
Foto: Ulrik Hammarsträng
Dagens fjärrvärmenät byggdes när fossila bränslen användes i stor utsträckning och när byggnader hade höga värmebehov. Ambitionen med den nya generationens fjärrvärmeteknik är att återanvända restvärmekällor från såväl industri som från lågtempererade, urbana värmekällor.
Lägre temperaturer i fjärrvärmenät möjliggör mer effektiv användning av förnybara energikällor, vilket är ett viktigt nästa steg för många fjärrvärmeföretag både nationellt och internationellt. Problemet i Sverige är att sänkta temperaturer med nuvarande värmetillförsel ger små kostnadsbesparingar. Det leder till frågan om var man ska börja: med sänkta temperaturer eller med fler förnybara energikällor.
En guide för att underlätta övergången till nästa generations fjärrvärmenät finns samlade i boken ”Low-Temperature District Heating Implementation Guidebook”. Där förklaras hur man kan göra för att sänka temperaturer i värmesystem, både inuti befintliga och nya byggnader, och i befintliga och nya fjärrvärmenät. Boken innehåller även ett antal fallstudier. Boken är skriven på engelska och har tagits fram av totalt 17 författare från olika länder och arbetet har letts av Kristina Lygnerud och Sven Werner från Högskolan i Halmstad, med stöd av Svenska Miljöinstitutet IVL.
Boken riktar sig främst till aktörer som är berörda av fjärrvärme och som kan ha nytta av fjärrvärme med lägre temperaturer som:
International Energy Agency (IEA) är OECD-ländernas samarbetsorgan för energifrågor och har 30 medlemsländer. Inom IEA finns en rad tekniksamarbeten som medlemsländerna kan delta i. Energimyndigheten deltar bland annat inom tekniksamarbetet District Heating and Cooling (DHC). Det är ett tekniksamarbete som syftar till att utvärdera teknik och utveckla och sprida kunskap så att fjärrvärme och fjärrkyla kan bidra till att minska klimatpåverkan. Sveriges deltagande genom Energimyndigheten öppnar upp för svenska forskare att ta del av internationellt samarbete och utbyte inom området.
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
|
Tillbaka |
2025-års Nobelpristagare i kemi, Omar Yaghi, har utvecklat en produkt som kan utvinna vatten ur luft i mycket torra och ökenliknande förhållanden, rapporterar The Guardian.
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor.
Kanske blir det ditt förslag till 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset vi firar på After Prize-minglet på Nordbyggs Inneklimatarena den 23 april. Deadline för att lämna förslag är den 1 mars.
Rysslands invasion av Ukraina ledde till att EU mer än fördubblade subventionerna till fossila bränslen. Samtidigt minskades stödet till förnybar energi, trots att EU-kommissionen höjde målen för förnybart. Det visar en ny studie.
Ett digert seminarieprogram, tävlingar, studentlunch och After Prize. Det är en del av det som väntar den som besöker Inneklimatarenan i monter A15:18 på Nordbygg i Stockholm 21-24 april.