Noll utsläpp måste vara ledstjärnan i all samhällsutveckling, liksom ekonomisk styrning och klimatpolitiskt ledarskap. Det är vad som krävs för att Sveriges ska klara klimatmålet till 2045. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har släppt ännu en klimatrapport med förslag på åtgärder.
- Ska Sverige bli världens första fossilfria land måste vi rensa bland regler, lagar och hinder som drar åt olika håll. Det säger Stefan Nyström, ordförande för Samhällsgruppen inom IVAs projekt Vägval för klimatet. Istället behöver vi en systematisk styrning av samhället – med kompassen inställd på att vara klimatneutrala senast 2045.
I denna delrapport som fokuserar på samhällsutveckling, konstateras att Sverige inte kan nå klimatmålen utan åtgärder i form av effektiva styrmedel, en kraftfull närings- och innovationspolitik, och offentliga investeringar med klimatet i fokus.
Sverige har klarat stora förändringar för klimatet tidigare, till exempel vad gäller uppvärmning av bostäder. Idag står vi mitt i en förändring av transporterna, och nästa steg blir en omställning av industrin. Några exempel på åtgärder som diskuteras i rapporten är ett långsiktigt regelverk för att komma bort från fossilberoendet i trafiken, investeringar i koldioxidlagring och effektiva regler för tillståndsprövning.
– För att klara omställningen räcker det inte med begränsade satsningar här och där. Vi kommer behöva en långsiktig och partiöverskridande politisk agenda för att klara omställningen, säger Staffan Eriksson, projektledare på IVA.
IVA-rapporten Så klarar det svenska samhället klimatmålen är den tredje av totalt fem delrapporter som publiceras under året inom ramen för IVAs projekt Vägval för klimatet. IVA vill bidra med ett helhetsperspektiv för att det ska bli lättare för beslutsfattare att väga alternativ mot varandra. Syftet med IVAs projekt Vägval för klimatet är att ta fram förslag på åtgärder för att Sverige ska uppnå klimatmålen samtidigt som det stärker svensk konkurrenskraft. Arbetet drivs genom fem delprojekt inom olika områden och kommer att sammanfattas i en syntesrapport. Delrapporterna belyser hur klimatmålen nås inom:
• Industri
• Transport
• Samhälle
• Energi
• Jordbruk
Källa: IVA
| Dela |
|
Tillbaka |
Tolv förskolor i Norrköping har anpassats för att fungera bättre under varma sommardagar, efter att kommunen kartlagt både uppmätta temperaturer och hur värmen upplevs av personalen, rapporterar sverigesradio.se.
10-13 november är det dags för ExpoVA:s uppskattade turné i norra Sverige. De lyckliga orterna som får besök den här gången är i tur och ordning Luleå, Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall.
Fler och fler högstadieelever väljer ett yrkesprogram när de gör sitt gymnasieval. Jämfört med föregående läsår ökade andelen sökande till bland annat vvs- och fastighetsprogrammet, enligt Skolverkets statistik.
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära på PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester. Nu anser fleramyndigheter att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas. Lyssna på Vetenskapsradion.
Policylabb för urban vattenomställning, där kommuner, VA-organisationer, fastighetsaktörer och forskare tillsammans undersöker hur styrning, samverkan och planering kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning i våra städer får sin bas i Lund.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar årets Nils Holgerssonrapport.
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.