Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Amirmohammad Behzadi, forskare vid KTH, säger att en ny metod för styrning av värmesystem har ökat komforten med hela 90 procent samtidigt som uppvärmningskostnaderna har minskat med 8,5 procent i denna byggnad i Uppsala. Foto: Sasan Sadrizadeh
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60 till 90 procent. Det visar en ny studie från KTH.
I de flesta kontorsbyggnader och bostadshus regleras värmesystemen av en enda faktor: utomhustemperaturen. Men det finns fler faktorer som påverkar hur man upplever värme inomhus – solinstrålning, ventilation och antal personer som vistas i rummen.
I många fall kan uppvärmningen förbättras avsevärt genom att helt enkelt justera befintliga styrsystem så att de tar hänsyn till detta, enligt forskare vid KTH.
– Det här är en enkel lösning som gav tydliga resultat när den testades i en sexvåningsbyggnad i Uppsala, säger Amirmohammad Behzadi, forskare vid KTH.
Metoden behöver vidareutvecklas för att kunna kommersialiseras, men tester i verklig drift visade att när dessa tre faktorer lades till i styrningen fick byggnaden stabilt behagliga temperaturer samtidigt som energianvändningen minskade med 13 procent – utan avancerad AI eller tung datorkapacitet. Enligt Amirmohammad Behzadi fungerar den här typen av ”adaptiv” styrning som en smartare variant av de system de flesta byggnader redan använder.
När solen värmer upp ett rum sänker systemet automatiskt temperaturen på vattnet som går in i radiatorerna, i stället för att hålla den konstant. När fler personer vistas i rummet – och bidrar med värme – justeras systemet igen. Och när ventilation för in kallare uteluft kompenserar det för värmeförlusten. Forskarna rapporterar att de största energibesparingarna, mellan 56 och 70 procent, kan uppnås under våren.
Studien, som publicerats i tidskriften Energy Conversion and Management, visar att minskade klimatutsläpp från byggnader inte alltid kräver kostsam ny teknik baserad på realtidsoptimering, väderprognoser eller maskininlärning.
– Ibland handlar det bara om att tänka om kring de regler vi redan använder, säger Amirmohammad Behzadi.
Sensorer som mäter solinstrålning och ventilation finns redan i många byggnader, och beläggning kan uppskattas via koldioxidnivåer, ventilationsbehov eller data om användarnas dagliga scheman.
Enligt Amirmohammad Behzadi kan konceptet anpassas till många typer av byggnader, även sådana med äldre, analoga system. Forskarna testade metoden under ett år i en 10 000 kvadratmeter stor kommersiell fastighet, med radiatorer som får värme från en kombination av fjärrvärme och markvärmelager.
Jämfört med byggnadens ursprungliga styrning, som enbart baserades på utetemperatur, ökade andelen tid med temperaturer inom komfortintervallet från 60 till över 90 procent. Samtidigt minskade energianvändningen med omkring 10–13 procent, koldioxidutsläppen med cirka 9 procent och driftkostnaderna med runt 8,5 procent.
Vetenskaplig publicering:
An optimal adaptive control framework for reducing operating costs and enhancing thermal comfort in low-temperature heating systems, Energy Conversion and Management, 356, 121311.
https://doi.org/10.1016/j.enconman.2026.121311
Källa: KTH
| Dela |
 |
Tillbaka |
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
