Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
– Varje år passerar cirka fem miljoner fordon Sundsvallsbron. För oss är det viktigt att den förorenade avrinningen från bron inte orenad når Sundsvallsfjärden, säger Anna Maria Kullberg, dagvattensamordnare, Mittsverige Vatten & Avfall (MSVA).
Dagvatten är en spridningsväg för mikroplaster, eftersom det ofta innehåller mikroplastpartiklar från bildäck och slitage av vägar när det rinner av körbanan. Mikroplast, som är små plastbitar på några mikrometer eller millimeter, röner allt större intresse eftersom det tar lång tid innan de bryts ner i naturen. Allt större resurser satsas därför på att minska spridningen av mikroplast, men det gäller att välja rätt metod.
Vid foten av den högtrafikerade Sundsvallsbron har en dagvattenreningsanläggning byggts, vars effektivitet undersökts genom en unik forskningsstudie. Anläggningen består av flera delar – dels en försedimenteringskammare i kombination med oljeavskiljare, dels så kallade dagvattenbiofilter som har byggts med olika typer av utförande i syfte att möjliggöra forskning på vilken typ av biofilter som fungerar bäst. Biofilter är en växtbevuxen infiltrationsyta där dagvattnet infiltrerar och renas av filtermaterial, jorden och växterna. Det ena av de undersökta biofiltren i Sundsvall är byggt utan växtlighet för att kunna utvärdera växternas betydelse. Biofilter är en relativt ny reningsteknik, men allt fler sådana anläggningar har de senaste åren byggts runt om i Sverige.
– Eftersom samhällets investeringar i dagvattenreningsanläggningar ökar, är det naturligtvis viktigt att investeringar sker i anläggningar som verkligen fungerar, vilket inte alltid varit fallet, säger Godecke Blecken, biträdande professor inom VA-teknik vid Luleå tekniska universitet.
Även om det anses viktigt att rena mikroplast från dagvatten, finns det ytterst få studier kring detta. Hittills har endast två studier om mikroplastrening i dagvattenbiofilter utförts i världen, båda gäller rening av dagvatten från lågtrafikerade vägar, respektive parkeringsplatser. Studien vid Sundsvallsbron, som utförts inom forskningsprojekten DRIZZLE och GrönNano av forskare vid Luleå tekniska universitet i samarbete med IVL Svenska miljöinstitutet och Mittsverige Vatten & Avfall, är världsunik, eftersom den undersöker avrinning från en högtrafikerad väg där till exempel mer däckpartiklar kan förväntas i avrinningen. Den är även unik genom att en försedimenteringskammares förmåga att rena mikroplast undersökts.
– Som väntat visar resultaten att försedimenteringskammaren hade begränsad förmåga att rena mikroplast. Däremot hade de båda undersökta typerna av biofilter god förmåga att rena mikroplast, säger Katharina Lange, doktorand inom VA-teknik vid Luleå tekniska universitet, som utfört studien under handledning av professor Maria Viklander och biträdande professor Godecke Blecken inom VA-teknik, vid Luleå tekniska universitet.
Den typ av biofilter som visade bäst förmåga att rena mikroplast var den som var beväxt. Det är goda nyheter enligt forskarna i studien, eftersom biofilter med växtlighet generellt sett anses vara mer estetiskt tilltalande. De kräver dessutom mindre underhåll än biofilter utan växter, eftersom de ofta drabbas i mindre grad av igensättning.
Mer om projektet:
Studien är granskad och accepterad och kommer under sommaren att publiceras i Water Research, den högst rankade tidskriften inom forskningsområdet. Huvudförfattare är Katharina Lange och medförfattare Maria Viklander, Godecke Blecken och Kerstin Magnusson.
Dagvattenreningsanläggningen vid Sundsvallsbron har byggts av Trafikverket i samarbete med MSVA. Luleå tekniska universitet har medverkat vid anläggningens utformning, och undersökt reningseffektiviteten i den omnämnda forskningsstudien tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet.
Källa: Luleå tekniska universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga rapport.
Genom att tilläggsisolera eluppvärmda småhus kan effektbehovet kalla vinterdagar minskas med 1,3 GW. Det motsvarar en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor eller fem procent av elanvändningen när den är som störst. Det visar en ny rapport.
Slussen.biz fanns på plats när branschorganisationen Svensk Ventialtion höll sitt årsmöte på Vår Gård i Saltsjöbaden.
Andelen vattenskador orsakade av läckage från ledningar minskade med fem procent under 2025 i jämförelse med året innan. Men för åttonde året i rad ökade vattenskadorna i köket till nya rekordnivåer.
