
Foto: Ulrik Hammarsträng
Dagens fjärrvärmenät byggdes när fossila bränslen användes i stor utsträckning och när byggnader hade höga värmebehov. Ambitionen med den nya generationens fjärrvärmeteknik är att återanvända restvärmekällor från såväl industri som från lågtempererade, urbana värmekällor.
Lägre temperaturer i fjärrvärmenät möjliggör mer effektiv användning av förnybara energikällor, vilket är ett viktigt nästa steg för många fjärrvärmeföretag både nationellt och internationellt. Problemet i Sverige är att sänkta temperaturer med nuvarande värmetillförsel ger små kostnadsbesparingar. Det leder till frågan om var man ska börja: med sänkta temperaturer eller med fler förnybara energikällor.
En guide för att underlätta övergången till nästa generations fjärrvärmenät finns samlade i boken ”Low-Temperature District Heating Implementation Guidebook”. Där förklaras hur man kan göra för att sänka temperaturer i värmesystem, både inuti befintliga och nya byggnader, och i befintliga och nya fjärrvärmenät. Boken innehåller även ett antal fallstudier. Boken är skriven på engelska och har tagits fram av totalt 17 författare från olika länder och arbetet har letts av Kristina Lygnerud och Sven Werner från Högskolan i Halmstad, med stöd av Svenska Miljöinstitutet IVL.
Boken riktar sig främst till aktörer som är berörda av fjärrvärme och som kan ha nytta av fjärrvärme med lägre temperaturer som:
International Energy Agency (IEA) är OECD-ländernas samarbetsorgan för energifrågor och har 30 medlemsländer. Inom IEA finns en rad tekniksamarbeten som medlemsländerna kan delta i. Energimyndigheten deltar bland annat inom tekniksamarbetet District Heating and Cooling (DHC). Det är ett tekniksamarbete som syftar till att utvärdera teknik och utveckla och sprida kunskap så att fjärrvärme och fjärrkyla kan bidra till att minska klimatpåverkan. Sveriges deltagande genom Energimyndigheten öppnar upp för svenska forskare att ta del av internationellt samarbete och utbyte inom området.
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
|
Tillbaka |
Hela Sveriges ventilationsmingel, ExpoVent, kickar igång 2026 med besök i Gävle, Falun och Örebro 20-22 januari.
Belok och BeBo vill vi inhämta synpunkter på kravspecifikationen och övriga villkor samt utröna förutsättningarna för att stimulera utvecklingen av styrsystem för effekthantering.
I många kommuner pågår det rättsprocesser som handlar om PFAS-utsläpp. I en ny bok har Johanna Chamberlain, jurist och forskare i skadeståndsrätt, gått igenom aktuella lagar och flera pågående rättsfall.
Svenska kraftnät har tecknat ett avtal om en strategisk reserv för innevarande vinter med två olika elproducenter på sammanlagt 350 MW.
Valet av smörjmedel spelar en avgörande roll för hur hållbara och effektiva framtidens högtemperaturvärmepumpar blir, enligt en ny rapport från KTH.
Några dagar ledigt? Då är det dags att fundera på vilken produkt, tjänst eller metodik du vill ska premieras med 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset.
Styrelsen i Byggherrarna har utsett Sofia Hansdotter till ny vd för branschorganisationen. Hon tillträder den 1 april 2026 och efterträder Tommy Lenberg, som går i pension efter 13 år som vd.
Snart har timglaset för 2025 runnit klart och det är dags att göra bokslut för året samt att se fram emot och planera för 2026.
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för att genomföra det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Förslagen innehåller bland annat uppdaterade regler för energideklarationer och regler som ska underlätta tillsyn.
Julen är snart här och med den en hel del lediga dagar. Missa inte chansen att vidareutbilda dig med Energipodden som produceras av Slussen.biz när du får en stund över.