Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Bild: AI-genererad
Över 100 000 personer beräknats ha dött till följd av extremvärme under somrarna 2022 och 2023 i Europa. En ny studie visar att det går att ställa träffsäkra prognoser över värmerelaterad dödlighet ungefär en vecka i förväg. Prognoserna kan användas för att skydda sårbara grupper.
Höga temperaturer kan orsaka allvarliga hälsoproblem och till och med dödsfall, särskilt för äldre och personer med underliggande sjukdomar. De extremt varma somrarna 2022 och 2023 uppskattas ha orsakat 60 000 respektive 50 000 värmerelaterade dödsfall i Europa. För att skydda människor behövs mer pålitliga prognoser och effektiva varningssystem.
En ny studie visar att det går att förutspå värmerelaterade dödsfall i Europa. Forskarna utvecklade först själva prognossystemet och testade därefter hur väl det fungerade.
Emma Holmberg har utvecklat ett prognossystem som kan förutspå hur värmeböljor påverkar dödligheten i olika regioner i Europa. Foto: Mikael Wallerstedt
− Vi testade det på Europas extremt varma somrar 2022 och 2023 och kunde då ställa prognoser ungefär en vecka i förväg. Tidigare har varningssystemen i stort sett bara baserats på temperaturer. Vårt prognossystem tar hänsyn både till meteorologiska data och hälsostatistik, vilket gör att vi på ett mer träffsäkert sätt kan förutsäga hur hetta kan påverka dödsfall, säger Emma Holmberg som är studiens försteförfattare.
Baserat på hälsodata från hela Europa
Forskarna uppskattade dödligheten genom att utveckla en statistisk modell baserad på temperatur- och dödlighetsdata från hela Europa. För varje distrikt som ingick i studien beräknades sambandet mellan temperatur och dödlighet, vilket gjorde det möjligt att ta hänsyn till regionala skillnader i klimat och befolkningens sårbarhet för värme. Därefter kombinerades den statistiska modellen med temperaturprognoser, vilket gjorde det möjligt för forskarna att förutse värmerelaterad dödlighet.
Hög träffsäkerhet både vid måttlig och hög temperatur
I de flesta länderna fungerade prognoserna mycket bra när forskarna förutspådde dödlighet vid måttliga sommartemperaturer. Detta temperaturintervall ligger nära den så kallade ”minimala dödlighetstemperaturen” – den nivå där kroppen utsätts för minst påfrestning från värme.
− Det är enklare att göra förutsägelser vid måttliga temperaturer. Vid omkring 20 grader i Västeuropa har små variationer i temperaturen liten betydelse för dödligheten, vilket gör att även mindre fel i prognoserna inte påverkar våra dödlighetsprognoser nämnvärt, säger Emma Holmberg.
Något som förvånade forskarna var att prognoserna var träffsäkra även i de allra varmaste regionerna, som till exempel på Iberiska halvön under rekordsommaren 2022.
− Utan en prognos är genomsnittet från tidigare år bästa sättet att uppskatta värme. Somrarna 2022 och 2023 var dock exceptionellt varma, och därför gav prognoserna en betydligt bättre träffsäkerhet än genomsnittet från tidigare år.
Beredskap kan skydda sårbara grupper
På grund av klimatförändringarna kommer somrar som 2022 blir allt mer vanliga. I områden med hög värmerelaterad dödlighet kan prognoser vara avgörande för att kunna förvarna och sätta in nödvändiga insatser i tid.
− Genom att inkludera värmerelaterad dödlighet i värmevarningarna kan myndigheter fokusera resurser där de behövs och rikta in sig på äldre, sjuka eller andra sårbara grupper, säger Emma Holmberg.
Källa: Uppsala universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Poddvärdarna Mats och Kay snackar vvc i allmänhet och "smart" vvc i synnerhet med Daniel Neuendorf från Repipe.
Energiföretagens vd, Åsa Pettersson, grillades av SVT:s Anders Holmberg i 30 minuter. De hann prata vikten av politisk stabilitet i energifrågan, prognosers tillförlitlighet och en del annat. (Bild: AI-genrerad).
Juryn har utsett årets vinnare i Allmännyttans bästa klimatinitiativ. Bostadsbolaget i Göteborg tar hem priset i kategorin för stora bolag och Sjöbohem utses till vinnare bland små och medelstora bolag.
Stockholm Vatten och Avfall har tilldelats 2025 års Revaq-pris för sitt långsiktiga och innovativa arbete med att stoppa farliga ämnen redan innan de når avloppsreningsverken. Priset delades ut under den årliga Revaq-träffen i Göteborg.
Med motiveringen "Ett vinnarvatten med stilfull framtoning. Ett stjärnvatten som är lika gott i kåsa som i kristallglas" tog Älvsbyn hem segern i den sjätte upplagan av Kranvattentävlingen.
Cirka 1500 anmälda, ett 50-tal utställare, två scener och prisutdelningar. Det var en del av vad årets upplaga av KVP-dagen i Kista bjöd på.
Över hälften av Sveriges kommuner beräknas överskrida minst en nivå av luftföroreningar fastställda enligt EU:s nya luftkvalitetsdirektiv enligt en analys från Hjärt- Lungfonden.
Forskare vid IVL presenterar ett nytt verktyg som ska hjälpa kommuner och fastighetsägare att arbeta gemensamt och samordnat för att möta klimatförändringarnas konsekvenser.
Den 1 januari 2026 uppdateras GVKs branschregler Säkra Våtrum. Uppdateringen säkerställer att reglerna ligger i linje med myndighetskrav, aktuell teknik och erfarenheter som återförts från branschens företag.
Tio svenska cleantech-företag får snart chansen att ta steget ut i till Tyskland. Tysk-Svenska Handelskammaren och Energimyndigheten söker just nu innovativa små och medelstora företag inom hållbar energi som vill etablera på den tyska marknaden.
