Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Intresserad publik på BeBo:s och Belok:s resultatkonferens i Stockholm. Foto: Ulrik Hammarsträng
En mängd korta, men kärnfulla presentationer. Det var de cirka 120 besökarna på beställargrupperna Belok:s och BeBo:s resultatkonferens i Stockholm fick ta del av. BeBo är Energimyndighetens beställargrupp för bostäder och och Belok är motsvarande för lokaler.
Dagens moderator, Agneta Persson från Anthesis Group, inledde med en utblick.
- Alla har vi tagit del av IPCC:s rapport om hur bråttom det är med insatser för att försöka dämpa klimatförändringarna. Idag har vi en energieffektiviseringstakt på 1,7% per år, men om alla använde bästa tillgängliga teknik skulle den ligga på 14%. Aktuella områden är bland annat systemperspektiv, batterilagring och digitalisering. Värt att notera är att olika mervärden med koppling till energieffektivisering uppmärksammas allt mer.
Emma Thornberg, departementssekreterare på energi- och miljödepartementet, informerade om det senaste kring det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda.
- Bland förändringarna ändringar kring den långsiktiga renoveringsstrategin samt fastighetsautomation och inspektion av värme- och luftkonditioneringssystem. Det finns också förtydligande vad det gäller beräkningen av primärenergi.
Mathias Normand, enhetschef Resurseffektiva byggnader på Boverket, tog i sin presentation upp vikten av starka nätverk såsom BeBo och Belok.
- Starka nätverk har en stor betydelse när det gäller att flytta fram positionerna inom energieffektivisering. Starka nätverk vågar prova nytt vilket ökar kunskapen, de minskar osäkerhet och risk hos andra, driver utvecklingen av ny teknik, metoder och arbetssätt och mycket mer. Starka nätverk visar vägen.
Niclas Dahlgrip, från Sisab, berättade om hur man arbetar med digitalisering av sina fastigheter. Foto: Ulrik Hammarsträng
Niclas Dahlgrip, driftchef på Skolfastigheter i Stockholm (Sisab) och Andreas Persson, chef för Expertstödenheten på Familjebostäder i Stockholm, berättade om hur man ser på och jobbar med digitalisering av sitt fastighetsbestånd.
- Det handlar om att samla och dela data. Sisab har idag Europas största Scada-nätverk och inte mindre än 10 000 sensorer uppkopplade i alla våra fastigheter som också innehåller många restauranger. I vårt system, Solida, jobbar vi också med artificiell intelligens och systemen kan lära sig av tidigare scenarion, sade Niclas Dahlgrip.
- En lyckad digitalisering handlar om att bygga broar mellan människa och teknik via data. Det är också viktigt att skapa gemensamma branschstrukturer som BEAst och CoClass för att underlätta fortsatt utveckling, fyllde Andreas Persson på.
Saga Hellberg, branschutvecklare på Byggherrarna, berättade om satsningen Digitala kunskapslyftet som är en del av Smart Build Enviromentprogrammet. Hon presenterade också Energimyndighetens satsning på utbildning av beställare och fastighetsägare för att förbättra möjligheterna att nå de energipolitiska målen.
- Programmet har som har målsättningen 40% minskad miljöpåverkan i nybyggnad och renovering, 33% minskad tid från planering till färdigt projekt, 33% minskade byggkostnader och förnyad affärslogik med nya värdekedjor och affärsmodeller till 2030. Kunskapslyftet har som syfte att accelerera digitaliseringen och innehåller en kurs med argument som kan användas mot de som beslutar om investeringar. När det gäller satsningen på beställarkompetens har över 2500 personer deltagit i nästan 180 utbildningstillfällen på mer än 40 orter i Sverige.
Lena Hagert Pilenås, enhetschef Hållbara Byggnader och Energi på Boverket, tog upp nya lagar och regler på energiområdet.
- Nya lagar och regler inom hållbara byggnader och energi har många intressenter såsom EU, regeringen, riksdagen, bygg- och energibranscherna, myndigheter och miljöorganisationer. Kommande ändringar i BBR är att primärenergital och geografiska justeringszoner införs. På EU-nivå finns det synpunkter på Sveriges syn på individuell mätning och debitering.
Kristina Starborg, utvecklingsledare energi i Uppsala kommun, talade om eleffekteffektivisering i staden.
- Det finns en stark elektrifieringstrend i dagens samhälle med till exempel elbilar. Detta är något som blir en utmaning när en stad, som Uppsala, ska växa. Vi tittar på åtgärder för att minska belastningen och jobbar på att få fler aktörer att jobba med frågan. Vi är också delaktiga i H2020 som är ett projekt kring lokal flexibilitet.
Lägg energi på effekten. Det var uppmaningen från Roland Jonsson, WSP.
- När man beräknar besparingar av energieffektivisering gäller det att veta förutsättningar i den aktuella kommunen. När det gäller effekttopparna har VVC-förluster stor påverkan. Också avfrostningen i FTX-ventilation lämnar ett stort effektavtryck. Här finns lösningar som exempelvis GEO FTX/HSB FTX som är användbara. Med avloppsvärmeväxlare kan man också minska effektbelastningen.
Åsa Wahlström, CIT Energy Management, och de klimatredovisningssystem man tittat på i sin genomgång. Foto: Ulrik Hammarsträng
Åsa Wahlström, CIT Energy Management, och Emma Karlsson, från WSP, presenterade metoder för klimatredovisning och vilka erfarenheter branschen har av klimatredovisning.
- Vi har tittat på myndighetssystem, branschstandarder, certifieringssystem och utvecklingsprojekt på området, inledde Åsa Wahlström.
