Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Bild: AI-genererad
Över 100 000 personer beräknats ha dött till följd av extremvärme under somrarna 2022 och 2023 i Europa. En ny studie visar att det går att ställa träffsäkra prognoser över värmerelaterad dödlighet ungefär en vecka i förväg. Prognoserna kan användas för att skydda sårbara grupper.
Höga temperaturer kan orsaka allvarliga hälsoproblem och till och med dödsfall, särskilt för äldre och personer med underliggande sjukdomar. De extremt varma somrarna 2022 och 2023 uppskattas ha orsakat 60 000 respektive 50 000 värmerelaterade dödsfall i Europa. För att skydda människor behövs mer pålitliga prognoser och effektiva varningssystem.
En ny studie visar att det går att förutspå värmerelaterade dödsfall i Europa. Forskarna utvecklade först själva prognossystemet och testade därefter hur väl det fungerade.
Emma Holmberg har utvecklat ett prognossystem som kan förutspå hur värmeböljor påverkar dödligheten i olika regioner i Europa. Foto: Mikael Wallerstedt
− Vi testade det på Europas extremt varma somrar 2022 och 2023 och kunde då ställa prognoser ungefär en vecka i förväg. Tidigare har varningssystemen i stort sett bara baserats på temperaturer. Vårt prognossystem tar hänsyn både till meteorologiska data och hälsostatistik, vilket gör att vi på ett mer träffsäkert sätt kan förutsäga hur hetta kan påverka dödsfall, säger Emma Holmberg som är studiens försteförfattare.
Baserat på hälsodata från hela Europa
Forskarna uppskattade dödligheten genom att utveckla en statistisk modell baserad på temperatur- och dödlighetsdata från hela Europa. För varje distrikt som ingick i studien beräknades sambandet mellan temperatur och dödlighet, vilket gjorde det möjligt att ta hänsyn till regionala skillnader i klimat och befolkningens sårbarhet för värme. Därefter kombinerades den statistiska modellen med temperaturprognoser, vilket gjorde det möjligt för forskarna att förutse värmerelaterad dödlighet.
Hög träffsäkerhet både vid måttlig och hög temperatur
I de flesta länderna fungerade prognoserna mycket bra när forskarna förutspådde dödlighet vid måttliga sommartemperaturer. Detta temperaturintervall ligger nära den så kallade ”minimala dödlighetstemperaturen” – den nivå där kroppen utsätts för minst påfrestning från värme.
− Det är enklare att göra förutsägelser vid måttliga temperaturer. Vid omkring 20 grader i Västeuropa har små variationer i temperaturen liten betydelse för dödligheten, vilket gör att även mindre fel i prognoserna inte påverkar våra dödlighetsprognoser nämnvärt, säger Emma Holmberg.
Något som förvånade forskarna var att prognoserna var träffsäkra även i de allra varmaste regionerna, som till exempel på Iberiska halvön under rekordsommaren 2022.
− Utan en prognos är genomsnittet från tidigare år bästa sättet att uppskatta värme. Somrarna 2022 och 2023 var dock exceptionellt varma, och därför gav prognoserna en betydligt bättre träffsäkerhet än genomsnittet från tidigare år.
Beredskap kan skydda sårbara grupper
På grund av klimatförändringarna kommer somrar som 2022 blir allt mer vanliga. I områden med hög värmerelaterad dödlighet kan prognoser vara avgörande för att kunna förvarna och sätta in nödvändiga insatser i tid.
− Genom att inkludera värmerelaterad dödlighet i värmevarningarna kan myndigheter fokusera resurser där de behövs och rikta in sig på äldre, sjuka eller andra sårbara grupper, säger Emma Holmberg.
Källa: Uppsala universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Konkurrensverket har inlett ett arbete med att analysera elprisutvecklingen utifrån ett konkurrensperspektiv.
Energimarknadsinspektionen har tidigare beslutat att alla elnätsföretag i Sverige ska införa en effektavgift. Modeller har dock ofta varit svåra för kunderna att förstå och agera utifrån. Därför stoppas nu kravet på införande.
EU-projektet VALESOR som i tre års tid har studerat frågan har tagit fram verktyg som stöd för att göra bedömningar och visar hur förbättrad reglering kan ge betydande sociala och ekonomiska vinster.
Vivab meddelar att det är kritiskt läge för dricksvatten i Varbergs kommun.
En man kunde enkelt ta sig in i ett vattenverk i Västerås och stänga av elförsörjningen. Något som hotade dricksvattenförsörjningen till hela Västerås, rapporterar bland annat svt.se.
Regeringen föreslår ett nytt mål för effektiv energianvändning. Vidare föreslås lagändringar om energideklaration för byggnader och i plan- och bygglagen för att genomföra det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda.
Camilla Hjortling har presenterat sin licentiatavhandling vid KTH gällande energimärkning av byggnader.
Uttagningen till finalen i ”SM unga ventilationsmontörer 2026” är genomförd och det står nu klart att de tre finalisterna är Vilgot Öjersson från Varberg, Oliver Frid från Göteborg och Virgil Heselius från Visby.
Slussen.biz tipsar om ett kostnadsfritt webbinarium om nya systemlösningar för smittskydd i vårdlokaler den 17 april.
ExpoStyr laddar för att ge sig ut vägarna och besöka i tur och ordning Karlstad, Stockholm och Gävle 24-26 mars.
