
Bild: AI-generarad
Tillgång till el är avgörande för att samhället ska fungera. Nu föreslår Energimyndigheten nya åtgärder för att stärka Sveriges försörjningstrygghet och säkerställa att elen räcker till samhällsviktiga verksamheter vid kris och krig.
I ett allt mer elektrifierat samhälle ökar kraven på försörjningstryggheten i systemet. För att stärka samhällets motståndskraft har Energimyndigheten analyserat vilka åtgärder som kan användas om Sverige drabbas av en allvarlig elbrist.
I en ny rapport föreslår Energimyndigheten bland annat att el ska kunna ransoneras genom fasta elkvoter för de största elanvändarna. Förslaget riktar sig i första hand till ett begränsat antal stora industriföretag, som tillsammans står för en betydande del av landets elanvändning. Men i ett så pass ansträngt läge att ransonering är nödvändigt, behöver den även kompletteras med föreskrifter och riktlinjer som begränsar elanvändningen i framför allt bostäder och servicesektorn. De sistnämnda kompletterande åtgärderna kommer Energimyndigheten analysera och vidareutveckla inom ramen för myndighetens uppdrag.
– Sverige behöver vara förberett även för situationer som vi hoppas aldrig ska inträffa. Med kvotransonering kan elanvändningen minska på ett kontrollerat sätt samtidigt som samhällsviktig verksamhet och så mycket annan verksamhet som möjligt kan fortsätta fungera, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.
Ransonering är endast aktuellt i extrema situationer och först efter att andra åtgärder har genomförts. Andra åtgärder att vidta innan ransonering skulle bli aktuellt är till exempel informationskampanjer för att få hushåll att minska sin elanvändning och särskilda insatser för att statliga myndigheter ska spara el.
Energimyndigheten föreslår också förändringar av planeringsverktyget Styrel, som används för att prioritera vilka elanvändare som i första hand ska få el vid en allvarlig bristsituation. Det kan exempelvis handla om sjukvård, dricksvattenförsörjning och annan samhällsviktig verksamhet.
– Syftet med förslagen är att effektivisera planeringen och anpassa den bättre till totalförsvarets behov. Energimyndigheten föreslår bland annat att alla kommuner ska delta i planeringen, totalförsvarets behov ska få en tydligare roll i planeringen och att länsstyrelserna ska få ett utökat ansvar för samordningen, säger Ella Kilim, avdelningschef för Energiberedskap på Energimyndigheten.
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
|
Tillbaka |
Svenskt Vatten presenterar rapporten Att räkna på samhällsekonomiska konsekvenser av tillskottsvatten.
Askersunds kommun har fått finansiering från Region Örebro län för att genomföra en förstudie med syftet att undersöka möjligheterna att utveckla ett energikluster för att driva innovation, kompetens och tillväxt med utgångspunkt i Åsbro.
Slussen.biz fanns på plats och fick veta mer om utmaningarna med att hantera det framtida termiska klimatet och undvika övertemperaturer i våra byggnader.
Belok söker nu lokalfastighetsägare som kan vara intresserade av att delta i projektets referensgrupp och bidra med synpunkter till framtagandet av kravspecifikationen.
Är ditt företag på jakt efter ny kompetens i form av nya tjänster eller via LIA-platser? Missa inte att ta en titt i Slussen.biz Rekryteringsbank.
22-24 september ger sig ExpoVärmeKyla ut på vägarna igen. Den här gången med stopp i Växjö, Jönköping och Norrköping.
Energipoddhösten kickstartar med ett möte mellan poddvärdarna Mats och Kay och Anders Sjelvgren, konsult och före detta generaldirektör på Boverket. Ämnet är EPBD som kommer rita om kartan för fastighetsmarknaden.
I en debattartikel i Dagens Industri skriver sju branschföreträdare om vikten av energieffektivisering för att säkra energiberedskap och öka lönsamheten.
Boverket har beslutat om nya föreskrifter för både energihushållning i byggnader och energideklarationer. De börjar gälla den 1 oktober 2026.