Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Boverket har på regeringens uppdrag gjort en kartläggning av fel, brister och skador i byggsektorn. Kartläggningen omfattar ny- och ombyggnation av byggnader (småhus, flerbostadshus samt lokal-, industri- och ekonomibyggnader). Den visar att det främst är vatten- och fuktproblem som dominerar skadebilden. Boverket uppskattar att de fastighetsekonomiska kostnaderna för fel, brister och skador i byggsektorn varje år är minst 50 miljarder kronor, förmodligen betydligt mer.
Boverket har använt sig av en kombination av olika metoder för att genomföra den här kartläggningen eftersom tillgången till nationell statistik är begränsad. Boverkets kartläggning har förutom tillgänglig statistik gjorts via samtal och djupintervjuer med branschens aktörer som har verifierats genom en enkätundersökning. Boverket har trots de problem som finns med tillgänglig statistik försökt att ge en saklig och trovärdig beskrivning av fel, brister och skador i byggsektorn.
Problem med vatten och fukt är vanligast
I kartläggningen är det i första hand vatten och fukt som ofta orsakar problem. Det är främst vattenskador i kök och våtrum, läckande låglutande tak, gårds- och terrassbjälklag, fukt i byggnadens konstruktion och läckage genom ytterväggar. De här problemen återkommer hela tiden i samtal med aktörer och i vår enkätundersökning.
Boverket bedömer att byggskador som orsakas av vatten och fukt inte har minskat. Det finns dock aktörer som vidtagit systematiska åtgärder för att minimera problemen och de uppger själva att de når goda resultat.
Vanliga orsaker till byggskador
Fel, brister och skador uppstår i samtliga skeden av ett byggprojekt. I den här kartläggningen liksom i tidigare undersökningar är tidsbrist, bristande motivation och brist på kompetens de enskilt största orsakerna till fel, brister och skador. Bristande motivation uppges av aktörerna vara en viktig orsak, särskilt i produktionsskedet bland entreprenörerna. Däremot upplevs inte tolkning av lagar och regler vara en orsak till att fel, brister och skador uppstår. Det finns mycket som talar för att erfarenhetsåterföringen är bristfällig vilket ökar risken för att samma fel upprepas. Kunskapen om hur man ska bygga anser man finns i sektorn men måste spridas till alla aktörer i byggsektorn.
Mycket höga kostnader
Boverket har uppskattat de fastighets- och samhällsekonomiska kostnader som orsakas av fel, brister och skador inom byggsektorn. Kostnaderna är mycket svårbedömda, men uppskattningarna syftar till att visa på kostnadernas storleksordning.
De sammanlagda fastighetsekonomiska kostnaderna för interna och externa åtgärder samt kostnader knutna till ineffektiv resursanvändning bedöms uppgå till 59-73 miljarder kronor per år (räknat på 2016 års produktionsvolymer). För att ge en uppfattning om vad beloppen motsvarar är det ett nyproduktionsbortfall på mellan 11 000 och drygt 17 000 lägenheter i flerbostadshus.
Om hänsyn dessutom tas till indirekta följdeffekter bedöms de totala fastighetsekonomiska kostnaderna kunna uppgå till så mycket som 83-111 miljarder kronor per år. Om man även lägger till slöseriet knutet till ineffektiv resursanvändning under produktionen så motsvarar det ett bortfall på 27 000–33 000 lägenheter.
Om man utvidgar bedömningen till att omfatta de samhällsekonomiska konsekvenserna, där de fastighetsekonomiska konsekvenserna ingår som en delmängd, så tillkommer ett antal följdeffekter med tillhörande kostnader. Exempelvis tidsförluster, ökad ohälsa för anställda, försämrad inomhusmiljö, konsekvenser för miljön med mera.
Det huvudsakliga ansvaret för att komma tillrätta med problemen ligger hos branschens aktörer. Staten kan påverka genom att förändra regelverk, anslå medel till oberoende forskning för att öka kunskapen samt göra olika satsningar för kunskapsspridning.
Källa: Boverket
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
