Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Mats Bjelkevik (t.h.), initiativtagare till Energihandboken och vd för Indoor Energy, och kollegan Stefan Lindberg är laddade inför lanseringen av den nya utgåvan av Energihandboken. Foto: Ulrik Hammarsträng
Slussen.biz har fått en pratstund med Mats Bjelkevik, vd för Indoor Energy, som laddar för sjätte årgången av Energihandboken som han är pappa till.
Hur kom du på idén att göra en Energihandbok och dela ut gratis?
- Tanken växte fram efter att jag träffat Centerpartiets energipolitiske talesperson, Rickard Nordin, under en tillställning. När jag inte lyckades förklara för honom, som är insatt i energifrågan, vad min bransch har att tillföra kände jag att det fanns en lucka att fylla. Vi producerade Energihandboken och började dela ut den under Almedalen och nu är det alltså dags för sjätte upplagan som trycks i 10 000 exemplar och utkommer i månadsskiftet juni-juli. Förra året kom det in inte mindre än 1000 beställningar första dygnet.
Vad är syftet med Energihandboken?
- Syftet är att nå ut till beslutsfattare med möjligheterna och vinsten av att arbeta aktivt med energieffektivisering och att skapa ett bra inneklimat i fastigheter. Att vistas i fastigheter är ju något vi alla har en relation till och jag vill bidra med något större än bara mitt eget företag. Jag tror också vi måste sätta mer fokus på funktion när vi kommunicerar med fastighetsägare, istället för att gräva ner oss i tekniken. Jag tror Energihandboken gynnar hela branschen och sätter fingret på viktiga frågor.
Hittar vi några nyheter i årets upplaga av Energihandboken jämfört med fjolårets?
- Absolut! Det blir ett avsnitt om varför man som fastighetsägare faktiskt tjänar på att arbeta aktivt med de här frågorna. Det finns stora ekonomiska vinster, både kort- och långsiktigt. Genom att skapa ett bra inneklimat ökar vi produktiviteten på arbetsplatser och i skolor. Det blir också ett nytt kapitel om avluftning och avgasning samt en utveckling av kapitlet om solenergi.
Finns det några tankar att ta Energihandboken vidare i andra kanaler?
- Ja, det finns tankar på en podd. Men det gäller att fundera på hur anslaget ska vara för att nå ut till målgruppen.
Till sist, hur får man tag på sitt exemplar av nya Energihandboken?
- Den kommer att kunna beställas kostnadsfritt på vår hemsida så fort den är klar.
Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga rapport.
