Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets miljöpåverkan. Sammantaget står sektorn för cirka 10 till 40 procent av miljöpåverkan i Sverige inom de områden som följs upp med Boverkets sju miljöindikatorer. Dessutom bidrar sektorn till utsläpp i andra länder genom import av byggprodukter.
Boverket publicerar idag statistik som visar bygg- och fastighetsektorns miljöpåverkan både i Sverige och till följd av import.
Sammanfattningsvis visar den senaste beräkningen av bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan en trend med ökade utsläpp och användning för flertalet av de utvalda indikatorerna (växthusgaser, kväveoxider, partiklar och bränsleanvändning) jämfört med året innan. Sedan 2008 visar utvecklingen av indikatorerna totalt sett på en liten minskning av utsläpp av växthusgaser och kväveoxider och en lite större minskning av partiklar medan energianvändning och kemikalieanvändningen ökat.
Även om utsläppen av växthusgaser har minskat på lång sikt så ökade utsläppen mellan år 2015 och 2016. Utsläppen av växthusgaser (inhemska utsläpp och import) från bygg- och fastighetssektorn var cirka 21 miljoner ton år 2016 vilket var högre än året innan, då de låg på cirka 19 miljoner ton. Både utsläppen från importerade byggprodukter och inhemska utsläpp ökade 2016 jämfört med 2015. Bygg- och fastighetssektorns inhemska utsläpp står för cirka 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser år 2016. Jämfört med 2015 är detta en ökning från 20 procent. Mellan dessa år har även aktiviteten inom bygg- och fastighetssektorn ökat liksom byggnadsinvesteringarna som kan förklara den ökade miljöpåverkan mellan 2015 och 2016.
Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Kraftfulla insatser behövs från sektorn för att klimatmålet ska kunna nås. Boverket lämnade i juni 2018 ett lagförslag till regeringen om klimatdeklaration av byggnader.
Boverket har även publicerat en vägledning om livscykelanalyser (LCA) för byggnader. Med en LCA kan man ta reda på i vilket skede av en byggnads livscykel en viss miljöpåverkan är som störst. Resultatet kan användas för att projektera och bygga med mindre miljöpåverkan.
Mellan 2014 och 2016 ökade den totala mängden avfall från byggverksamhet och står för 31 procent av allt genererat avfall i Sverige.Cirka 50 procent av sektorns avfall återvanns 2016.Om Sverige ska nå de nationella miljökvalitetsmålen "God bebyggd miljö" och "Giftfri miljö" måste bygg- och rivningsavfallets mängd och farlighet minska och hanteringen säkras. Boverket har lämnat ett lagförslag till regeringen om dokumentationssystem för byggprodukter i syfte att främja cirkulär ekonomi. I december 2018 genomförde Boverket i samverkan med Naturvårdsverket och Sveriges Byggindustrier ett webbseminarium med syftet att ge en ökad kunskap om roller och ansvar för en hållbar avfallshantering i alla led.
Boverkets miljöindikatorer baseras på underlag från Statistiska centralbyrån (SCB) och samtliga data gäller för 2016 (senast tillgängliga data från SCB). Avfallsindikatorn baseras på underlag från Naturvårdsverket och avviker från metoden på grund av brister i avfallsstatistiken.
Miljöindikatorerna kvantifierar bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. De visar mängden utsläpp till luft, energianvändning, användning av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter och uppkommet avfall. Boverket är målansvarig myndighet för det nationella miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö" och miljöindikatorerna är en av indikatorerna för att följa upp målet.
Indikatorerna visar miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och uppdateras årligen (förutom för avfall som uppdateras vartannat år).
Källa: Boverket
Dela |
|
Tillbaka |
Bransch- och arbetgivarorganisationen Installatörsföretagen har utsett Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Detta enligt siffror från Energiföretagen.
I det europeiska samverkansprojektet, Digital Twins for Positive Energy Districts (DT4PEDs) utvecklas en digital tvilling för att utforska hur ett energipositivt och klimatneutralt område kan realiseras.
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.