Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
I ett finskt projekt har mätmetoder med vars hjälp man snabbt och tillförlitligt kan kontrollera funktionsdugligheten hos avskärmningar, andningsskydd och apparater för behandling av luften vid asbestsrivning utvecklats och testats.
– Trots att användning av asbest har varit förbjudet i Finland i cirka 25 års tid, förekommer det fortfarande exponering för asbest i samband med asbestrivningsarbeten, säger senior expert Markku Linnainmaa vid Arbetshälsoinstitutet.
Inom projektet ’Utveckling av säkerheten och säkerhetsrelaterade testnings- och mätningsfunktioner vid asbestrivningsarbete – AsbTest’ observerade man att asbestrivningsarbete kan leda till exponering för asbestfibrer:
Lufttät avskärmning, tillräckligt undertryck och tillräcklig ventilation, effektiv filtrering av frånluften samt städning av avskärmningsområdet efter rivningsarbetets slut är viktigt med tanke på säkerheten för rivningsarbetare och andra aktörer i området samt husets invånare. Forskningen avslöjade emellertid brister på alla dessa punkter.
– Säkerheten vid asbestrivningsarbete förutsätter att alla riskhanteringsmetoder fungerar som de ska och att deras effektivitet följs upp med hjälp av mätningar, påpekar Markku Linnainmaa.
I projektet utvecklades och testades mätmetoder med vars hjälp man snabbt och tillförlitligt kan kontrollera funktionsdugligheten hos avskärmningar, andningsskydd och apparater för behandling av luften. De viktigaste metoderna för tryggande av säkerheten vid rivningsarbete har sammanfattats i sex modellösningar.
Vid asbestrivning är det vanligast att avskärma rivningsobjektet och sätta det under undertryck för att förhindra spridning av asbestfibrer. Tillräckligt undertryck kan vanligen uppnås med nuvarande metoder, men luftväxlingen är ofta bristfällig. I fråga om ersättningsluften innanför avskärmningen kan man inte ens med hjälp av högt undertryck kan man garantera god spolningseffekt och effektiv fördelning av luften.
– Undertrycksapparaternas luftflöden var ibland bara cirka hälften av vad tillverkarna angett och i ungefär hälften av fältobjekten uppmättes läckage från filtreringsenheterna som i vissa fall var omkring hundrafalt högre än det tillåtna, påpekar Linnainmaa.
Utifrån resultaten av laboratorieundersökningar rekommenderas att tryckskillnaden mellan avskärmningen och det omgivande utrymmet bör vara -10 – -30 pascal, så att man i alla situationer kan uppnå den lagstadgade miniminivån på 5 pascal kontinuerligt undertryck.
Enligt ledande forskare Ilpo Kulmala vid Teknologiska forskningscentralen VTT förutsätter god spolningseffekt och fördelning av luften att man beaktar följande saker:
Vid täthetstestning av asbestsanerares andningsskydd observerades att ungefär hälften av skydden inte klarade täthetstestet på grund av sidoläckage från kanterna av ansiktsmasken.
– Det betyder att täthetstestning av asbestsanerares skyddsutrustning bör effektiveras. Täthetstestning bör vara rutin för alla rivningsarbetare, säger specialarbetshygieniker Heli Kähkönen vid Arbetshälsoinstitutet.
Båda de undersökta metoderna för täthetstestning av andningsskydd visade sig lämpliga att använda. Vid valet av andningsskydd bör arbetstagarna ha möjlighet att prova flera olika modeller och storlekar, så att alla kan hitta ett skydd som passar dem.
– Har man skägg, bör man raka bort det, eftersom skägg gör det svårt att få masken att sluta tätt mot ansiktet, påpekar Kähkönen.
Utgångspunkten för säkerheten och riskhanteringen vid asbestrivningsarbete är en väl utförd asbestkartläggning. För närvarande är asbestkartläggning förenad med stora brister och utredningsbehov. Av asbestkartläggare borde man kräva personcertifikat som bevis på behörighet, och av laboratorier som analyserar prover borde man kräva att behörigheten har fastställts av en oberoende instans genom ackreditering.
