Kristin Blums avhandling förbättrar kunskapsläget kring hur organiska föroreningar kan avskiljas i små avloppreningsanläggningar, om dessa leder till miljöpåverkan samt hur befintliga små avlopp kan förses med biokolfilter för att förbättra reningsgraden. Hon försvarar sina resultat vid Umeå universitet fredagen den 23 februari.
Enskilda avlopp och andra små avloppsreningsanläggningar används över hela världen för att behandla avloppsvatten när storskaliga reningsverk inte är ekonomiskt försvarbara. Det är välkänt att utsläpp av obehandlat avloppsvatten i miljön kan leda till vattenburna sjukdomar och igenväxning. Effekter av utsläpp av organiska föroreningar från små avlopp är däremot relativt okänt.
I sitt avhandlingsarbete har Kristin Blum använt avancerad kemisk analys för riktad mätning av välkända miljögifter och förutsättningslös screening på jakt efter nya, okända föroreningar.
Avhandlingen är baserad på fyra studier där den första jämför rening i stora verk med markbäddar, som är en mycket vanlig teknik för små avlopp. Avskiljningen av föroreningar visade sig generellt vara lika bra eller bättre i markbäddar, men den varierar kraftigt mellan anläggningar och mellan kemikalier. Vattenlösliga föroreningar avlägsnades generellt sämre i både markbäddar och konventionella anläggningar.
Andra och tredje studien genomfördes i Fyrisåns avrinningsområde nära Uppsala där vatten och andra matriser provtogs i områden påverkade av små avlopp eller nedströms stora kommunala reningsverk.
– Flera av de föroreningar som den första studien identifierat som svåra att avskilja, visade sig också vara långlivade, lättrörliga och biotillgängliga. Jag påträffade dem exempelvis i fisk. Dessa kemikalier återfanns också långt från källan och nådde Mälaren som är en av Stockholms och Sveriges viktigaste ytvattentäkter, säger Kristin Blum.
Utsläppt mängd föroreningar per person och år visade sig vara högre under sommar och höst för vatten påverkade av stora reningsverk jämfört med vatten påverkade av små avlopp. Utsläppen från små avlopp sker längre bort från provtagningsplatserna än utsläppen från stora reningsverk vilket ökar betydelsen av biologisk nedbrytning, UV-nedbrytning samt inbindning till partiklar. En uppskattning av de studerade föroreningarnas ekotoxikologiska risker indikerade lika eller högre risker i områden påverkade av stora reningsverk jämfört med områden påverkade av små avlopp.
De tre första studierna visade på ett behov av förbättrad reningsteknik för vattenlösliga föroreningar vilket var i fokus i den sista studien. I den undersökte Kristin Blum hur utsläpp från markbäddar kan minskas med hjälp av biokolfilter.
– Resultaten pekar på att en biokol-sandblandning i markbädden ökar avskiljningen av föroreningar jämfört med enbart sand.
Källa: Umeå universitet
Foto: Sandra Viklund
Dela | Tillbaka |
Avfall från solcellsparker och vindkraftverk behöver tas om hand på ett hållbart sätt. Nu föreslår Energimyndigheten bland annat skärpt producentansvar för solceller och en miljöfond för vindturbinblad.
Projektet Testbed PFAS har utvärderat reningstekniker för förorenat vatten och jord samt PFAS-fria släckmedel, med goda resultat. Nu finns vetenskapligt testade metoder för rening av vatten färdiga att tas i bruk.
Slussen.biz har fått en rapport från energiexperten Roland Jonsson som besökt den kombinerade vvs- och elmässan i tyska Essen.
Regeringen ger Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera behovet av ett förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden.
2024 års upplaga av VA-priset tilldelas Christina Nordensten, tidigare beredskapshandläggare på Livsmedelsverket och chef för den nationella vattenkatastrofgruppen VAKA från starten 2004 tills hon gick i pension 2023.
Den 22 mars varje år infaller världsvattendagen. Det är en dag instiftad av FN för att uppmärksamma vattnets värde och de vattenutmaningar som världen står inför.
Vid Energiföretagen Sveriges föreningsstämma, den 21 mars, valde en enig stämma Sezgin Kadir till ny styrelseordförande för Energiföretagen Sverige.
Nu är det bara en dryg månad kvar tills Nordbygg slår upp portarna i Älvsjö. Du missar väl inte att hänga med vad som händer på Slussen.biz temasida för mässan?
Regeringen har fattat beslut om Sveriges nationella strategi för klimatanpassning. I arbetet med strategin har regeringen konstaterat att det behövs ny lagstiftning för att effektivisera det lokala klimatanpassningsarbetet.
De senaste tjugo åren har luften i svenska städer blivit allt bättre, visar ett forskningssamarbete som utgår från Göteborgs universitet. Flera tusen dödsfall kan ha förhindrats varje år, tack vare bättre luft.