Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Ett SBUF-projekt har undersökt byggbranschens möjlighet att bidra genom att återvinna gråvatten.
En värld i förändring, växande befolkning i kombination med klimatförändringar, ställer högre krav på ett hållbart förhållningssätt till resursen dricksvatten. Projektet har undersökt byggbranschens möjlighet att bidra genom att återvinna gråvatten.
När det finns tillgängligt tas rent vatten för givet. Vi har under lång tid inte behövt hushålla med detta, vårt viktigaste livsmedel! Men en värld i förändring med en växande befolkning i kombination med klimatförändringar ställer ett allt högre krav på ett mer hållbart förhållningssätt till dricksvattenresursen.
Detta projekt har undersökt hur byggbranschen kan bidra till utvecklingen mot en hållbar dricksvattenkonsumtion genom återvinning av gråvatten, avloppsvatten från bad, disk och tvätt.
Rening av gråvatten kan ske på olika nivåer längs en skala som sträcker sig från stora nationella reningsverk till enskilda hushåll. Vår studie begränsar sig till gråvattenåtervinning i flerbostadshus, som har bedömts ha stor potential (hög dricksvatten- och energiförbrukning) och faller inom den enskilde entreprenörens rådighet och olika tekniker för rening av gråvatten har kartlagts. Avsett ändamål avgör kraven på reningsgrad och vattenkvalitet. Även möjligheterna till energiåtervinning ur gråvatten har undersökts. Detta är projektets viktigaste slutsatser:
1. Återvinning av gråvatten har en stor potential för besparingar av både vatten och energi i flerbostadshus. Dricksvattenförbrukningen kan minskas med upp till 64 % (vid rening av gråvatten till dricksvattenkvalitet). Energiförbrukningen kan minskas med 30 %.
2. Tekniken för att återvinna gråvatten i bostadshus finns att tillgå och är inte alltför komplicerad. Det finns många olika reningstekniker, varav biologisk behandling, membranbioreaktorer (MBR), ultrafiltrering, skumfraktionering och desinfektering tillhör de som är mest lämpade för flerbostadshus.
3. Installationen av ett gråvattensystem kommer att öka installationskostnaderna, men har en kort återbetalningstid (och återbetalningstiden förväntas bli än kortare i takt med att priserna på fjärrvärme och priset på vatten stiger generellt).
4. Kunskapsluckor finns om de olika systemen för gråvattenåtervinning och erfarenhet av att installera dem, få installatörer behärskar tekniken. Det finns dessutom få referensprojekt att dra lärdom av.
5. Det råder ett juridiskt vakuum kring gråvattenåtervinning. Avsaknaden av regelverk och praxis för gråvattensystem samt standarder för olika vattenkvaliteter medför en osäkerhet vid myndigheternas handläggning och tillsyn, en aspekt som inte har ingått i vårt projekt, men som har stor betydelse för gråvattnets framtid.
6. Allmänhetens inställning till återvinning av gråvatten kan vara ett hinder. Trots att det återvunna vattnet både luktar gott och ser rent ut (för att det är rent), kan själva vetskapen om att det är återanvänt skapa en olustkänsla hos vissa brukare. Denna tveksamhet väntas dock minska i takt med stigande medvetenhet. Det är därför viktigt att samhälle och näringsliv tillsammans lägger resurser på att kommunicera fördelarna med gråvattenåtervinning.
Källa: SBUF
| Dela |
 |
Tillbaka |
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