– I fortsättningen bör man se till att de modellösningar som utvecklats inom ramen för forskningsprojektet tas i aktiv användning med hjälp av utskrifter som kan delas ut på arbetsplatserna och genom att länka dem till webbplatser om säkerhet vid asbestarbete. För att tillsynen ska fungera bättre är det viktigt att höja kunskapsnivån hos disponenter, byggherrar för renoveringsprojekt, myndigheter och medborgare, påpekar Markku Linnainmaa.
Inom ramen för projektet ”Utveckling av säkerheten och säkerhetsrelaterade testnings- och mätningsfunktioner vid asbestrivningsarbete – AsbTest” undersöktes och utvecklades mätnings- och övervakningsmetoder och upprättades anvisningar för asbestrivningsarbete med vars hjälp man kan undvika att utsätta arbetstagare och andra människor för asbestexponering. Med hjälp av de mätmetoder som utvecklats och testats i projektet kan man kontrollera funktionsdugligheten hos avskärmningen, andningsskydden och apparaterna för behandling av luften. På basis av forskningsresultaten upprättades rekommendationer och modellösningar för förebyggande av exponering. Resultaten går att tillämpa på alla typer av renoveringsarbeten som medför frisättning av hälsofarliga agenser till luften.
Projektet samordnades av Arbetshälsoinstitutet. Andra forskningsinstitut som medverkade i projektet var Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, Östra Finlands universitet och Tammerfors tekniska universitet (från början av år 2019 Tammerfors universitet). Följande organisationer medverkade i undersökningen: Lifa Air Oy Ltd, Oy Teknocalor Ab, Social- och hälsovårdsministeriet/arbets- och jämställdhetsavdelningen, ASTQ Supply House Oy, Suomen Asbestitekniikka Oy, Veljekset Paupek Oy, Aavi Technologies Oy, Delete Finland Oy, Rakennusteollisuus RT ry, Byggnadsförbundet rf, Dustcontrol Fin Oy och Strong Finland Oy.
Projektet finansierades av de medverkande forskningsinstituten samt av Arbetarskyddsfonden, Social- och hälsovårdsministeriet och de företag som medverkade i undersökningen.
Källa: Finska Arbetshälsoinstitutet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Några dagar ledigt? Då är det dags att fundera på vilken produkt, tjänst eller metodik du vill ska premieras med 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset.
Styrelsen i Byggherrarna har utsett Sofia Hansdotter till ny vd för branschorganisationen. Hon tillträder den 1 april 2026 och efterträder Tommy Lenberg, som går i pension efter 13 år som vd.
Snart har timglaset för 2025 runnit klart och det är dags att göra bokslut för året samt att se fram emot och planera för 2026.
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för att genomföra det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Förslagen innehåller bland annat uppdaterade regler för energideklarationer och regler som ska underlätta tillsyn.
Julen är snart här och med den en hel del lediga dagar. Missa inte chansen att vidareutbilda dig med Energipodden som produceras av Slussen.biz när du får en stund över.
Branschen måste ta sitt ansvar när det gäller att erbjuda praktik till kommande generationer. Det är en möjlighet för företagen och en förutsättning så att kompetensförsörjningen kan säkerställas. Det menar vvs-utbildaren Roland Jonsson.
I dag öppnar den andra utlysningen inom Energimyndighetens stödsystem för bio-CCS. Totalt kan 10 miljarder kronor fördelas.
Expo-året 2025 är över, men redan nu finns möjligheten att krita in besöken på ExpoVent, ExpoStyr, ExpoVärme och ExpoVA för 2026 i kalendern.
Urbanisering och ett varmare klimat gör att allt fler vill bada i kanaler, hamnar och vid stadsnära stränder som kan vara i närheten av där avlopps- och dagvatten släpps ut. En ny metod som testats i Skåne kan ge bättre svar på om doppet är säkert.
Energimarknadsinspektionens (Ei) genomlysning av fjärrvärmemarknaden visar att kundskyddet behöver stärkas.
