Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Det sägs att ur kaos föds ordning. Men måste det vara så plågsamt att komma till eftertanke? Det är många frågor och konstateranden som aktualiseras i dessa coronatider.
Många självklarheter ställs på sin spets och många oväntade saker ser plötsligt dagens ljus. Jag sitter på min kammare och funderar över vilken värld vi ska vakna upp till när coronapandemin har klingat av. Kommer det att finnas en tid före och en tid efter? Hur och på vilket sätt kommer vi förändras som människor och vad kommer det sätta för spår i utvecklingen?
Det är uppenbart att existentiella hot mot mänskligheten förenar och ger kraft till handling. Våra ledande politiker talar enat om krispaket. Plötsligt förenade i handlingar som för några månader sedan hade varit otänkbara. Snabbt, resolut och enat tas besluten. Kommer modet och det brinnande engagemanget och handlingskraften att kvarstå? Kommer våra beslutsfattare och opinionsbildare ta chansen och möjligheten att efter pandemin utveckla
en ny hållbar modell för vårt välstånd?
Plötsligt klarnar luften! Vi kan läsa hur luftföroreningarna i Kina minskade med 20 - 30 procent under februari. Satellitbilder visar att utsläppen av kväveoxid minskar över Europa. Även utsläppen av växthusgaser sjunker. Det är både intressant och fascinerande att se hur snabbt naturen återhämtar sig. Nu får vi hoppas att våra tankar klarnar på samma sätt som luften. Att vi låter modet och framtidstron vägleda viljor och beslut för att fortsätta den
gröna återhämtningen.
Mod och hopp. Bild av Sasin Tipchai från Pixabay
I en kris av den dignitet som vi upplever med covid 19, där plötsligt samhället och mänskligheten ställs inför ett hot av extraordinär art - då samlar vi oss. Gigantiska krispaket presenteras och beslutas i politiskt samförstånd, på rekordtid. Det hade varit en hissnande tanke tidigare men nu en realitet. Vi ser hur människor sluter sig samman och agerar för vårt gemensamma bästa. Myndigheter samverkar, nyckelgrupper i samhället ger allt och forskning samordnas. Allt verkar plötsligt möjligt!
Det är många som talar om nya ekonomiska modeller, en ny struktur för samhället som bygger på gröna robusta principer. Inkluderande, hållbara och med stark motståndskraft. Det är nu vi kan förnya och investera i framtiden. Låt oss använda våra resurser till att förnya det basala för ett modernt och hållbart samhälle. Nu kan vi med krispaket öka hållbarheten i våra städer med förnyade VA-nät, energieffektiva renoveringar av byggnader och sätta den
förnybara energin i fokus. Allt för att skapa långsiktig hållbarhet.
Nu gäller det att samla erfarenhet och insikt. Coronakrisen lär oss att forskare inte är överens och det kanske dom inte ska vara heller, i ett dynamiskt samhälle. Covid-19 lär oss också svårigheterna med riskvärdering och acceptans av risk. Det som skyndsamt måste göras ska värderas, beredas, ifrågasättas och diskuteras för att slutligen beslutas.
Riskbedömningarna ska göras av experter och inga andra. Svåra och komplicerade samhällskriser måste beslutas politiskt. Här måste de personliga och det politiska egenintresset läggas åt sidan. Och det är precis det som händer.
Det är dessa lärdomar och erfarenheter vi nu kan bära med oss för att lösa klimatkrisen. Att lösa klimathotet kommer att kräva samma mod, samma beslutsamhet och samma engagemang. Det är ingen enkel resa att ställa om till ett hållbart samhälle, MEN nödvändigt.
Låt oss hoppas att tiden efter corona förenar oss på samma sätt med samma engagemang och samhörighet. Vi måste våga söka efter och skapa modeller för en klimatneutral ekonomi som värnar om den biologiska mångfalden. Samtidigt kommer det att uppstå nya näringar i omställningsarbetet som ger tillväxt och nya jobb och dessutom en förbättrad livsstil!
Lars Andrén
Krönikör
| Dela |
 |
Tillbaka |
Ett pilotprojekt i Malmö visar att hushåll i flerbostadshus kan minska sin vattenförbrukning med 9 procent, utan sänkt vattentryck eller strypta flöden.
Skavsta flygplats i Nyköping har stängt på grund av att man hittat asbest vid en renovering i flygtornet, rapporterar Sveriges radio P4 Sörmland.
Sex av tio svenskar oroar sig för att stå utan dricksvatten vid en eventuell kris eller krig. Samtidigt är det bara var tredje hushåll uppger att de har dricksvatten som räcker en vecka. enligt en ny undersökning från Livsmedelsverket.
Energiprestandadirektivet, EPBD, handlar om energi- och utsläppskrav för byggnader och ska vara en del av svensk lagstiftning senast den 29 maj 2026. Boverket förslag till nya och ändrade föreskrifter om EPBD är nu ute på remiss.
I omställningen till ett hållbart energisystem krävs mer än teknik. Nu öppnar Forskarskolan Energisystem för projekt som undersöker energifrågor utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv.
Slussen.biz fanns på plats på 18:e upplagan av Energideklarationsdagen som arrangerades av Sifu i Stockholm.
För att regeringen ska få bättre underlag om huruvida elnätsföretagen tagit ut oskäligt höga avgifter från kunderna får Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda företagens investeringar och finansiering.
Rent dricksvatten känns som en självklarhet i Sverige. Men i Visby har man behövt hämta eller koka dricksvattnet i två månader då vattnet kontaminerats. Ämnet diskuteras i Sveriges Radios Klotet.
Den 2–4 februari genomför landets gymnasieelever, på inriktningen ventilation, ett uttagningsprov till finalen i SM Unga Ventilationsmontörer 2026.
Föreningen Vatten har utsett årets pristagare till sina fem vattenpriser. VATTEN-priset tilldelas Björn Gullefors, bolagsjuriset på Uppsala Vatten och Avfall.
