Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Totalkostnaderna för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp har ökat under det senaste året – och gapet mellan kommunerna växer. De som bor i kommunen med högsta sammanlagda taxa betalar 1 020 kronor mer i månaden jämfört med kommunen som har lägst kostnad. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten som kartlägger avgifter och taxor i hela landet.De sammanslagna kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall, vatten och avlopp (VA) har ökat med 2,3 procent under det senaste året. Det är mer än den allmänna kostnadsutvecklingen på 1,7 procent. Även ur ett femårsperspektiv är utvecklingen densamma – kostnaderna för samtliga tjänster ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen under samma period.
Mari-Louise Persson, ordförande för Nils Holgerssongruppen. Foto: Ulrik Hammarsträng
– Vi ser att kostnaderna ökar över tid och att det fortsatt är stora skillnader beroende på var man bor. Det är svårt för konsumenten att förstå varför det ska skilja så mycket i kostnad mellan kommunerna för dessa tjänster som vi alla är beroende av, säger Mari-Louise Persson, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Allra mest, drygt 2 570 kronor i månaden, betalar boende i Nordanstig. I Borlänge, som är billigast i landet, ligger månadskostnaden på drygt 1 550 kronor.
Endast elnätkostnaderna sjunker
Att den sammanlagda kostnaden för fjärrvärme, el, avfall och VA har ökat under året beror på att taxorna har stigit för alla tjänsterna förutom elnät. Kraftigast ökar elhandelspriserna liksom VA- och avfallstaxorna.
– Att elhandelspriserna har stuckit iväg och skapat oförutsedda utgifter för konsumenterna har uppmärksammats på sistone. Vår rapport visar att detta balanseras upp av att elnätstaxorna sjunker för andra året i rad. Att elnätspriset sjunker har inte hört till vanligheterna under de dryga 25 år som vi har följt utvecklingen, säger Mari-Louise Persson.
Totalt ökar kostnaden för el med 1,9 procent från föregående år (varav elnätstaxorna har sjunkit med 2,9 procent och elhandelspriserna ökat med 10,8 procent). VA-taxan ökar med 4,8 procent och avfallstaxan med 4,1 procent medan fjärrvärmetaxan bara ökar med 1,2 procent.
– Kostnaden för alla de här tjänsterna ökar rätt mycket över tid – men just fjärrvärmen har avvikit från den starkt uppåtgående kurvan och visar lite stabilare taxor. Det är bra eftersom det ger en större förutsägbarhet för konsumenten. Vi behöver komma bort från den ryckighet i prissättning som vi har sett tidigare, säger Mari-Louise Persson.
Stor skillnad mellan kommunerna
Skillnaden är stor mellan Sveriges kommuner. Bilden nedan visar kostnaden per kvadratmeter och år för fjärrvärme, el, vatten och avlopp (VA) samt avfall i de 10 billigaste och 10 dyraste kommunerna i landet samt för medelkommunen.
Att skillnaderna mellan avgifter och taxor i kommunerna totalt sett är så stora kan delvis förklaras av att det är dyrare att leverera vissa tjänster i glesbygd än i tätorter. Men det finns såväl mindre som större kommuner som har låga respektive höga avgifter.
Om Nils Holgerssongruppen
Sedan år 1996 ger Nils Holgerssongruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp. Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta. Statistiken i denna rapport har hämtats från Svenskt Vatten, Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige, statistikmyndigheten SCB samt genom egen insamling.
Källa: Nils Holgerssongruppen
| Dela |
 |
Tillbaka |
Energipoddhösten kickstartar med ett möte mellan poddvärdarna Mats och Kay och Anders Sjelvgren, konsult och före detta generaldirektör på Boverket. Ämnet är EPBD som kommer rita om kartan för fastighetsmarknaden.
Tillgång till el är avgörande för att samhället ska fungera. Nu föreslår Energimyndigheten nya åtgärder för att stärka Sveriges försörjningstrygghet och säkerställa att elen räcker till samhällsviktiga verksamheter vid kris och krig.
I en debattartikel i Dagens Industri skriver sju branschföreträdare om vikten av energieffektivisering för att säkra energiberedskap och öka lönsamheten.
Boverket har beslutat om nya föreskrifter för både energihushållning i byggnader och energideklarationer. De börjar gälla den 1 oktober 2026.
Höstens första Profil är utbildad styr- och reglertekniker, lokalpolitiker i Lerum och president i en mäktig europeisk branschorganisation.
Den 1 januari 2027 planeras den nya lagen om energiledningssystem och energikartläggning i företag att träda i kraft. Syftet med lagen är att främja energieffektivisering i företag med hög energianvändning.
Antalet arbetsolyckor i bygg- och anläggningsbranschen var under 2025 på sin lägsta nivå sedan 2015. Det visar en ny sammanställning från Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd, BCA. (Bild: AI-genererad).
Tyska forskare har tagit fram solpaneler som kan få nästan vilken färg som helst, rapporterar sr.se.
En jämförelse vid Henriksdals reningsverk visar att vattenrening med membranbioreaktor (MBR) kan ge lägre klimatpåverkan än konventionell aktivslamrening, trots högre användning av el och rengöringskemikalier.
22-24 september ger sig ExpoVärmeKyla ut på vägarna igen. Den här gången med i tur och ordning Växjö, Jönköping och Norrköping som mål.
