Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
En forskargrupp vid Chalmers har under en kort period gjort stora framsteg i utvecklingen av en specialdesignad molekyl som kan lagra solenergi för senare användning. Framstegen har presenterats i fyra vetenskapliga artiklar i år, bland annat nyligen i den högt rankade tidskriften Energy & Environmental Science.
För cirka ett år sedan visade forskarteamet en molekyl som har förmågan att lagra solenergi. Molekylen, som består av kol, väte och kväve, har den unika egenskapen att när den träffas av solljus så byter den skepnad till en energirik isomer, en molekyl som består av samma atomer men sammanbundna på ett annat sätt.
Isomeren kan sedan lagras för att användas senare, till exempel på natten eller på vintern. Ämnet är en vätska och är anpassat för ett solenergisystem som forskarna kallar Most (Molecular solar thermal energy storage). Bara under det senaste året har forskarteamet, som leds av Kasper Moth-Poulsen, biträdande professor vid Chalmers institution Kemi och kemiteknik, gjort stora framsteg i utvecklingen av Most.
– Vi kan nu spara energin i upp till 18 år och när vi vill använda den får vi en värmeökning som är högre än vi vågat hoppas på, säger Kasper Moth-Poulsen.
Gruppen utvecklade en katalysator för att utvinna den sparade energin. Den visade sig kunna skapa en reaktion som värmer vätskan med 63°C samtidigt som den för tillbaka molekylen till sin ursprungliga form så att den kan återanvändas i värmesystemet.
Katalysatorn fungerar som ett filter som vätskan spolas genom. Har vätskan en temperatur på 20°C när den pumpas in i filtret så kommer den vara 83°C när den kommer ut på andra sidan.
Under samma period lyckades forskarna utforma molekylen så att den energibärande isomeren nu har förmågan att behålla energivärdet i upp till 18 år, en avgörande del för projektet som i första hand handlar om kemisk energilagring. Dessutom hade systemet hittills byggt på att ämnet varit uppblandat med det brandfarliga ämnet toluen, men nu fann forskarna ett sätt att utesluta toluen och istället enbart använda energilagringsmolekylen.
Framstegen innebär att energisystemet Most nu fungerar cirkulärt. Först fångar vätskan upp energi från solljus i en solfångare på taket. Därefter kan den lagras utan att förlora energin. När energin ska användas körs den genom katalysatorn så att vätskan blir varm. Värmen skulle till exempel kunna användas till elementen i ett hus, och vätskan kan sedan skickas tillbaka upp på taket igen för att ansamla mer energi – helt utan utsläpp eller försämrade egenskaper hos molekylen.
– Vi har gjort många avgörande framsteg väldigt snabbt den senaste tiden och idag har vi ett utsläppsfritt energisystem som fungerar året om, säger Kasper Moth-Poulsen.
Solfångaren består av en konkav reflektor med ett rör i mitten. Den följer solens vandring över himlen och fungerar på samma sätt som en parabolantenn genom att fokusera solens strålar till en punkt där vätskan leds igenom ett rör. Det är även möjligt att lägga till ytterligare ett rör med vanligt vatten för att kombinera systemet med konventionell vattenvärmning.
Nästa steg för forskarna är nu att bygga ihop allt detta till ett sammanhängande system.
– Det finns mycket kvar att göra. Vi har just fått systemet att fungera. Nu ska vi se till att det blir optimalt utformat, säger Kasper Moth-Poulsen.
Lagringstiden är gruppen nöjd med, men energivärdet tror Kasper kan ökas mycket mer. Han ser det som fullt möjligt att forskargruppen inom kort kommer nå en temperaturökning på åtminstone 110°C, och bedömer att teknologin skulle kunna vara i bruk inom 10 år.
Forskningen har finansierats av Knut & Alice Wallenbergs stiftelse och Stiftelsen för strategisk forskning.
Mer om: Framstegen bakom de fyra vetenskapliga publiceringarna
Forskargruppen har publicerat hela fyra vetenskapliga artiklar om energisystemet under 2018:
Källa: Chalmers
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
