Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Konkurrensverket arbetar just nu med att på regeringens uppdrag kartlägga pristransparensen på marknaden för byggmaterial. Som en del i uppdraget samlar vi in information från olika aktörer för att ta del av de erfarenheter som finns av hur pristransparensen påverkar prisbildningen, konkurrensen och kostnadsutvecklingen inom byggsektorn.
I uppdraget ingår att kartlägga pristransparensen inom byggmaterialmarknadens olika led och analysera hur bristande pristransparens påverkar prisbildning och marknadsvillkor och hur det i sin tur påverkar bostadsbyggandet. Inom ramen för uppdraget ska vi lämna förslag på konkreta åtgärder för att förbättra pristransparensen. Förbättrad pristransparens ska ge bättre förutsättningar för effektiv prisbildning, priskonkurrens och en bättre fungerande byggmaterialmarknad. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den sista november 2025.
Johan Selin är projektledare för regeringsuppdraget hos Konkurrensverket.
Kan du berätta om vad ni kommer att fokusera på i utredningen?
– En viktig del i uppdraget är att kartlägga och analysera de olika former av rabatt- och bonussystem som förekommer vid försäljning av bygg- och installationsmaterial, som gör det svårt att få en bild av de faktiska priserna. Analysen ska fokusera på de delar av byggmaterialmarknaden som vi bedömer har störst betydelse för bostadsbyggandet.
I uppdraget ingår också att titta på utvecklingen i andra jämförbara länder vid framtagandet av åtgärdsförslag.
Kan du beskriva hur de här rabatt- och bonussystemen ser ut och varför de är problematiska?
– Frågan om, och varför, rabatt- och bonussystemen är problematiska kommer vi att kunna besvara efter att vi analyserat informationen som kommer fram i vår kartläggning.
I rapporten ”Konkurrensen i byggmaterialindustrin” (rapport 2021:4) som publicerades i december 2021 konstaterade vi bland annat att bonusar i form av så kallade retroaktiva rabatter kan minska pristransparensen och försvaga konkurrensen.
För att kort beskriva vad retroaktiva rabatter är, så är det rabatter som återbetalas till köparen, till exempel en installatör eller entreprenör som är kund hos en grossist, efter att köparen fakturerats för sina inköp. När entreprenörer och installatörer utför uppdrag på så kallad löpande räkning, som innebär att beställaren debiteras för materialkostnaderna, kan det spela stor roll om en betydande del av kostnaderna betalas tillbaka till entreprenörerna och installatörerna i ett senare skede i form av retroaktiva rabatter.
Även nedsättningar i pris som inte är retroaktiva, det vill säga som direkt påverkar priset och syns på fakturor, kan påverka pristransparensen negativt, grumla kostnadsbilden och försvåra prisjämförelser mellan leverantörer. Betydande nedsättningar på listpriser och retroaktiva rabatter tycks vara vanligt i relationen mellan grossister och entreprenörer/installatörer.
Hur kommer ni att gå tillväga för att samla in den information ni behöver för att genomföra utredningen?
– Det finns mycket erfarenhet ute i näringslivet som vi behöver tillgodogöra oss för att få en ökad förståelse för de komplexa strukturer som omger pristransparens, prisbildning och marknadsvillkor för byggmaterial. Under arbetet med kartläggningen kommer vi att arbeta med flera metoder för att samla in information. Vi har redan riktat informationsålägganden till aktörer inom el- och VVS-branschen, och vi planerar att skicka ut fler ålägganden till olika aktörer under utredningens gång. Konkurrensverket har även låtit en konsult utföra enkäter och djupintervjuer inom olika delar av bygg- och byggmaterialsektorn, samt gjort inköp av data. Vi för också en dialog med Statistiska centralbyrån om olika datamängder. Samtidigt genomför vi löpande intervjuer och träffar olika marknadsaktörer, experter och myndigheter.
För att förstå effekter av rabattstrukturer, och prisbildningen i stort, kommer vi också att titta på och analysera hur beställare upphandlar byggentreprenader. Ersättningsformer, entreprenadformer och utvärderingsformer som bestäms i upphandlingsskedet kan ha betydelse för hur bristande pristransparens högre upp i distributionskedjan påverkar utfallen på marknaden.
– Vi ser gärna att de som har erfarenheter kring dessa frågor hör av sig till oss. Alla aktörer är välkomna, till exempel branschorganisationer, byggherrar, distributörer, installatörer, entreprenörer, materialtillverkare eller andra som vill bidra till en väl fungerande konkurrens i Sverige. Kontakta oss via [email protected] och hänvisa till diarienummer 813/2024.
Uppdrag att utreda konkurrensen i byggmaterialindustrin
Konkurrensen i byggmaterialindustrin (rapport 2021:4)
Källa: Konkurrensverket
| Dela |
 |
Tillbaka |
Kan kombinationen av AI och högupplösta radardata hjälpa till att avlasta befintliga ledningsnät och minska översvämningsrisker i städer? Det ska forskare ta reda på genom att utveckla en metod för att hitta optimala platser för dagvattenlösningar.
Kalmar Vatten kräver att ett antal tomtägare i Påryd ska anslutas till VA-nätet mot en avgift på 160 000 kronor trots att deras tomter är obebyggda. Nu har Kalmar kommun klivit in med en lösning, rapporterar Sveriges radio.
Nu får kommunerna i Örebro län hjälp med att förbättra sin energiplanering genom ett nytt projekt som ska integrera arbetet med översiktsplaneringen och stärka samarbetet mellan olika aktörer.
Energimyndigheten har nu lämnat årsredovisningen för 2024 till regeringen. Den sammanfattar myndighetens verksamhet under ett år som har präglats av betydande framsteg och viktiga insatser för att främja en hållbar energiomställning i Sverige.
Energikartläggningslagen (EKL) gör skillnad och hjälper svenska företag att bli mer energieffektiva. Det visar en kartläggning gjord av Energimyndigheten.
Energipoddens Mats Bjelkevik och Kay Rung gästas av Svensk Ventilations vd, Britta Permats, och reder ut begreppen kring den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK.
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss omfattande förenklingar av reglerna för bygglov. Det ska bli enklare att navigera bland bestämmelserna, tydligare vilka åtgärder som kräver bygglov och lättare att bygga utan onödigt administrativt krångel.
Falska rykten om cryptosporidium sprids i Östersund. Kommunen dementerar ryktena och uppmanar till källkritik, rapporterar svt.se.
Den här veckan är det sista chansen att skicka in sitt förslag till Stora Inneklimatpriset som kommer delas ut under Fastighetsenergi på Stockholmsmässan den 9/4 av civilutskottets ordförande, Malcolm Momodou Jallow (V).
