Svenska kraftnät har som beredskapsmyndighet beslutat om att Öresundsverket ska återställas för att stå i beredskap för ödrift senast år 2025. Bakgrunden är det försämrade säkerhetsläget i Sveriges närområde och att Malmö som är Sveriges tredje största stad måste ha en lokal elförsörjning vid kris eller krig.
– Som elberedskapsmyndighet inom elsektorn har vi beslutat att Öresundsverkets ägare ska återställa kraftvärmeverket till förmågor för att kunna köra anläggningen i ö-drift under 5 år från det att anläggningen är återställd, säger Ann-Sofie Fahlgren, enhetschef Elberedskap, Svenska kraftnät.
I och med beslutet ska Öresundsverket, som har en maxeffekt om 448 MW, kunna startas och hållas i beredskap för ö-drift senast år 2025 och fem år framåt.
– Bakgrunden är det förändrade säkerhetsläget i vårt närområde. Ur ett totalförsvarsperspektiv är det av yttersta vikt att det i Malmö finns reservkraftsmöjligheter som kan förse samhällsviktiga funktioner med el, så kallad ö-drift, för att minska samhällskonsekvenserna om den nationella eller regionala elförsörjningen slås ut, säger Ann-Sofie Fahlgren.
Ägaren av kraftvärmeverket, Sydkraft som ingår i energikoncernen Uniper, får ersättning om högst 1106 miljoner kronor för sina kostnader. Dels för att återställa kraftverket som inte har varit i drift sedan 2016. Dels för att upprätthålla förmågan till ö-drift under en femårsperiod. Det innebär att Sydkraft ersätts med ett engångsbelopp på högst 405 miljoner kronor för att återställa och högst 114 miljoner kronor årligen under perioden 2025-2029 för att upprätthålla ö-driften.
– Från den årliga ersättningen ska eventuella intäkter som Sydkraft tillhandahåller från elmarknaderna räknas av. Detta för att undvika att beredskapsmedel snedvrider konkurrensen på elmarknaden, säger Ann-Sofie Fahlgren.
Svenska kraftnäts beslut om att beredskapsåtgärder ska vidtas sker med stöd av elberedskapslagen. Det innebär att elföretag är skyldiga att vidta sådana åtgärder som behövs för att förebygga, motstå och hantera störningar som kan leda till stor påverkan på samhället.
Det innebär att med lokal elproduktion försörja ett geografiskt avgränsat område med el, utan koppling till det omkringliggande elnätet, det vill säga som en egen ö. Ö-drift kan användas i krissituationer när ordinarie elförsörjning är utslagen, exempelvis extrema väderhändelser eller mänskligt utlösta händelser såsom driftfel eller sabotage, inklusive cyberattacker, höjd beredskap eller krig. Ö-drift startas även upp när en återuppbyggnad av elnätet kommer att ta lång tid.
Källa. Svenska Kraftnät
Dela | Tillbaka |
Avfall från solcellsparker och vindkraftverk behöver tas om hand på ett hållbart sätt. Nu föreslår Energimyndigheten bland annat skärpt producentansvar för solceller och en miljöfond för vindturbinblad.
Projektet Testbed PFAS har utvärderat reningstekniker för förorenat vatten och jord samt PFAS-fria släckmedel, med goda resultat. Nu finns vetenskapligt testade metoder för rening av vatten färdiga att tas i bruk.
Slussen.biz har fått en rapport från energiexperten Roland Jonsson som besökt den kombinerade vvs- och elmässan i tyska Essen.
Regeringen ger Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera behovet av ett förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden.
2024 års upplaga av VA-priset tilldelas Christina Nordensten, tidigare beredskapshandläggare på Livsmedelsverket och chef för den nationella vattenkatastrofgruppen VAKA från starten 2004 tills hon gick i pension 2023.
Den 22 mars varje år infaller världsvattendagen. Det är en dag instiftad av FN för att uppmärksamma vattnets värde och de vattenutmaningar som världen står inför.
Vid Energiföretagen Sveriges föreningsstämma, den 21 mars, valde en enig stämma Sezgin Kadir till ny styrelseordförande för Energiföretagen Sverige.
Nu är det bara en dryg månad kvar tills Nordbygg slår upp portarna i Älvsjö. Du missar väl inte att hänga med vad som händer på Slussen.biz temasida för mässan?
Regeringen har fattat beslut om Sveriges nationella strategi för klimatanpassning. I arbetet med strategin har regeringen konstaterat att det behövs ny lagstiftning för att effektivisera det lokala klimatanpassningsarbetet.
De senaste tjugo åren har luften i svenska städer blivit allt bättre, visar ett forskningssamarbete som utgår från Göteborgs universitet. Flera tusen dödsfall kan ha förhindrats varje år, tack vare bättre luft.