Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Det sägs att ur kaos föds ordning. Men måste det vara så plågsamt att komma till eftertanke? Det är många frågor och konstateranden som aktualiseras i dessa coronatider.
Många självklarheter ställs på sin spets och många oväntade saker ser plötsligt dagens ljus. Jag sitter på min kammare och funderar över vilken värld vi ska vakna upp till när coronapandemin har klingat av. Kommer det att finnas en tid före och en tid efter? Hur och på vilket sätt kommer vi förändras som människor och vad kommer det sätta för spår i utvecklingen?
Det är uppenbart att existentiella hot mot mänskligheten förenar och ger kraft till handling. Våra ledande politiker talar enat om krispaket. Plötsligt förenade i handlingar som för några månader sedan hade varit otänkbara. Snabbt, resolut och enat tas besluten. Kommer modet och det brinnande engagemanget och handlingskraften att kvarstå? Kommer våra beslutsfattare och opinionsbildare ta chansen och möjligheten att efter pandemin utveckla
en ny hållbar modell för vårt välstånd?
Plötsligt klarnar luften! Vi kan läsa hur luftföroreningarna i Kina minskade med 20 - 30 procent under februari. Satellitbilder visar att utsläppen av kväveoxid minskar över Europa. Även utsläppen av växthusgaser sjunker. Det är både intressant och fascinerande att se hur snabbt naturen återhämtar sig. Nu får vi hoppas att våra tankar klarnar på samma sätt som luften. Att vi låter modet och framtidstron vägleda viljor och beslut för att fortsätta den
gröna återhämtningen.
Mod och hopp. Bild av Sasin Tipchai från Pixabay
I en kris av den dignitet som vi upplever med covid 19, där plötsligt samhället och mänskligheten ställs inför ett hot av extraordinär art - då samlar vi oss. Gigantiska krispaket presenteras och beslutas i politiskt samförstånd, på rekordtid. Det hade varit en hissnande tanke tidigare men nu en realitet. Vi ser hur människor sluter sig samman och agerar för vårt gemensamma bästa. Myndigheter samverkar, nyckelgrupper i samhället ger allt och forskning samordnas. Allt verkar plötsligt möjligt!
Det är många som talar om nya ekonomiska modeller, en ny struktur för samhället som bygger på gröna robusta principer. Inkluderande, hållbara och med stark motståndskraft. Det är nu vi kan förnya och investera i framtiden. Låt oss använda våra resurser till att förnya det basala för ett modernt och hållbart samhälle. Nu kan vi med krispaket öka hållbarheten i våra städer med förnyade VA-nät, energieffektiva renoveringar av byggnader och sätta den
förnybara energin i fokus. Allt för att skapa långsiktig hållbarhet.
Nu gäller det att samla erfarenhet och insikt. Coronakrisen lär oss att forskare inte är överens och det kanske dom inte ska vara heller, i ett dynamiskt samhälle. Covid-19 lär oss också svårigheterna med riskvärdering och acceptans av risk. Det som skyndsamt måste göras ska värderas, beredas, ifrågasättas och diskuteras för att slutligen beslutas.
Riskbedömningarna ska göras av experter och inga andra. Svåra och komplicerade samhällskriser måste beslutas politiskt. Här måste de personliga och det politiska egenintresset läggas åt sidan. Och det är precis det som händer.
Det är dessa lärdomar och erfarenheter vi nu kan bära med oss för att lösa klimatkrisen. Att lösa klimathotet kommer att kräva samma mod, samma beslutsamhet och samma engagemang. Det är ingen enkel resa att ställa om till ett hållbart samhälle, MEN nödvändigt.
Låt oss hoppas att tiden efter corona förenar oss på samma sätt med samma engagemang och samhörighet. Vi måste våga söka efter och skapa modeller för en klimatneutral ekonomi som värnar om den biologiska mångfalden. Samtidigt kommer det att uppstå nya näringar i omställningsarbetet som ger tillväxt och nya jobb och dessutom en förbättrad livsstil!
Lars Andrén
Krönikör
| Dela |
 |
Tillbaka |
25-27 november är det dags för årets sista ExpoVent. Turnén besöker i tur och ordning Hansastaden Visby, Smestan (Eskilstuna) och kungliga huvudstaden. Utöver utställning bjuds det på föreläsning av Svensk Ventilation och lunch.
Ökad värme kör kor mindre produktiva. Nu försöker forskare i bland annat Sverige hitta effektiva sätt att kyla ner värmestressade kor, rapporterar Sveriges Radio.
För att kunna ge en tydligare bild av hur användningen av värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel ser ut i landet har Energimyndigheten samlat in detaljerad statistik om energianvändningen i kontorslokaler.
Svenskt Vatten Utveckling (SVU) publicerar rapporten Svenskt Vatten Läkemedelsrester i slamgödslad åkermark – förekomst och risker.
Så var den äntligen dags för ett nytt avsnitt av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay har fått ett snack med Petter Lundgren på Inventiair, senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset.
Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet som gjorts med hjälp av drönare.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
Är du på jakt efter ny kompetens till din organisation? I Slussen.biz Rekryteringsbank finns det en hel del nya kandidater att kika på. Kanske blir det din bästa investering någonsin.
Just nu genomförs ett projekt där Energimyndigheten vill identifiera och analysera företag som arbetar som arbetar med digitalisering som verktyg för energieffektivisering inom industrin.
2024 valdes Åsa Wahlström, docent och adjungerad professor vid Lunds universitet och affärsområdeschef Byggd miljö på CIT Renergy, in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Nu kan hon också stoltsera med ett diplom från den samma.
