
Foto: Ulrik Hammarsträng
Dagens fjärrvärmenät byggdes när fossila bränslen användes i stor utsträckning och när byggnader hade höga värmebehov. Ambitionen med den nya generationens fjärrvärmeteknik är att återanvända restvärmekällor från såväl industri som från lågtempererade, urbana värmekällor.
Lägre temperaturer i fjärrvärmenät möjliggör mer effektiv användning av förnybara energikällor, vilket är ett viktigt nästa steg för många fjärrvärmeföretag både nationellt och internationellt. Problemet i Sverige är att sänkta temperaturer med nuvarande värmetillförsel ger små kostnadsbesparingar. Det leder till frågan om var man ska börja: med sänkta temperaturer eller med fler förnybara energikällor.
En guide för att underlätta övergången till nästa generations fjärrvärmenät finns samlade i boken ”Low-Temperature District Heating Implementation Guidebook”. Där förklaras hur man kan göra för att sänka temperaturer i värmesystem, både inuti befintliga och nya byggnader, och i befintliga och nya fjärrvärmenät. Boken innehåller även ett antal fallstudier. Boken är skriven på engelska och har tagits fram av totalt 17 författare från olika länder och arbetet har letts av Kristina Lygnerud och Sven Werner från Högskolan i Halmstad, med stöd av Svenska Miljöinstitutet IVL.
Boken riktar sig främst till aktörer som är berörda av fjärrvärme och som kan ha nytta av fjärrvärme med lägre temperaturer som:
International Energy Agency (IEA) är OECD-ländernas samarbetsorgan för energifrågor och har 30 medlemsländer. Inom IEA finns en rad tekniksamarbeten som medlemsländerna kan delta i. Energimyndigheten deltar bland annat inom tekniksamarbetet District Heating and Cooling (DHC). Det är ett tekniksamarbete som syftar till att utvärdera teknik och utveckla och sprida kunskap så att fjärrvärme och fjärrkyla kan bidra till att minska klimatpåverkan. Sveriges deltagande genom Energimyndigheten öppnar upp för svenska forskare att ta del av internationellt samarbete och utbyte inom området.
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
|
Tillbaka |
10-13 november är det dags för ExpoVA:s uppskattade turné i norra Sverige. De lyckliga orterna som får besök den här gången är i tur och ordning Luleå, Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall.
Fler och fler högstadieelever väljer ett yrkesprogram när de gör sitt gymnasieval. Jämfört med föregående läsår ökade andelen sökande till bland annat vvs- och fastighetsprogrammet, enligt Skolverkets statistik.
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära på PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester. Nu anser fleramyndigheter att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas. Lyssna på Vetenskapsradion.
Policylabb för urban vattenomställning, där kommuner, VA-organisationer, fastighetsaktörer och forskare tillsammans undersöker hur styrning, samverkan och planering kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning i våra städer får sin bas i Lund.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar årets Nils Holgerssonrapport.
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.
Slussen.biz fanns på plats när ett 40-tal nyfikna Fegisar ville veta mer om Swegon INSIDE Analytics och INSIDE visualiser som presenterades under nätverkets 74:e möte.