- Vi har genomfört intervjuer med främst BeBo- och Belokmedlemmar. Frågorna sammanställer fastighetsägarnas syn på vilka erfarenheterna av att arbeta med klimatredovisning som finns redan nu, möjligheterna för beställare att följa uppmaningarna i färdplanen och föredragna styrmedel i framtiden. Bland hindren för att använda sig av livscykelanalys i verksamheten märks bland annat att man inte får då det inte är ett lagkrav, resursbrist och svårigheten att verifiera resultat. För den som är intresserad finns fortfarande möjlighet att bli intervjuad, fortsatte Emma Karlsson.
Katarina Westerbjörk, från WSP, och Kajsa Andersson, CIT Energy Management, presenterade arbetet med att nå ut med metoderna Halvera Mera och Totalmetodiken. .
- Syftet är att nå till fler fastighetsägare med metoderna och i slutänden bidra till målen om minskad energianvändning 2020 och 2050. Kampanjen har lett till 11 antagna ansökningar och 10 slutförda förstudier med en potentiell besparing på 3 500 MWh/år.
Även under eftermiddagen, då det fanns ett Bebo-spår och ett Belok-spår, gjorde Slussen.biz nedslag.
Nina Jacobsson Stålheim, hållbarhets- och teknikchef på Lokalförvaltnigen i Göteborgs stad, berättade hur man arbetat med förbättrat energibeteende i storkök genom digitalt stöd med mätning och återkoppling.
- I befintliga storkök finnen energieffektiviseringspotential på upp till 50%, där beteendeförändrignen utgör minst 10%. Med hjälp av tester av paneler och intervjuer har vi bland annat kommit fram till att redovisningen av energianvändningen bör ske per arbetszon och inte för de enskilda köksmaskinerna.
Per-Erik Nilsson, från CIT Energy Management och Beloks koordinator, berättade hur man tagit fram ett visualiseringsverktyg som ökar lokalhyresgästers medvetenhet om sin energianvändning och viljan att minska den.
- Vi har utvecklat en prototyp till visualiseringsverktyg, en app, som ger användaren möjlighet att komma med input kring rådande inomhusklimat, få en exakt överblick hur förutsättningarna ser ut just nu uppdelat på fastighets- och verksamhetsenergi. Presentationen av energianvändningen sker inte bara med siffror och står alltid i visuell relation till en viss månadsgräns.
Lars Ekberg illustrerar hur konferensbesökare kan uppfatta brukarkomfort. Foto: Ulrik Hammarsträng
Lars Ekberg, från CIT Energy Management, presenterade utvecklingen av ett nytt enkätförfarande för utvärdering av brukarkomfort i kontor.
- Enkäten vi utvecklat bygger bland annat inventering av tidigare enkäter, både svenska och internationella och intervjuer av experter på området. Målet har varit att ta fram en träffsäker webbenkät som kan nå många och får hög svarsfrekvens (ta del av enkäten här).
Johan Nuder, från Informationscentrum för hållbart byggande som drivs Svensk Byggtjänst på uppdrag av Boverket, gav en kort beskrivning av verksamheten.
- Vårt syfte är att vara en informationsplattform som främjar en ökad energieffektivisering vid renovering och energieffektivt byggande med hållbara material och låg klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. En stor uppgift är att målgruppsanpassa informationen så att den når ända ut till de som beställer exempelvis en renovering.
Dagen avslutatde med ett antal BeBo-presentationer inom fördjupningsområde solenergi.
Minoo Blomgren, från WSP, inledde med att berätta om ett förstudiearbete om hur man ska kunna tillgodoräkna solel i BBR 25.
- Bakgrunden är bland annat att det idag finns otydligheter kring hur tillgodoräknandet ska göras, vilket kan leda till att investeringsbeslut riskerar att utebli. Målet är att klargöra hur mycket solel som tillgodoräknas och hitta tillvägagångsätt för att beräkna och verifiera detta.
Charlotta Winkler, från WSP, presenterade ett utvecklingsprojekt gällande solel i mikronät i Kungsbacka kommun för Eksta Bostads AB.
- Projektet är en utveckling av en helhetslösning för solel i bebyggelsen. Bland slutsatserna märks att överföring av solel mellan byggnader med hjälp av ett likströmsnät bidrar till en ökad egenanvändning och att regelverket idag är det största hindret att för en utbyggnad av solel i Sverige.
Jens Penttilä, WSP, och Helena Ulfsparre, Familjebostäder, pratade om batterilager. Foto: Ulrik Hammarsträng
Helena Ulfsparre, från Familjebostäder, och Jens Penttilä, från WSP, berättade om Familjebostäders arbete med batterilager för att öka egenanvändningen av den producerade solelen.
- Idag säljs överskottet billigt till nätägaren. Vi vill kunna använda mer själva till exempelvis elbilsladdare eller till att sälja till hyresgästerna. Våra tester med batterilager visar att egenanvändningen blir densamma med batteriets förluster inkluderade. Dock erhålls möjlighet till effektreducering tack vare batteriet.
Avslutningsvis presenterade Emma Karlsson, från WSP, en förstudie gällande marknadens intresse gällande teknikupphandling av likströmsapplikationer.
- Förstudien har gjorts genom bland annat intervjuer med fastighetsägare med syftet att undersöka intresset för likströmsapplikationer för att minska omväxlingssförlusterna mellan solcellsanläggningar och växelströmsnätet. Den stora stöttestenen är att det idag i princip inte finns några produkter eller styrsystem som använder likström. Det finns dock ett stort intresse att driva på utvecklingen med laddstolpar, belysning och ventilation. Processen kommer fortsätta med bland annat fortsatt diskussion med Energimyndigheten och på EU-nivå.
Text och bild: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
