Mikroplaster i kretsloppet

2019-03-05 Slussen Building Services

Sammanfattning: Rapporten innehåller metoder och resultat från en inledande kartläggning av mikroplaster i det VA-tekniska kretsloppet. Resultaten ger bland annat en bild av hur mikroplastinnehållet kan se ut i inkommande avloppsvatten (efter rensgaller), utgående avloppsvatten, slam, slamgödslad jord och biogödsel, samt vilka plasttyper som kan förekomma. Med mikroplaster menas oftast plastpartiklar som är mindre än 5 mm. Jämfört med många andra oönskade ämnen vet vi förhållandevis lite om mikroplaster i det VA-tekniska kretsloppet. Men intresset är stort för att kartlägga källor och spridning. I projektet togs prov på inkommande avloppsvatten (efter rensgaller) till Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö, utgående avloppsvatten till recipient, rötslam samt slamgödslad jord från Petersborg i Malmö kommun där ett fältförsök med slamgödsling har pågått sedan 1981. För att få en jämförelse med rötslam undersöktes också biogödsel från en svensk biogasanläggning som bland annat rötar matavfall. För fraktionerna jord, slam och biogödsel ingick metodutveckling. 

Metoden som användes för mikroplastanalys inkluderar Fourier Transformerad InfraRöd spektroskopi (FTIR). Mikroplast av storlek 10 μm–5 mm har analyserats. Resultatrapporteringen fokuserar på partiklar av storlek 10–500 μm, eftersom dataunderlaget för partiklar > 500 μm ansågs för litet för att dra slutsatser. Innehållet av mikroplastpartiklar i inkommande avloppsvatten efter rensgaller (3 mm) på Sjölundaverket för storleksintervallet 10–500 µm var 0,18 mg/l, medan innehållet i utgående avloppsvatten var 0,0014 mg/l. Innehållet i det rötade slammet var 420 mg/kg TS. Innehållet av mikroplast i den jord som enbart mineralgödslats var 0,30 mg/kg TS. Marken som även slamgödslats med 1 ton TS/ha och år hade ett mikroplastinnehåll på 0,32 mg/kg TS, medan marken som fått 3 ton TS/ha och år hade ett innehåll på 3,4 mg/kg TS. Mikroplastinnehållet i biogödsel var 6 mg/kg TS. Det är inte helt entydigt varför mikroplastkoncentrationen i mark som har slamgödslats med 1 ton TS/ha och år inte har ökat mot ej slamgödslad jord, samtidigt som marken som har slamgödslats med 3 ton TS/ha och år har tio gånger högre mikroplastinnehåll än den mark som inte slamgödslats. Normal slamanvändning är cirka 0,7 ton TS/ha och år, det vill säga 30 procent lägre än den minsta slammängden som användes i fältförsöket i Petersborg. I den mark som gödslats med den lägre slamgivan, 1 ton TS/ha, hittas ca tio gånger lägre mikroplasthalter än vad det teoretiskt har beräknats vara. I den mark som gödslats med den högre slamgivan, 3 ton TS/ha, hittas ca tre gånger lägre mikroplasthalter än vad det teoretiskt har beräknats vara. 

Resultaten tyder på att det sker en minskning av mängden mikroplaster i mark som har slamgödslats jämfört med teoretiska beräkningar. Det kan exempelvis bero på nedbrytning i marken eller fragmentering av mikroplasterna till under detektionsgränsen på 10 μm. Resultaten visar också en tendens till att det finns fler plasttyper i jord som har slamgödslats än i jord som inte mottagit slam. Det indikerar att sammansättningen av mikroplast i mark kan ha påverkats av slamtillförseln. Samtidigt visar resultaten att mikroplast även förekommer i åkermark som inte har mottagit slam. Projektresultatet ger en bild över omfattningen av mikroplastavskiljning i det VA-tekniska kretsloppet samt förekommande typer och storleksfördelning av mikroplast i de analyserade fraktionerna. Fler studier behövs för att verifiera resultaten.

Till rapporten!

Källa: Svenskt Vatten


 Dela     Tillbaka  

Stort intresse för Stockholms VA-utveckling

2019-03-26

Slussen.biz fanns på plats, tillsammans med inte mindre än 3500 besökare, när Stockholm Vatten och Avfall bjöd in till öppet hus i Henriksdals reningsverk.


Nytt API för energideklarationer

2019-03-26

Boverket har utvecklat ett API som ger tillgång till uppgifter från energideklarationsregistret. Det är samma uppgifter som redan nu är sökbara och kan nås på Boverkets webbplats för energideklarationer.


Nu kartläggs västeråsarnas inställning till energifrågor

2019-03-25

I dagarna har forskare och studenter vid Mälardalens högskola (MDH) genomfört en storsatsning för att kartlägga villaägares beteende och inställning till energi- och klimatfrågor.


Branschen är enig – moderna byggregler för brandskydd behövs

2019-03-21

Den 5 mars träffade Sveriges fyra största intresseorganisationer inom brandskydd Kommittén för modernare byggregler. Gemensamt överlämnades utredningen med lösningsförslag till hur Sverige kan få moderna byggregler för brandskydd.


Ny skrift om God innemiljö i skolor från SKL

2019-03-21

Sveriges kommuner och landsting, SKL, presenterar skriften God innemiljö - faktorer som påverkar inomhusmiljön i våra skolor.


Fastighetsägarna har överlämnat färdplan till regeringen

2019-03-21

Branschorganisationen Fastighetsägarna har lämnat över sin färdplan för uppvärmning till regeringen.


Mest mikroplaster i tillflöden

2019-03-21

Det är mest mikroplaster i tillflöden. Det visar första studien av de stora svenska sjöarna.


Positiv utveckling för kylinstallationer 2018

2019-03-20

Vårens konjunkturrapport från Industrifakta har just släppts. 2018 beräknas det samlade värdet av utförda kylinstallationer i Sverige ha uppgått till strax över 9 miljarder kronor. Utfallet innebär en ökning med drygt 5 procent jämfört med 2017.


Utvärdering av onlinesensorer för detektion av föroreningar

2019-03-19

Svenskt Vatten Utveckling presenterar rapporten Elektronisk tunga och andra onlinesensorer för detektion av föroreningar i dricksvattennätet – en utvärdering.


Ny rapport om Klimatbedömningsmetoder

2019-03-19

LÅGAN, som är en samarbetsorganisation i byggbranschen, släpper en ny rapport om klimatbedömningsmetoder.