Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Beslutsmodell för mikrobiella dricksvattenrisker, verktyg för åtgärdsprioritering.
Sammandrag: En riskbaserad beslutsmodell har utvecklats för att samhällets resurser ska kunna användas så effektivt som möjligt när det gäller åtgärder för att minska de mikrobiella riskerna i dricksvattensystemen. Modellen kombinerar kvantitativ mikrobiell riskbedömning med kostnads-nyttoanalys. Den tillämpas i en fallstudie för Vombsjöns dricksvattensystem.
Sammanfattning: En riskbaserad beslutsmodell har utvecklats för att samhällets resurser ska kunna användas så effektivt som möjligt när det gäller åtgärder för att minska de mikrobiella riskerna i dricksvattensystemen. Modellen kombinerar kvantitativ mikrobiell riskbedömning med kostnads-nyttoanalys. Den tillämpas i en fallstudie för Vombsjöns dricksvattensystem.
Rapporten är en sammanfattning av Viktor Bergions licentiatavhandling vid Chalmers tekniska högskola. Han har utfört arbetet inom ramen för forskningsprogrammet DRICKS och som en del av projektet Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten (RiBS) finansierat av Svenskt Vatten Utveckling.
Sjukdomsalstrande organismer (patogener) som bakterier, virus och protozoer kan spridas via dricksvattensystemets olika delar: vattentäkt, vattenverk och distributionssystem. De kan komma från bland annat avloppsutsläpp och gödselspridning, och spridas till dricksvattenkonsumenterna på grund av otillräcklig rening i vattenverket. Patogener som sprids via dricksvattnet kan orsaka stora kostnader för samhället. Att minska de mikrobiella riskerna och upprätthålla en strukturerad riskhantering är grundläggande för att säkerställa dricksvattenförsörjningen. Det handlar om att dels bedöma riskerna, dels utvärdera lämpliga åtgärder för att minska riskerna. Men riskreducerande åtgärder kan vara kostsamma, och därför är det nödvändigt med ett transparent och strukturerat beslutsstöd för att samhällets resurser ska användas effektivt.
I rapporten presenteras en riskbaserad beslutsmodell som kan hjälpa dricksvattenproducenterna att prioritera åtgärder för att minska de mikrobiella riskerna i systemen. Modellen kombinerar kvantitativ mikrobiell riskbedömning (QMRA) med kostnads-nyttoanalys. Genom QMRA kartlägger man de mikrobiella riskerna i dricksvattensystemet genom att karaktärisera källor, modellera spridning och visa på dos-responssamband. Tillsammans med kostnads-nyttoanalysen blir det en beslutsmodell som ger en samhällsekonomisk analys av åtgärdsalternativen.
Beslutsmodellen fokuserar på de positiva hälsoeffekter som uppnås genom åtgärdsalternativen, och hälsoeffekterna uttrycks i monetära termer. Samtidigt tar man hänsyn till icke-hälsorelaterade nyttor, till exempel miljömässiga och sociala nyttor. Modellen är probabilistisk, vilket innebär att osäkerheter i underlagsdata hanteras i beräkningarna och presenteras som en del av resultaten. Författaren betonar styrkorna med att kombinera metoder från olika discipliner för att skapa beslutsstöd och optimera användningen av samhällets resurser.
Källa: Svenskt Vatten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
