Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Foto: Ulrik Hammarsträng
De svenska miljonprogramsområdena har behov av upprustning, och Sverige behöver sänka sin energianvändning snabbare än idag för att nå energimålen. Omfattande renoveringar tenderar dock att leda till hyreshöjningar som i förlängningen riskerar att orsaka ökad segregation. Riksrevisionen granskar nu om statens stöd till renovering och energieffektivisering i socioekonomiskt utsatta områden har fungerat som det var tänkt.
Trots att det finns stora renoveringsbehov i miljonprogramsområdena har efterfrågan på stödet varit låg.
– Granskningen ska bland annat svara på om den här typen av stöd skapar incitament till energieffektiviserande renoveringar samtidigt som det minskar risken för orimliga hyreshöjningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.
En stor del av bostadsbeståndet i Sverige är mer än 50 år gammalt, och upprustningsbehovet i miljonprogramsområdena är omfattande. Samtidigt behöver Sverige sänka sin energianvändning snabbare än idag för att nå uppsatta energimål.
För att bidra till god bostadsstandard och boendemiljö i Sverige, och påskynda en minskad energianvändning, införde regeringen i oktober 2016 ett ekonomiskt stöd till renovering och energieffektivisering av flerbostadshus i ”områden med socioekonomiska utmaningar”. För detta avsattes årligen 800 miljoner kronor.
Syftet med stödet var att både bidra till bostadspolitikens övergripande mål om en god livsmiljö och till mål för energipolitiken om en effektivare energianvändning samtidigt som hyresgästerna i de avsedda områdena skulle skyddas mot orimliga hyreshöjningar. Endast en bråkdel av de avsatta medlen har kommit till användning.
Riksrevisionen avser att granska om stödets utformning skapat förutsättningar att bidra till de bostads- och energipolitiska målen på ett effektivt sätt.
Resultatet av granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i oktober 2019.
Källa: Riksrevisionen
| Dela |
 |
Tillbaka |
Konsultbolaget Incoord och Chalmers tekniska högskola, har tillsammans med flera aktörer, genomfört ett innovationsprojekt som undersöker hur generativ AI kan förbättra kvalitetssäkringen inom byggbranschen.
Efter förra årets rekordhöjningar av fjärrvärmeavgifterna visar Nils Holgerssongruppens kartläggning att de kraftiga höjningarna fortsätter, nu med i snitt drygt 15 procent över hela Sverige.
Det nya direktivet för energieffektivitet innehåller krav på att ägare och operatörer av datacenter ska offentliggöra information om datacentrens energiprestanda och hållbarhet. En promemoria med lagförslag är nu ute på remiss.
Exponering för damm och partiklar på arbetet kan öka risken för kronisk njursvikt. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Bland svenska byggarbetare, som följts sedan 1970-talet, var risken 15 procent högre om de exponerats.
ExpoVärmeKyla laddar för besök i Västsverige 24-26 september med stopp i Halmstad, Göteborg och Borås. Utöver utställning bjuds det på en matnyttig morgonföreläsning.
Energiforsk har publicerat rapporten 70 nya möjligheter för fjärrvärme.
Det ökande intresset att bygga solcellsparker på jordbruksmark riskerar att leda till matbrist i kristider, rapporterar sverigesradio.se.
Ungefär hälften av yrkeshögskolans utbildningar bedöms bidra till klimatomställningen. Det framgår av en ny rapport från Myndigheten för yrkeshögskolan.
Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att med tre omarbetade EU-direktiv som utgångspunkt se över den kommunala energi- och klimatrådgivningen.
För första gången har koldioxidinfångning (CCS) testats i stor skala på rökgaser från avfallsförbränning, och resultaten är både lovande och lärorika.
