Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Med hjälp av en specialbyggd drönare har LiU-forskare visat att växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Foto: Magnus Gålfalk
Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen av metan och lustgas.
– Vi visar att vissa växhusgasutsläpp från avloppsreningsverk har varit okända. Nu när vi vet mer om utsläppen så vet vi också mer om hur de kan minska, säger Magnus Gålfalk, docent vid Tema miljöförändring vid Linköpings universitet som lett studien publicerad i tidskriften Environmental Science & Technology.
Vattenreningsverk som tar emot avloppsvatten från hushåll och industrier står för cirka 5 procent av utsläppen av metan och lustgas som är orsakade av människan, enligt Förenta nationernas klimatpanel, IPCC:s beräkningar.
För att räkna fram det använder IPCC så kallade emissionsfaktorer som bland annat är kopplade till hur många hushåll som är anslutna till reningsverket. Ur beräkningsmodellen kommer sedan en siffra på utsläppen från varje reningsverk. Siffran är en uppskattning och inte resultat från faktiska mätningar, något som visar sig vara problematiskt.
Enligt forskarna jobbar reningsverken kontinuerligt för att minska sina utsläpp. Men som rapporteringssystemet är uppbyggt nu ligger reningsverkens utsläpp kvar på samma nivå, enligt IPCC:s modell, oavsett om de faktiska utsläppen minskar.
– Det vore bättre om rapporterade utsläpp baseras på verkliga mätningar. Då skulle det vara lättare för kommunerna att motivera investeringar i reningsverken, säger Magnus Gålfalk.
Tillsammans med professor David Bastviken vid LiU har han använt en specialbyggd drönare som mätt utsläpp av växthusgaserna metan (CH4) och lustgas (N2O) vid tolv svenska reningsverk som använder slamrötning för att producera biogas. Mätningarna visade att utsläppen av metan och lustgas är betydligt högre – ungefär 2,5 gånger – än vad IPCC:s beräkningsmodeller visar.
Utsläppen uppstår framför allt när rötningen är klar och restslammet läggs på hög. Slamlagringen görs för att minska mängden potentiellt skadliga mikroorganismer innan slammet används som till exempel gödning. Den aktuella studien visar att mängden metan som frigörs under lagringen har underskattats. Och forskarna upptäckte något mer – mätningarna visade dessutom att stora mängder lustgas också släpptes ut.
Lustgas är en mycket kraftfull men ganska okänd växthusgas – den har en klimatpåverkan som är nästan 300 gånger högre än koldioxid per kilo.
– Vi visar att klimatpåverkan från lustgasutsläppen från lagring av slam är lika stora som de från metan, och det visste man inte innan. Så det är en stor extrakälla att hålla koll på, säger Magnus Gålfalk.
Studien finansierades i huvudsak av Europeiska forskningsrådet, Horizon 2020, Vetenskapsrådet, Formas och Svenskt Vatten Utveckling (SVU).
Artikeln: In Situ Observations Reveal Underestimated Greenhouse Gas Emissions from Wastewater Treatment with Anaerobic Digestion – Sludge Was a Major Source for Both CH4 and N2O, Magnus Gålfalk, David Bastviken, Environmental Science & Technology Vol 59/Issue 34, 2025, publicerad online 21 augusti 2025.
Källa: Linköpings universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Hela Sveriges ventilationsmingel, ExpoVent, kickar igång 2026 med besök i Gävle, Falun och Örebro 20-22 januari.
Belok och BeBo vill vi inhämta synpunkter på kravspecifikationen och övriga villkor samt utröna förutsättningarna för att stimulera utvecklingen av styrsystem för effekthantering.
I många kommuner pågår det rättsprocesser som handlar om PFAS-utsläpp. I en ny bok har Johanna Chamberlain, jurist och forskare i skadeståndsrätt, gått igenom aktuella lagar och flera pågående rättsfall.
Svenska kraftnät har tecknat ett avtal om en strategisk reserv för innevarande vinter med två olika elproducenter på sammanlagt 350 MW.
Valet av smörjmedel spelar en avgörande roll för hur hållbara och effektiva framtidens högtemperaturvärmepumpar blir, enligt en ny rapport från KTH.
Några dagar ledigt? Då är det dags att fundera på vilken produkt, tjänst eller metodik du vill ska premieras med 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset.
Styrelsen i Byggherrarna har utsett Sofia Hansdotter till ny vd för branschorganisationen. Hon tillträder den 1 april 2026 och efterträder Tommy Lenberg, som går i pension efter 13 år som vd.
Snart har timglaset för 2025 runnit klart och det är dags att göra bokslut för året samt att se fram emot och planera för 2026.
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för att genomföra det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Förslagen innehåller bland annat uppdaterade regler för energideklarationer och regler som ska underlätta tillsyn.
Julen är snart här och med den en hel del lediga dagar. Missa inte chansen att vidareutbilda dig med Energipodden som produceras av Slussen.biz när du får en stund över.
