Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Kemikalieinspektionen och myndigheter i fyra andra EU-länder har inlett ett arbete för att förbjuda PFAS-kemikalier i EU, i all användning som inte är nödvändig för samhället. Som en del av arbetet har en enkät tagits fram där bland annat företag nu har möjlighet att lämna synpunkter.
– PFAS är mycket svårnedbrytbara i miljön och riskerar att leda till föroreningar av grund- och dricksvattnet. Vissa är påvisat skadliga för hälsan och har bland annat kopplats till utveckling av vissa cancerformer. Med det här initiativet vill vi minimera användningen av PFAS i Europa, säger Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
PFAS, eller högfluorerade ämnen, är en grupp syntetiskt framställda kemikalier. Flera tusen ämnen har hittills identifierats och de används brett i samhället – bland annat i allväderskläder, skor, livsmedelsförpackningar, kosmetika, rengöringsmedel och brandskum. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de inte bryts ner i miljön. Näst intill alla människor har PFAS i kroppen och PFAS förekommer överallt i miljön. Dessutom är många PFAS vattenlösliga och rörliga i mark vilket innebär att dricksvattentäkter riskerar att förorenas.
Kemikalieinspektionen arbetar aktivt med att fasa ut PFAS i EU och i Sverige. Myndigheten har inlett ett samarbete med kemikaliemyndigheterna i Tyskland, Nederländerna, Danmark och Norge för att ta fram det omfattande underlag som krävs för ett begränsningsförslag inom EU:s kemikalielagstiftning Reach. Syftet med förslaget är att förbjuda all användning som inte är nödvändig för samhället.
Som en del av arbetet har myndigheterna nu tagit fram en enkät där företag som producerar eller använder PFAS, företag som säljer kemiska produkter eller varor med dessa ämnen, samt företag som producerar eller använder PFAS-fria alternativ har möjlighet att lämna information. Även forskare och intresseorganisationer uppmanas att fylla i enkäten.
– Vi uppmuntrar alla intressenter att fylla i enkäten. Detta är viktigt för att vi ska kunna lägga fram ett väl underbyggt begränsningsförslag, säger Jenny Ivarsson.
Enkäten kommer att vara öppen till och med den 31 juli 2020 och finns tillgänglig här.
Läs mer om definitionen av PFAS i bakgrundsunderlaget för enkäten.
Information om ämnen som omfattas, användningar och status för arbetet.
En begränsning väntas träda i kraft 2025.
Läs mer om högfluorerade ämnen – PFAS.
Källa: Kemikalieinspektionen
| Dela |
 |
Tillbaka |
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.
Slussen.biz fanns på plats när ett 40-tal nyfikna Fegisar ville veta mer om Swegon INSIDE Analytics och INSIDE visualiser som presenterades under nätverkets 74:e möte.
Slussen.biz har fått en pratstund med Robin Holmgren som driver sidan k-faktorer.se där han tillgängliggjort K-faktorer från olika fabrikat och produktserier.
Ledarskap, ingenjörskonst och förändringskraft prisas av föreningen Samhällsbyggarna.
Den tyska energiomställningen driver efterfrågan på innovativa och hållbara lösningar. Med Swedish-German Cleantech Platform (SGCP) får svenska företag verktyg och kontakter för att ta vara på marknadens möjligheter.
Fem olika typer av filter kommer testas i CPH Air Lab på Köpenhamns flygplats. Syftet är att testa hur befintlig filterteknologi fungerar i flygplatsmiljö.
I en ny rapport från VA-Fakta, “Vatten och avlopp – Vem har ansvaret?”, granskas hur ansvaret är fördelat mellan staten och kommunerna. Slutsatsen är att splittrad styrning, otillräcklig finansiering och bristande tillsyn är ett hot.
