Rent vatten i kranen och sedan ner i avloppet. Få funderar på maskineriet bakom detta, och om det skulle kunna fungera på ett annat sätt. Men nu ska ett nytt forskningsprojekt undersöka hur vi kan gå från en traditionell, linjär vattenanvändning till en cirkulär och hållbar modell.
Tekniker för en mer cirkulär användning av vatten finns, men vi behöver bredda perspektivet bortom teknikutveckling för att bli hållbara när det gäller vattenanvändning.
– Hur kan vi göra det lönsamt och skapa incitament för fastighetsägare att implementera tekniker som stödjer en mer hållbar vattenanvändning? Det vill vi ta reda på med det här projektet, säger Henrik Aspegren, vd på Sweden Water Research.
Forskningsprojektet "Att sätta pris på vatten" siktar på att identifiera både hinder och möjligheter för att implementera cirkulära tekniker och prissättningsmodeller i större skala.
– Det är dags att ta med samhällsvetenskapliga perspektiv för att utveckla affärsmodeller som både är ekonomiskt genomförbara och främjar hållbart beteende bland konsumenterna, säger Per Hillbur, biträdande professor i miljövetenskap vid Malmö universitet.
Frågan är komplex och tar sig an både utmaningar kopplade till lagstiftning, samarbete mellan olika aktörer och behovet av att öka medvetenheten om att vatten är en begränsad resurs.
Idag använder vi dricksvatten till nästan allt – vi spolar i toaletten, tvättar våra kläder och vattnar våra odlingar med det. Att tänka cirkulärt kring vattenanvändning kan till exempel betyda att man samlar regnvatten som renas och används till toalettspolning. Det kan också vara vatten från dusch och handfat som man renar och använder.
I många delar av världen har tillgången till rent vatten länge varit en utmaning för hälsa, livsmedelsproduktion och samhällsutveckling. Också i Sverige märker vi att vatten är en begränsad resurs, särskilt under sommaren i form av torka, bränder och översvämningar.
Forskarna ska studera befintliga affärsmodeller och deras effekt på konsumentbeteenden, men också dra lärdomar från andra länder. På så sätt kan de utveckla praktiska lösningar och möjliggöra samarbete mellan vattenbranschen och fastighetssektorn. Projektet, som initierats och finansieras av Sweden Water Reserarch, genomförs av forskarna Per Hillbur vid Malmö universitet och Anna Thomasson, dekan vid Copenhagen Business School.
Det här ska forskningsprojektet göra:
En styrgrupp bestående av experter från Sweden Water Research ägare NSVA, Sydvatten och VA SYD samt branschorganisationen Svenskt Vatten är knuten till projektet.
Fakta: Så här mycket dricksvatten använder vi i Sverige idag
I genomsnitt använder varje person i Sverige knappt 140 liter vatten per dygn, fördelat på:
| Dela |
|
Tillbaka |
Ledarskap, ingenjörskonst och förändringskraft prisas av föreningen Samhällsbyggarna.
Den tyska energiomställningen driver efterfrågan på innovativa och hållbara lösningar. Med Swedish-German Cleantech Platform (SGCP) får svenska företag verktyg och kontakter för att ta vara på marknadens möjligheter.
Fem olika typer av filter kommer testas i CPH Air Lab på Köpenhamns flygplats. Syftet är att testa hur befintlig filterteknologi fungerar i flygplatsmiljö.
I en ny rapport från VA-Fakta, “Vatten och avlopp – Vem har ansvaret?”, granskas hur ansvaret är fördelat mellan staten och kommunerna. Slutsatsen är att splittrad styrning, otillräcklig finansiering och bristande tillsyn är ett hot.
Hundratals franska affärer har drabbats av en cyberattack, där temperaturen i frysar och kylskåp höjdes och mat för miljontal euro förstördes, rapporterar svt.se. (Bild: AI-genererad).
Nu kraftsamlar Sverige för världsledande energiforskning och framtidens kompetens. Energimyndigheten har beslutat att stödja fem nya kompetenscentrum som ska bidra till stärkt kompetensförsörjning och snabbare energiomställning.
Tusentals system som styr viktig samhällsviktig teknik i Sverige har sårbarheter som angripare kan utnyttja, visar en kartläggning från SVT.
Missa inte det nya avsnittet av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay snackar återbruk/återanvändning av vvs-material med Jan Fredriksson, projektledare för AMA VVS & Kyla 2025 hos Svensk Byggtjänst.
Första förslaget till prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset har landat i förslagslådan. Missa inte att lämna ditt förslag!
Den 1 oktober 2026 började Strålsäkerhetsmyndighetens reviderade metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder att tillämpas.