Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Forskaren Faisal Ahmad Khan har hittat antibiotikaresistenta bakterier i både avloppsvatten från reningsverket och i Svartån i Örebro.
Hans forskargrupp var först i Sverige med att hitta bakterier, som är resistenta även mot nya sorters antibiotika, i vattendrag och sjöar. Nu lägger Faisal Ahmad Khan fram sin avhandling i biologi vid Örebro universitet.
– Det räcker inte att begränsa förskrivningen av antibiotika för att stoppa antibiotikaresistensen. Reningen av avloppsvatten från både sjukhus och hushåll måste bli bättre, säger han.
Under tre år har Faisal Ahmad Khan och hans kollegor tagit prover i bland annat Hemfjärden i Hjälmaren, uppströms i Svartån nära Tekniska kvarnen och nedströms vid Naturens hus samt i vattnet vid reningsverket i Örebro. De hittade antibiotikaresistenta bakterier både i Svartån och i avloppsvattnet från reningsverket.
– Det handlar om ESBLcarba-producerande bakterier, eller CPE-bakterier, som är resistenta även mot de nya typer av antibiotika som används för att bekämpa multiresistenta bakterier. Den här typen av bakterier står högst upp på WHO:s lista över bakterier som utgör ett hot i framtiden. I Sverige ökar antalet infektioner som orsakas av sådana bakterier varje år och det finns en oro för att de kommer att bli allt vanligare i samhället och i naturliga miljöer, berättar Faisal Ahmad Khan.
Vill se bättre rening av avloppsvatten
Forskarna hittade också flera olika typer av de gener som gör bakterier resistenta mot antibiotika.
– Särskilt oroväckande är att det handlar om gener som skapar resistens mot de antibiotika som just nu är vårt enda vapen mot antibiotikaresistenta bakterier.
Det är första gången som sådana här bakterier och gener har hittats i vattenmiljöer som åar och sjöar i Sverige.
– Intressant nog kunde vi dessutom se att de bakterier vi hittade i Svartån liknar de bakterier som vi identifierat hos patienter på USÖ, säger Faisal Ahmad Khan.
De största halterna av gener som orsakar antibiotikaresistens fanns i avloppsvattnet från just sjukhuset. Men forskarna kunde också se att generna fanns kvar i det vatten som renats i reningsverket.
– Det visar att reningsprocessen av avloppsvatten måste bli mer effektiv, om vi ska ha chans att minska eller stoppa spridningen av antibiotikaresistens.
Klimatförändringar kan bidra till ökad resistens
Faisal Ahmad Khan och hans kollegor har också studerat hur de antibiotikaresistenta bakterierna och generna förändras när de finns i vatten under flera generationer – och hur de reagerar på förändringar i temperatur.
– Vi kunde se att resistensen ökade vid en vattentemperatur på 25 grader jämfört med 17 grader, som är medeltemperaturen för ytvatten i Svartån på sommaren. Det är oroväckande, eftersom det innebär att antibiotikaresistensen riskerar att öka i takt med den globala uppvärmningen.
Faisal Ahmad Khan hoppas att hans forskning ska kunna fungerar som en varningssignal.
– För att få stopp på antibiotikaresistensen räcker det inte att begränsa förskrivningen av antibiotika. Min avhandling visar på vikten av att avloppsvatten från både sjukhus och reningsverk måste vara fria från bakterier innan det släpps ut i våra vattendrag, säger han.
Faisal Ahmad Khan tycker ändå att situationen i Sverige är bättre, jämfört med hur det ser ut i andra europeiska länder.
– Vi hittade visserligen CPE-bakterier i miljön, men inte i några stora mängder. De fanns inte heller uppströms i Svartån eller i Hemfjärden, vilket är goda nyheter.
Här hittar du hela Faisal Ahmad Khans avhandling ”Carbapenemase-Producing Enterobacteriaceae in Wastewaters and Associated Aquatic Environments”
Källa: Örebro universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
I framtiden kan vi slippa använda tvättmedel för att rengöra våra kläder. En ny avhandling har undersökt hur renat vatten kan användas för effektiv tvättning med minimal användning av tensider. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar.
Nu startar Heavy-WeaRS, ett nytt forskningsprojekt finansierat av Trafikverket, som ska öka kunskapen om så kallade icke-avgasrelaterade utsläpp från tunga fordon genom mätningar under verkliga körförhållanden – ett område med stora kunskapsluckor.
Vi är stolta över att presentera att ingen mindre än Boverkets generaldirektör, Anders Sjelvgren, kommer dela ut den 25:e upplagan av Stora Inneklimatpriset under Nordbygg den 23 april.
Bygg- och anläggningsbranschen var den sektor med flest mutbrottdomar i Sverige 2025. Sektorn stod också för de största mutbeloppen. Detta visar Rättsfallssamlingen 2025 från Institutet Mot Mutor, IMM.
Energimyndigheten finansierar elva nya projekt inom forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse. Projekten får dela på 60 miljoner kronor.
Kanske blir det ditt förslag till 25-årsjubilerande Stora Inneklimatpriset vi firar på After Prize-minglet på Nordbyggs Inneklimatarena den 23 april. Deadline för att lämna förslag är den 1 mars.
Rysslands invasion av Ukraina ledde till att EU mer än fördubblade subventionerna till fossila bränslen. Samtidigt minskades stödet till förnybar energi, trots att EU-kommissionen höjde målen för förnybart. Det visar en ny studie.
Ett digert seminarieprogram, tävlingar, studentlunch och After Prize. Det är en del av det som väntar den som besöker Inneklimatarenan i monter A15:18 på Nordbygg i Stockholm 21-24 april.
2026 års Avlopp & Kretsloppspris går till Ragn-Sells och EasyMining för utveckling och kommersialisering av teknik och produkt för fosforåtervinning från avlopp. Priset delas ut den 12 mars under VAK i Karlstad.
