Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Renovering av det befintliga bostadsbeståndet är nyckeln till energieffektivisering inom den europeiska byggnadssektorn. Uppvärmning med lågtemperatursystem, värmepump och värmeåtervinning kan ge stora ekonomiska och miljömässiga vinster, inte minst i Sverige och norra Europa.
Fredag den 18 september försvarar Marcus Gustafsson sin licentiatuppsats ”Energy efficient and economic renovation of residential buildings with low-temperature heating and air heat recovery” vid KTH, Stockholm. Uppsatsen bygger på simuleringsstudier av energieffektiva värme- och ventilationssystem, där energianvändning, miljöpåverkan och livscykelkostnad har använts som indikatorer på vilka system som bör väljas. Även åtgärder på byggnadsskalet, som tilläggsisolering och nya fönster, har utvärderats från ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.
Marcus forskning genomförs till stor del inom ramen för EU-projektet iNSPiRe, som syftar till att utveckla kompletta renoveringslösningar med kort installationstid som kan minska den årliga energianvändningen i en byggnad till 50 kWh/m² primärenergi. Forskningen har därför genomsyrats av ett europeiskt perspektiv på renovering av byggnader, och de studerade lösningarna är till viss del kopplade till projektet.
Lågtemperatursystem med tilluftsradiatorer har i studierna visat sig fungera väl i kombination med värmepumpar. Värmefaktorn för en luft/vatten-värmepump i ett svenskt lågenergihus blev upp till 9 % högre med tilluftsradiatorer jämfört med vanliga radiatorer. Den tekno-ekonomiska analysen visar bland annat att värmepumpar är ett ekonomiskt och miljömässigt bra val i Sverige, medan det i andra europeiska länder kan vara billigare att värma huset med gaspanna. Värmeåtervinning via luftvärmeväxlare eller frånluftsvärmepump kan också ge stora besparingar, framförallt i kalla klimat där uppvärmningssäsongen är lång.
I kommande studier planerar Marcus att titta närmare på hur frånluftsvärmepumpar och lågtemperatursystem på bästa sätt kan implementeras i hus inom fjärrvärmenätet, med avseende på förutsättningar i olika länder i Europa. Renoveringslösningar med solenergi kan också komma att tas upp längre fram.
Källa: Högskolan Dalarna
| Dela |
 |
Tillbaka |
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
