Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att utreda vilka för- och nackdelar som finns med att avsluta elcertifikatsystemet före 2035. Ett tidigare avslut skulle kunna minska kostnaderna för myndigheterna, företag som är aktiva i systemet, och i slutänden även för elanvändare som betalar för elcertifikat. Det är samtidigt viktigt att värna elcertifikatsystemets långsiktighet och förutsägbarhet, i synnerhet för de aktörer som har ingått långa avtal. Alla eventuella förändringar måste därför övervägas noga.
Elcertifikatsystemet infördes i Sverige 2003 och sedan 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatmarknad, vilket innebär att handel kan ske över landsgränserna. Systemet har som syfte att främja utbyggnaden av förnybar elproduktion på ett kostnadseffektivt sätt genom att vara ett marknadsbaserat stödsystem med tydliga och förutsägbara processer för marknadsaktörerna. Genom systemet får förnybar elproduktion, till exempel vindkraft, vattenkraft och solenergi, ett elcertifikat av staten för varje producerad megawattimme. Elproducenten kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad, vilket ger en extra intäkt till den förnybara elproduktionen utöver den vanliga elförsäljningen.
Målet om 46,4 TWh ny förnybar elproduktion till 2030 uppnåddes i förtid, redan 2021. Därför beslutade riksdagen att systemet skulle avslutas 2035 och införde ett stoppdatum för nya anläggningar. Det innebär att anläggningar som är tagna i drift efter 2021 inte tilldelas elcertifikat. Eftersom målet med systemet är uppnått och flera aktörer inom systemet upprepade gånger har uttryckt önskemål om att avsluta systemet i förtid bedömer regeringen att det finns skäl att utreda förutsättningarna för att avsluta systemet tidigare än 2035. Detta inte minst för att minska den administrativa bördan för aktörerna.
– Elcertifikatsystemet uppnådde sitt mål för flera år sedan och har därmed uppfyllt sitt syfte. Systemet har i dag mycket begränsad påverkan på om det byggs elproduktion i Sverige, samtidigt som det innebär administrativa kostnader. Det är därför dags att se över om systemet bör avslutas i förtid, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
I uppdraget ingår att Energimyndigheten ska analysera när och hur ett tidigarelagt avslut av systemet kan ske. Myndigheten ska även, om möjligt, redovisa för- och nackdelar med olika möjliga tillvägagångssätt.
Den norska energimyndigheten NVE har fått ett motsvarande uppdrag och myndigheterna ska föra dialog under uppdraget.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2025.
Utbyggnad av förnybar el och kostnader för elcertifikat
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
 |
Tillbaka |
FläktGroup har avyttrat den del av verksamheten som berör sortimentet ”Bostadsprodukter”. Förvärvare är ett nystartat bolag, Fläkten Systems AB.
Mängden solel som produceras inom ramen för Allmännyttans Klimatinitiativ har ökat med 270 procent sedan 2018.
Nya avloppsvattendirektivet kommer med nya utmaningar. Vad behöver vi tänka på inför processval för kvartär rening? En ny rapport har sammanställt kunskapsläget.
Ett nytt forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde vill minska miljöpåverkan genom att göra Stockholms Hamnar mer energieffektiva med hjälp av smarta energisystem som kombinerar lokal elproduktion, lagring och förbrukning i så kallade mikronät.
Försvarsmakten har skickat ut en varning till ett antal boende in närheten av flygflottiljen F16 norr om Uppsala att inte dricka sitt brunnsvatten på grund av förhöjda PFAS-värden rapporterar sverigesradio.se.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari tagit emot ett betänkande från Va-beredskapsutredningen.
Fler Stockholmare betyder utökade behov av avloppsrening. Ett projekt som kommer rena hälften av avloppsvattnet i ett av stadens reningsverk med en ny teknik är nu i slutskedet.
Boverket har beslutat om nya byggregler som börjar gälla 1 juli 2025. De nya reglerna är ett resultat av ett flerårigt arbete. Syftet med de nya reglerna är att främja utveckling och innovation inom byggsektorn.
Afa Försäkring satsar totalt 40 miljoner kronor på åtta nya forskningsprojekt som ska ge ny kunskap om hur arbetsmiljön påverkas av den gröna omställningen.
