Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Bild: AI-genererad
Över 100 000 personer beräknats ha dött till följd av extremvärme under somrarna 2022 och 2023 i Europa. En ny studie visar att det går att ställa träffsäkra prognoser över värmerelaterad dödlighet ungefär en vecka i förväg. Prognoserna kan användas för att skydda sårbara grupper.
Höga temperaturer kan orsaka allvarliga hälsoproblem och till och med dödsfall, särskilt för äldre och personer med underliggande sjukdomar. De extremt varma somrarna 2022 och 2023 uppskattas ha orsakat 60 000 respektive 50 000 värmerelaterade dödsfall i Europa. För att skydda människor behövs mer pålitliga prognoser och effektiva varningssystem.
En ny studie visar att det går att förutspå värmerelaterade dödsfall i Europa. Forskarna utvecklade först själva prognossystemet och testade därefter hur väl det fungerade.
Emma Holmberg har utvecklat ett prognossystem som kan förutspå hur värmeböljor påverkar dödligheten i olika regioner i Europa. Foto: Mikael Wallerstedt
− Vi testade det på Europas extremt varma somrar 2022 och 2023 och kunde då ställa prognoser ungefär en vecka i förväg. Tidigare har varningssystemen i stort sett bara baserats på temperaturer. Vårt prognossystem tar hänsyn både till meteorologiska data och hälsostatistik, vilket gör att vi på ett mer träffsäkert sätt kan förutsäga hur hetta kan påverka dödsfall, säger Emma Holmberg som är studiens försteförfattare.
Baserat på hälsodata från hela Europa
Forskarna uppskattade dödligheten genom att utveckla en statistisk modell baserad på temperatur- och dödlighetsdata från hela Europa. För varje distrikt som ingick i studien beräknades sambandet mellan temperatur och dödlighet, vilket gjorde det möjligt att ta hänsyn till regionala skillnader i klimat och befolkningens sårbarhet för värme. Därefter kombinerades den statistiska modellen med temperaturprognoser, vilket gjorde det möjligt för forskarna att förutse värmerelaterad dödlighet.
Hög träffsäkerhet både vid måttlig och hög temperatur
I de flesta länderna fungerade prognoserna mycket bra när forskarna förutspådde dödlighet vid måttliga sommartemperaturer. Detta temperaturintervall ligger nära den så kallade ”minimala dödlighetstemperaturen” – den nivå där kroppen utsätts för minst påfrestning från värme.
− Det är enklare att göra förutsägelser vid måttliga temperaturer. Vid omkring 20 grader i Västeuropa har små variationer i temperaturen liten betydelse för dödligheten, vilket gör att även mindre fel i prognoserna inte påverkar våra dödlighetsprognoser nämnvärt, säger Emma Holmberg.
Något som förvånade forskarna var att prognoserna var träffsäkra även i de allra varmaste regionerna, som till exempel på Iberiska halvön under rekordsommaren 2022.
− Utan en prognos är genomsnittet från tidigare år bästa sättet att uppskatta värme. Somrarna 2022 och 2023 var dock exceptionellt varma, och därför gav prognoserna en betydligt bättre träffsäkerhet än genomsnittet från tidigare år.
Beredskap kan skydda sårbara grupper
På grund av klimatförändringarna kommer somrar som 2022 blir allt mer vanliga. I områden med hög värmerelaterad dödlighet kan prognoser vara avgörande för att kunna förvarna och sätta in nödvändiga insatser i tid.
− Genom att inkludera värmerelaterad dödlighet i värmevarningarna kan myndigheter fokusera resurser där de behövs och rikta in sig på äldre, sjuka eller andra sårbara grupper, säger Emma Holmberg.
Källa: Uppsala universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats Bjelkevik och Kay Rung har träffat Sofia Cederlöf, hållbarhetsrådgivare på SEB, och snackat EPBD, driftnetto och bankens syn på saken.
Slussen.biz fanns på plats när nätverket Fegis fick veta mer om senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset, InventiAir, och den prisade produkten, fasadapparaten Longus.
I en utredning som fokuserar på aktörer inom el och VVS kan Konkurrensverket nu visa att en viktig förklaring till bristande pristransparens är den stora omfattningen av retroaktiva rabatter som används i branschen.
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har valt in nya ledamöter. IQ Samhällsbyggnads vd Anita Aspegren är en av dem som nu ska bidra med sin kompetens i akademiens arbete. Foto: Erik Cronberg samt Johan Knobe
Vid årsskiftet lanseras en ny utgåva av Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum (BBV).
Energimyndigheten vill införa ett skrotningsförbud på de större oljepannor som finns kvar ute i kommunernas fjärrvärmebolag, enligt Sveriges Radio.
Högskolan i Gävle deltar i ett nytt och omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska hjälpa städer att minska luft- och bullerföroreningar och bättre förstå deras påverkan på människors hälsa.
Slussen.biz fanns på plats när årets sista Expo, ExpoVent, gick i mål på den legendariska travbanan Solvalla i Stockholm.
Nya datasystem för samlad information om dricksvatten och vattenanvändning, hantering av PFAS och andra farliga ämnen samt beredskap. Det är de viktigaste områdena att jobba med för att säkra svensk dricksvattenförsörjning.
I en ny rapport visar Installatörsföretagen att byråkrati, offentliga avgifter och långdragna myndighetsprocesser i allt större omfattning driver byggkostnaden.
