Ska självdragsventilation i flerbostadsfastigheter betraktas som en hälsorisk? Det var ytterst vad frågan handlade i ett mål som HSB Landskrona drev ända till mark- och miljödomstolen. Domstolen gav bostadsrättsföreningen och HSB Landskrona rätt och upphävde miljöförvaltningens föreläggande om vite på grund av bristfällig ventilation.
– Domen är en lättnad. Den betyder oerhört mycket för HSB Landskronas bostadsrättsföreningar som har den här typen av hus. Och i förlängningen är den intressant för fastighetsägare i hela Sverige. Ifall domen inte överklagas kan den ses som vägledande i liknande fall, säger Mikael Jönsson, vd HSB Landskrona.
Bostadsrättsföreningen Linden fick, efter platsbesök i ett antal lägenheter under mars 2018, ett föreläggande med vite från miljöförvaltningen i Landskrona kommun. Flerfamiljshuset i brf Linden är byggt 1942 och utrustat med självdragsventilation, vilket är standard för hus byggda innan 1970-talet. Enligt miljöförvaltningen var luftflödet och luftomsättningen i bostadsrättsföreningens lägenheter för låg vilket miljöförvaltningen ansåg kunde innebära hälsorisker för de boende. Bostadsrättsföreningen skulle därför säkerställa att luftflödet och luftomsättningen i samtliga lägenheter följde Folkhälsomyndighetens rekommendationer på området.
Ställde ouppnåeliga krav
Miljöförvaltningens kontroller och slutsatser kunde ifrågasättas på flera punkter. Till exempel användes en mätmetod som inte är tillförlitlig vid självdragsventilation.
– Dessutom blir det oskäligt att tillämpa Folkhälsomyndighetens rekommendationer eftersom de är mer anpassade för nyproduktion än befintliga självdragshus. Kraven blir viss mån är ouppnåeliga – för att klara dem hade bostadsrättsföreningen behövt byta till ett helt nytt mekaniskt ventilationssystem, en omfattande och kostsam åtgärd. Det är inte rimligt, i synnerhet som ingen av de boende har upplevt några hälsoproblem på grund av bristande ventilation, säger Lars Hammarsten, projektledare på HSB Landskrona som drivit ärendet.
Domstolen gick på HSBs linje
HSB Landskrona valde därför att överklaga ärendet vidare till Länsstyrelsen i Skåne län – som dock gick på miljöförvaltningens linje med bara en smärre förändring. HSB Landskrona stöttade då bostadsrättsföreningen att driva målet vidare till mark- och miljödomstolen i Växjö, som meddelade sin dom den 17 januari 2020. Domstolen gick på HSBs linje och upphävde miljöförvaltningens föreläggande i sin helhet.
Nästa steg för HSB Landskrona blir att hjälpa brf Linden och andra medlemsföreningar i liknande situationer att kräva tillbaka pengar som de har betalat i tillsynsavgift till kommunen. När miljöförvaltningen har hittat brister i hus med självdragsventilation har tillsynsavgifterna höjts – vilket kan ifrågasättas med hänvisning till domen från mark- och miljödomstolen.
Källa: HSB Landskrona
| Dela |
|
Tillbaka |
De intäktsramar som påverkar vilka högsta avgifter elnätsföretagen kan ta ut har ökat kraftigt. Konkurrensverkets pågående granskning visar att detta riskerar leda till att kunderna får betala högre elnätsavgifter än de borde.
Justitiekanslern avslår ett skadeståndsanspråk från boende i Ronneby med anledning av PFAS-förorening av dricksvatten.
Svea hovrätt har nu fastställt Hyresnämndens beslut om individuell mätning och debitering (IMD) av tappvatten.
Kostnaden för vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt i stora delar av landet. Samtidigt är skillnaderna mellan kommunerna fortsatt mycket stora.
Från början av juli gäller flera nya regler som gäller byggande. Boverket presentar information om dem.
Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt Konkurrensverkets beslut att bötfälla Tapwell för prisstyrning av återförsäljare.
ExpoStyr är höstens första Expo. 25-27 augusti får i tur och ordning Halmstad, Göteborg och Borås besök av 15 företag som bjuder på det senaste inom fastighetsautomation.
Vår sida med bilder jorden runt har uppdaterats med flera intressanta bilder så här efter semestern. Missa inte att skicka in dina bilder, med koppling till branschen, från hela världen.
Livsmedelsverket fördelar 25 miljoner kronor vardera till Bodens kommun och Region Gotland. Pengarna ges i syfte att snabbare kunna ge effekt av redan planerade åtgärder inom dricksvattenområdet.
Nu har forskare vid Linköpings universitet visat hur organiska solceller kan bli mer effektiva än man tidigare trodde var möjligt.