Rent vatten i kranen och sedan ner i avloppet. Få funderar på maskineriet bakom detta, och om det skulle kunna fungera på ett annat sätt. Men nu ska ett nytt forskningsprojekt undersöka hur vi kan gå från en traditionell, linjär vattenanvändning till en cirkulär och hållbar modell.
Tekniker för en mer cirkulär användning av vatten finns, men vi behöver bredda perspektivet bortom teknikutveckling för att bli hållbara när det gäller vattenanvändning.
– Hur kan vi göra det lönsamt och skapa incitament för fastighetsägare att implementera tekniker som stödjer en mer hållbar vattenanvändning? Det vill vi ta reda på med det här projektet, säger Henrik Aspegren, vd på Sweden Water Research.
Forskningsprojektet "Att sätta pris på vatten" siktar på att identifiera både hinder och möjligheter för att implementera cirkulära tekniker och prissättningsmodeller i större skala.
– Det är dags att ta med samhällsvetenskapliga perspektiv för att utveckla affärsmodeller som både är ekonomiskt genomförbara och främjar hållbart beteende bland konsumenterna, säger Per Hillbur, biträdande professor i miljövetenskap vid Malmö universitet.
Frågan är komplex och tar sig an både utmaningar kopplade till lagstiftning, samarbete mellan olika aktörer och behovet av att öka medvetenheten om att vatten är en begränsad resurs.
Idag använder vi dricksvatten till nästan allt – vi spolar i toaletten, tvättar våra kläder och vattnar våra odlingar med det. Att tänka cirkulärt kring vattenanvändning kan till exempel betyda att man samlar regnvatten som renas och används till toalettspolning. Det kan också vara vatten från dusch och handfat som man renar och använder.
I många delar av världen har tillgången till rent vatten länge varit en utmaning för hälsa, livsmedelsproduktion och samhällsutveckling. Också i Sverige märker vi att vatten är en begränsad resurs, särskilt under sommaren i form av torka, bränder och översvämningar.
Forskarna ska studera befintliga affärsmodeller och deras effekt på konsumentbeteenden, men också dra lärdomar från andra länder. På så sätt kan de utveckla praktiska lösningar och möjliggöra samarbete mellan vattenbranschen och fastighetssektorn. Projektet, som initierats och finansieras av Sweden Water Reserarch, genomförs av forskarna Per Hillbur vid Malmö universitet och Anna Thomasson, dekan vid Copenhagen Business School.
Det här ska forskningsprojektet göra:
En styrgrupp bestående av experter från Sweden Water Research ägare NSVA, Sydvatten och VA SYD samt branschorganisationen Svenskt Vatten är knuten till projektet.
Fakta: Så här mycket dricksvatten använder vi i Sverige idag
I genomsnitt använder varje person i Sverige knappt 140 liter vatten per dygn, fördelat på:
| Dela |
|
Tillbaka |
Plåt & Ventföretagen presenterar en ny och omfattande konjunkturrapport gällande läget i plåt- och ventilationsbranschen.
Forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse förlängs till 2031 och en ny utlysning öppnar 11 juni.
Visste du att ditt avlopp kan spara energi? Poddvärdarna Mats och Kay har snackat avloppsvärmeväxling med energiexperten Roland Jonsson.
Pilotprojektet Resilient Syd har kartlagt behovet av och tillgången till energi vid höjd beredskap i södra Sverige. En övergripande slutsats är att försörjningskedjan behöver stärkas.
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.