Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Sverige har gott om dricksvatten – i alla fall än så länge. Flera år av torka, här såväl som i hela Europa, har dock visat på vikten av att ta vara på vattenresurser på ett hållbart sätt. Nu presenteras nya och bättre metoder för övervakning av grundvatten i en doktorsavhandling från Göteborgs universitet.
För att säkra tillgången på dricksvatten behöver man kunna uppskatta grundvattennivån. Den är inte statisk, utan förändras med tiden och beror på nederbördsmängd och på hur landskap och geologi ser ut.
Brunnar dyrt att anlägga
Grundvatten är det vatten som finns i hålrum i marken under grundvattennivån. Grundvattennivåer övervakas genom mätningar i så kallade observationsbrunnar. De är dock dyra att anlägga, underhålla samt mäta i och det finns därför inte så många. Dessutom kan mätningar från en brunn bara säga något om grundvattennivån i ett oftast väldigt begränsat område.
I Sverige finns cirka 350 aktiva brunnar, alltså är det bara en bråkdel av Sveriges grundvatten som går att övervaka på detta sätt. Det finns dessutom väldigt många fler brunnar i städer, men dessa används för andra ändamål, till exempel att följa upp störningar i grundvattnet vid nybyggnationer. I samband med bygget av Västlänken har man till exempel anlagt hundratals observationsbrunnar för att kunna övervaka vad som eventuellt händer med grundvattennivån lokalt under projektets gång.
Går att övervaka lättare och billigare
Ezra Haaf, doktorand vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, visar nu i en avhandling att det går att övervaka grundvattennivån på ett betydligt enklare, billigare och snabbare sätt i större områden där observationsbrunnar saknas. Han har genom att anpassa befintliga statistiska metoder för grundvatten skapat nya metoder för grundvattenövervakning.
– I opåverkade grundvattenmagasin är det framför allt klimatet som driver förändringar i grundvattennivån. Hur snabbt det går beror på det topografiska läget och hur det ser ut under markytan, det vill säga markens geologiska uppbyggnad. Med de nya metoderna kan man på detaljnivå till exempel klassificera olika typer av respons hos grundvattensystemen, säger Ezra Haaf.
Kunskapen kan fungera som beslutsstöd så att man i olika områden kan förutspå hur mycket en torrperiod kan komma att påverka grundvattentillgången. Metoderna kan även användas för att uppskatta förändring av grundvattentillgångarna i ett förändrat klimat.
Källa: Göteborgs universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
25-27 november är det dags för årets sista ExpoVent. Turnén besöker i tur och ordning Hansastaden Visby, Smestan (Eskilstuna) och kungliga huvudstaden. Utöver utställning bjuds det på föreläsning av Svensk Ventilation och lunch.
Ökad värme kör kor mindre produktiva. Nu försöker forskare i bland annat Sverige hitta effektiva sätt att kyla ner värmestressade kor, rapporterar Sveriges Radio.
För att kunna ge en tydligare bild av hur användningen av värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel ser ut i landet har Energimyndigheten samlat in detaljerad statistik om energianvändningen i kontorslokaler.
Svenskt Vatten Utveckling (SVU) publicerar rapporten Svenskt Vatten Läkemedelsrester i slamgödslad åkermark – förekomst och risker.
Så var den äntligen dags för ett nytt avsnitt av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay har fått ett snack med Petter Lundgren på Inventiair, senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset.
Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet som gjorts med hjälp av drönare.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
Är du på jakt efter ny kompetens till din organisation? I Slussen.biz Rekryteringsbank finns det en hel del nya kandidater att kika på. Kanske blir det din bästa investering någonsin.
Just nu genomförs ett projekt där Energimyndigheten vill identifiera och analysera företag som arbetar som arbetar med digitalisering som verktyg för energieffektivisering inom industrin.
2024 valdes Åsa Wahlström, docent och adjungerad professor vid Lunds universitet och affärsområdeschef Byggd miljö på CIT Renergy, in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Nu kan hon också stoltsera med ett diplom från den samma.
