Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Rent vatten i kranen och sedan ner i avloppet. Få funderar på maskineriet bakom detta, och om det skulle kunna fungera på ett annat sätt. Men nu ska ett nytt forskningsprojekt undersöka hur vi kan gå från en traditionell, linjär vattenanvändning till en cirkulär och hållbar modell.
Tekniker för en mer cirkulär användning av vatten finns, men vi behöver bredda perspektivet bortom teknikutveckling för att bli hållbara när det gäller vattenanvändning.
– Hur kan vi göra det lönsamt och skapa incitament för fastighetsägare att implementera tekniker som stödjer en mer hållbar vattenanvändning? Det vill vi ta reda på med det här projektet, säger Henrik Aspegren, vd på Sweden Water Research.
Forskningsprojektet "Att sätta pris på vatten" siktar på att identifiera både hinder och möjligheter för att implementera cirkulära tekniker och prissättningsmodeller i större skala.
– Det är dags att ta med samhällsvetenskapliga perspektiv för att utveckla affärsmodeller som både är ekonomiskt genomförbara och främjar hållbart beteende bland konsumenterna, säger Per Hillbur, biträdande professor i miljövetenskap vid Malmö universitet.
Frågan är komplex och tar sig an både utmaningar kopplade till lagstiftning, samarbete mellan olika aktörer och behovet av att öka medvetenheten om att vatten är en begränsad resurs.
Idag använder vi dricksvatten till nästan allt – vi spolar i toaletten, tvättar våra kläder och vattnar våra odlingar med det. Att tänka cirkulärt kring vattenanvändning kan till exempel betyda att man samlar regnvatten som renas och används till toalettspolning. Det kan också vara vatten från dusch och handfat som man renar och använder.
I många delar av världen har tillgången till rent vatten länge varit en utmaning för hälsa, livsmedelsproduktion och samhällsutveckling. Också i Sverige märker vi att vatten är en begränsad resurs, särskilt under sommaren i form av torka, bränder och översvämningar.
Forskarna ska studera befintliga affärsmodeller och deras effekt på konsumentbeteenden, men också dra lärdomar från andra länder. På så sätt kan de utveckla praktiska lösningar och möjliggöra samarbete mellan vattenbranschen och fastighetssektorn. Projektet, som initierats och finansieras av Sweden Water Reserarch, genomförs av forskarna Per Hillbur vid Malmö universitet och Anna Thomasson, dekan vid Copenhagen Business School.
Det här ska forskningsprojektet göra:
En styrgrupp bestående av experter från Sweden Water Research ägare NSVA, Sydvatten och VA SYD samt branschorganisationen Svenskt Vatten är knuten till projektet.
Fakta: Så här mycket dricksvatten använder vi i Sverige idag
I genomsnitt använder varje person i Sverige knappt 140 liter vatten per dygn, fördelat på:
| Dela |
 |
Tillbaka |
Billig fosfor från reningsverk lockar när gödselpriser stiger, men slam kan bära på PFAS, tungmetaller och läkemedelsrester. Nu anser fleramyndigheter att dagens regelverk är föråldrat och kan behöva skärpas. Lyssna på Vetenskapsradion.
Policylabb för urban vattenomställning, där kommuner, VA-organisationer, fastighetsaktörer och forskare tillsammans undersöker hur styrning, samverkan och planering kan bidra till en mer hållbar vattenanvändning i våra städer får sin bas i Lund.
Kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt. I år har priserna totalt ökat med cirka 6,9 procent, mer än tio gånger inflationen, visar årets Nils Holgerssonrapport.
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.
Slussen.biz fanns på plats när ett 40-tal nyfikna Fegisar ville veta mer om Swegon INSIDE Analytics och INSIDE visualiser som presenterades under nätverkets 74:e möte.
Slussen.biz har fått en pratstund med Robin Holmgren som driver sidan k-faktorer.se där han tillgängliggjort K-faktorer från olika fabrikat och produktserier.
Ledarskap, ingenjörskonst och förändringskraft prisas av föreningen Samhällsbyggarna.
