Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Så här mitt i sommaren funderar Slussen.biz krönikör, Lars Andrén, på vad som är en korrekt kalkylmetod för att värdera en investerings lönsamhet över tid? Något som blir extra intressant när många parametrar präglas av osäkra värden.
Vad är en korrekt kalkylmetod för att värdera en investerings lönsamhet över tid? Jag har fått frågan många gånger under mina föreläsningar och alltid varit lite svävande på svaret. Det är en komplex fråga med många svar. En professor sa till mig en gång i min ungdom att lönsamheten för en solvärmeinvestering beror inte så mycket på kalkylmetoden eller de tekniska förutsättningarna. Professorn menade att det är investeraren själv som med sina ingångsvärden fastställer hur lönsam eller olönsam solvärmeanläggningen blir.
Och det var ganska enkelt att förstå. Ville lönsamhet uppnås drogs kalkyltiden ut över tid, upp emot 20 – 25 år och kalkylräntan hölls låg, i en annuitetskalkyl ner mot 5%. Ville däremot olönsamhet uppnås kortades kalkyltiden och räntan höjdes. Vad är rätt och vad är fel?
Det finns många sätt att räkna på för att ta reda på en investering är lönsam.
Jag brukar under mina föreläsningar använda mig av annuitetsmetoden för att beskriva en investeringskalkyl för åhörarna. Det är en typ av årskostnadsmetod där resultatet ger en bild av investeringens lönsamhet utslagen över dess beräknade livstid. Det var tacksamt med den kalkylmetoden för solvärmeinvesteringar då livslängden bevisligen är lång för den typen av anläggningar. Idag när det är mer aktuellt med solel blir om möjligt kalkylmetoden ännu mer fördelaktig. Det intressanta är hur snabbt konkurrenskraften eller lönsamheten förändras om kalkyltiden och räntan varieras. Här finns inga rätt eller fel. Vem hade till exempel för 30 år sedan kunnat förutse att vi skulle ha nuvarande ränteläge? Jag kommer så väl ihåg vår ränta på vårt byggnadskreditiv 1990. Under några månader när vi byggde om huset låg räntan på 18,3 %. Helt otroligt i jämförelse med dagens nivåer.
Att räkna med payback-metod är i energisammanhang minst sagt riskabelt. I en så kallad pay-off metod, eller mer korrekt uttryckt återbetalningsmetod, beräknas hur snabbt en investering betalar sig själv. Hur ska det låta sig göra när priset på energi är så oförutsägbart? Under det senaste halvåret har elpriset sjunkit som ingen, ingen hade kunnat förutsäga för 5 – 6 månader sedan. Jag läste idag att på den danska elbörsen var elpriserna för några timmar under söndagen den 5 juli negativa, det vill säga ägare av elgenereringsanläggningar som ville mata ut el på nätet fick plötsligt betala för det. Hur ska kraftverksinvesterare göra payback-metoder med den osäkerhet som råder på elbörsen? Idag den 6 juli tror jag elen periodvis har handlats för 1,6 öre / kWh!
Är det ens möjligt att göra säkra investeringskalkyler över tid? Inom bygg- och energisektorerna är långsiktighet ett viktigt ledord. Under en byggnads tekniska drifttid (40 år) motsvarar investeringskostnaden och dess kapitalkostnad endast 25 % av de totala kostnaderna. Driften under samma tidsintervall står för 50 % av utgifterna. Med den utgångspunkten blir det plötsligt lönsamt med tilltagen isolering, fönster med låga U-värden, genomtänkta ventilationslösningar, solenergi i alla dess former och andra energieffektiviserande investeringar.
För att bringa ordning och säkerhet i kalkylerandet är det många som förordar livskostnadsanalyser. I en LCC-kalkyl (Life Cycle Costing) görs en ekonomisk analys där investeringens totala kostnader och intäkter sammanställs över dess beräknade livslängd. I kalkylmetoden definieras ett antal randparametrar som till exempel investeringens livslängd, kostnader för underhåll, specifika driftkostnader och en nuvärdesberäkning av räntekostnaden. Även kostnader för restvärde, destruktion och återvinning ingår i en LCC-kalkyl. Det innebär att kalkylmetoden ger ett svar på investeringens helhetspris över tid utifrån en rad basala parametrar. Resultaten kan många gånger bli överraskande då det inte är självklart att det alternativet med den lägsta investeringskostnaden i förhållande till nyttan blir det mest lönsamma.
Jag vet inte vilken kalkylmetod som är rätt eller fel utan lämnar det avgörandet till investerarna. Men nog kan jag tänka att det är mest rättvist att jämföra investeringskostnader och lönsamhet över hela investeringens brukstid. Att analysera förväntade framtida kostnader och intäkter ger investeraren, miljön och klimatet ett mer rättvist beslutsunderlag. Att beakta helheten vid investeringstillfället känns sunt, eftersom det då blir möjligt att jämföra investeringsalternativens totalkostnader över nyttjandetiden.
Ganska självklart kan jag tycka. Inte minst eftersom många energieffektiva investeringar på detta sätt får en mer rättvis bedömning och faktiskt många gånger blir lönsamma från första drifttimmen!
Ha en trevlig sommar och hoppas solen kommer lysa flitigt över er. Hälsar krönikören från ett sommarparadis i Falkenberg!
Lars Andrén
Krönikör
Fotnot: De vanligaste kalkylmetoderna är: Återbetalningsmetoden, nuvärdemetoden, annuitetsmetoden, internräntemetoden och tillväxträntemetoden.
| Dela |
 |
Tillbaka |
Väntan är över! 2026-års första avsnitt av Energipodden finns nu ute för lyssning. Missa inte när poddvärdarna Mats och Kay snackar fastighetsbatterier med Joakim Aspe, även känd som Batteri-Jocke och medgrundare av KanEl.
En allvarlig hotbild mot energiinfrastrukturen i samtliga nordiska länder utreds, enligt uppgifter till TV4 Nyheterna.
2026-års första Profil är vvs-expert hos en stor branschorganisation, har sålt naturgasabonnenmang i London och spelar bas i ett hårdrocksband.
2025-års Nobelpristagare i kemi, Omar Yaghi, har utvecklat en produkt som kan utvinna vatten ur luft i mycket torra och ökenliknande förhållanden, rapporterar The Guardian.
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor.
