Identifierar okända föroreningar i avloppsslam

2018-02-13 av Slussen Building Services


Cathrin Veenaas disputerar vid Umeå universitet fredag 2 mars. Foto: Alexander Klevedal Madsen

I Europa är avloppsslam ett vanligt gödslingsmedel inom jordbruket. Slammet innehåller många föroreningar, men endast en handfull av dessa behöver man mäta halterna av. I sin avhandling har Cathrin Veenaas forskat om hur okända föroreningar i avloppsslammet kan identifieras och vilka av dessa som är viktiga. Och hur kan vi göra denna kunskap och de insamlade data tillgänglig för alla?

Cathrin Veenaas disputerar vid Umeå universitet fredag 2 mars. Foto: Alexander Klevedal Madsen

På grund av ett högt innehåll av näringsämnen används mer än hälften av avloppsslammet i Europa som gödselmedel på jordbruksmark. Med tanke på alla saker som spolas ner i avloppet från hushåll och industri är det inte svårt att föreställa sig att det finns många andra ämnen i avloppsslam. Endast ett fåtal av dessa har begränsats genom lagstiftning och övervakas regelbundet.

Kemist och datavetare Cathrin Veenaas har i sitt avhandlingsarbete använt avancerade analysverktyg och datautvärderingsmetoder för att analysera avloppsslam och identifiera okända föroreningar med hjälp av bred, förutsättningslös screening.

– Många studier fokuserar på ett litet antal likartade föroreningar. I mitt arbete undersökte jag föroreningar av alla storlekar och fysikaliska-kemiska egenskaper. För att underlätta förfarandet utvecklade jag nya verktyg som kan användas för att prioritera bland de många föroreningar som finns i slam och identifiera de mest intressanta, säger Cathrin Veenaas.

Ett stort antal av de identifierade föroreningarna är kopplade till utsläpp från trafik. Här ingår till exempel polycykliska aromatiska kolväten, av vilka några kan orsaka cancer. En annan stor grupp av föreningar innefattar läkemedel och hygienprodukter, bland annat UV-filter (beståndsdel i solskyddskrämer) och läkemedel som anti-depressiva mediciner. En analys av tendenser och förändringar över tid visade på en stark ökning av dessa läkemedel och UV-filter i avloppsslam.

– Om vi hittar föroreningar med ökande förekomst i slammet betyder det att mängden som appliceras på jordbruksmark när slammet används som gödningsmedel ökar från år till år. Växterna, eller i detta fall grödorna, kan i viss mån ta upp föroreningarna och föra dem tillbaka till det mänskliga samhället, säger Cathrin Veenaas.

Traditionellt lagras prover fysiskt i miljöprovsbanker under långa perioder. Detta har emellertid flera nackdelar, till exempel nedbrytning under lagring och begränsad tillgänglighet, särskilt för personer från utlandet.

All data som Cathrin Veenaas tagit fram i sitt avhandlingsarbete lagras i nyutvecklade digitala arkiv för miljöprover.

– Digitala arkiv är mycket säkrare och har många fördelar, framför allt blir kunskapen och all data mer lättillgängliga. Forskare kan använda de digitala arkiven för jämförelser över längre tidsperioder såväl som jämförelse av data från olika länder, säger Cathrin Veenaas.

Läs hela avhandlingen!

Källa: Umeå universitet


 Dela     Tillbaka  

Stora Inneklimatpriset - de föreslagna del VI

Vi tittar närmare på de föreslagna organisationerna Airwatergreen, Linervent och Östberg.


Vinnarna av Avlopps & Kretsloppspriset klara

Avlopp & Kretsloppspriset 2018 går till Helsingborgs Stad, NSVA och Marinette Hagman.


Stora Inneklimatpriset - de föreslagna del V

Vi fortsätter, i ett fortsatt högt tempo, presentera de inkomna förslagen till Stora Inneklimatpriset och turen är kommen till Hultfreds Industrisnickerier, RELITA Industri & Skadeservice och Byggdoktorerna.


OVK missar målet

För att förbättra inomhusmiljön infördes obligatorisk ventilationskontroll, OVK, för över 25 år sedan. Ett nytt forskningsprojekt visar att kontrollen inte visar om innemiljön är bra eller dålig.


Arbetsplatsolycka när ventilationstrumma föll ner

En anställd på SKF Mekan i Katrineholm skadades vid en arbetsplatsolycka av en nedfallande ventilationstrumma, rapporterar kkuriren.se.