Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
De statliga stöden till solel baseras på underlag som saknar genomarbetade samhällsekonomiska analyser. En annan utformning av stöden skulle sannolikt givit mer förnybar el för pengarna, åtminstone på kort sikt. Stödens kostnadseffektivitet på längre sikt är oklar och bör utredas, visar Riksrevisionens granskning.
Riksrevisionen har granskat det samlade stödet till solel. Resultaten pekar på brister i de underlag som stöden har baserats på vad gäller tillförlitliga samhällsekonomiska och långsiktiga statsfinansiella analyser. Underlagen har inte heller gjort det möjligt att identifiera kostnadseffektiva kombinationer av tekniker och styrmedel för att öka förnybar elproduktion.
– För att öka den förnybara elproduktionen på ett kostnadseffektivt sätt är det viktigt att långsiktiga samhällsekonomiska effekter av stöd till förnybar el analyseras på ett jämförbart sätt. Det gäller inte minst stödet till solel som är högt jämfört med annan förnybar elproduktion, säger riksrevisor Ingvar Mattson.
Det finns idag politisk enighet om att andelen förnybar elproduktion ska växa kraftigt. Enligt Energimyndighetens förslag till strategi för ökad användning av solel kan produktionen av solel öka från dagens 0,1 procent av elanvändningen till fem–tio procent.
Men de brister som Riksrevisionens granskning belyser försvårar bedömning av om stöden har bidragit till att nå Sveriges energi- och klimatmål på ett kostnadseffektivt sätt. Dessutom riskerar avsaknaden av analys av de långsiktiga budgeteffekterna vid en betydande utbyggnad av solel att leda till osäkerhet om de långsiktiga villkoren, vilket framför allt kommer att drabba solelmarknadens aktörer som är beroende av långsiktiga spelregler.
Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att bland annat låta analysera stödet till solel i relation till andra förnybara tekniker, samt att skapa bättre förutsättningar för långsiktiga och stabila spelregler för investeringar i solel.
– Riksdagen har inte fått fullgod information inför sina beslut, och i efterhand kan vi konstatera att på kort sikt hade en annan utformning av stöden sannolikt givit mer förnybar el för pengarna. Stödens betydelse för utvecklingen på längre sikt återstår fortfarande att analysera, säger Martin Hill, projektledare för granskningen.
Rapporten finns att ladda ner från Riksrevisionens webbplats
Det samlade stödet till solel (RiR 2017:29)
Källa: Riksrevisionen
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
