Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Därför lämnar Boverket inga förslag på föreskrifter. Boverket har på regeringens uppdrag utrett i vilka fall individuell mätning och debitering av värme, kyla och tappvarmvatten är kostnadseffektivt.
Riksdagen har beslutat om lag om energimätning i byggnader (2014:267). Lagen innebär bland annat att byggherrar ska installera individuella mätare för att mäta värme, kyla och tappvarmvatten när det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart. Boverket har tidigare utrett om detta är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart vid uppförande och ombyggnad. Nu har motsvarande utredning gjorts för befintlig bebyggelse.
Kostnadseffektivitet är ett nyckelbegrepp
Kostnadseffektivitet är ett nyckelbegrepp i utredningen. Med kostnadseffektivt menas i utredningen lönsamt där intäkterna av individuell mätning är större än kostnaderna för installation och drift.
Vad gäller individuell mätning och debitering av värme med värmemätare, av tappvarmvatten och av kyla bedöms resultatet från deluppdrag 1 kunna appliceras även på befintliga byggnader, dvs. att detta inte är en lönsam åtgärd. I delrapport 2 utreds därför särskilt individuell mätning och debitering med radiatormätare samt komfortmätning.
Med utgångspunkt i kostnadseffektivitetsberäkningarna görs bedömningen att det generellt inte är lönsamt med individuell mätning och debitering av värme med radiatormätare och att investeringen framstår som riskfylld. Det krävs att byggnadens genomsnittliga rumstemperatur sänks väsentligt för att få lönsamhet i investeringen. Inte heller individuell mätning och debitering av värme med komfortmätning bedöms vara lönsamt.
Boverkets samlade bedömning
Boverkets samlade bedömningen är att en investering i individuell mätning och debitering av värme, kyla och tappvarmvatten inte är kostnadseffektivt i befintliga byggnader. Ett krav på individuell mätning skulle innebära olönsamma investeringar för majoriteten fastighetsägare. Boverket rekommenderar därför att det inte ska krävas individuell mätning av värme, tappvarmvatten och kyla i befintlig bebyggelse och lämnar inga förslag på föreskrifter.
Vad händer nu?
Boverket har nu lämnat sin rapport "Individuell mätning och debitering i befintlig bebyggelse" till regeringen, som kommer ta beslut i frågan om och i vilka fall individuell mätning och debitering ska krävas.
Källa: Boverket
Foto: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
