Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Koncentrerade energiexperter under femtonde upplagan av Energideklarationsdagen. Foto: Ulrik Hammarsträng
Drygt 60 deltagare deltog i årets Energideklationsdag som arrangerades i Stockholm. Drygt hälften var på plats fysiskt och övriga deltog via länk.
Dagen inleddes av moderatorn Magnus Jerlmark som är verksam vid certifieringsföretaget Kiwa Certification.
- Idag finns det cirka 920 certifierade energiexperter varav cirka 590 har nivå K. Certifieringen administreras av två ackrediterade certifieringsorganisationer. Idag ser vi fler klagomål från kund. Vi tror tror detta i första hand beror på ökade förväntningar på energideklarationen med anledning av de högre energipriserna.
Från Boverket fanns Roger Antonsson (bilden) och Mikael Näslund på plats för att sprida information från myndigheten.
- Det är i princip inga ändringar i Boverkets föreskrifter att presentera. När det gäller inspektioner av värme- och luftkonditioneringssystem är vår reflektion att alldeles för få separata inspektionsprotokoll i förhållande till gjorda deklarationer har inkommit. När det gäller IMD för värme är kraven oförändrade. När det gäller tappvarmvatten är nyheten att nya flerbostadshus ska ha IMD sedan 1 juni 2022.
Boverkets representanter (på bilden t.h Mikael Näslund) presenterade även förändringar av energiprestandadirektivet EPBD och Möjligheternas byggregler, MöBy.
- EU-kommissionen presenterade sitt ändringsförslag i december 2022 och därefter presenterades ministerrådet och förslag i oktober 2022 och nu väntar vi på EU-parlamentets åsikter. Huvudpunkterna är nollenergibyggnader ersätts med nollutsläppsbyggnader, Zero Emission Building (ZEB), en mer detaljerad renoveringsplan ersätter renoveringsstrategi, det blir retroaktiva krav på energieffektivisering i befintlig bebyggelse, Minimum Energy Performance Standard (MEPS) och omfattande förändringar av energideklarationen. En annan nyhet är Möjligheternas byggregler, MöBy, där myndigheten ser över byggreglerna, BBR, och konstruktionsreglerna, EKS. Syftet är färre och enklare regler med enbart bindande funktionskrav. Den nya författningen träder i kraft 1 juli 2024 med övergångsregler till juli 2025. När det gäller energihushållningsreglerna får man plussa på minst sex månader.
Edwin Måradson, Nordnest, pratade under rubriken Energioptimering - en lönsam investering och en förtjänst för klimatet.
- Jag definierar energioptimering som att tillse att det befintliga energisystemet fungerar som det är tänkt eller bättre med inga eller försumbara installationer. Energieffektivisering däremot kräver större investeringar och mer resurser i form av material, tid och pengar. Exempel på energioptimering kan vara närvarostyrning på belysning, anpassning av ventilation och vvc utefter nyttjande samt översyn av flöden, tryck, temperatur och verkningsgrader i installationerna.
Philip Junghahn, WSP, berättade om kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder anpassade till olika typer av fastigheter.
- Kostnadseffektivitet handlar om hur resurser används och fördelas. För att en åtgärd ska anses vara kostnadseffektiv måste nyttan vara större än kostnaden utifrån fastighetsägarens perspektiv. Målet med åtgärderna kan, utöver energieffektivisering, handla om exempelvis vara bättre inomhusmiljö eller minskade utsläpp. För att åtgärderna ska anses kostnadseffektiva ska målet ske till minsta möjliga kostnad och det alternativ som når målet till minsta kostnad ska väljas. Den totala besparingen blir oftast större när energieffektiviseringen genomförs i åtgärdspaket där de billigare åtgärderna får finanseriera de mer kostsamma. Ett exempel på detta är Totalmetodiken.
Magnus Hornef, Metry, berättade om det digitala verktyg för digital energi- och fastighetsdata med vilket man ska kunna få en uppdaterad energideklaration på månadsbasis istället för var tionde år man håller på att plocka fram.
- Intresset har aldrig varit större. Fastighetsägarna bryr sig, hyresgästerna bryr sig och även bankerna bryr sig. Det handlar bland annat om de ökande allt mer fluktuerande energipriserna och krav på hållbarhet. Vi arbetar med ett urval av fastigheter där vi tittar på energideklarationen och inköpt energi. Därefter tittar vi på och analyserar avvikelser mellan primärenergi och inköpt energi.
Maria Haegermark och Åsa Wahlström (bilden), CIT Renergy, informerade om det pågående projektet QualDeEPC som syftar till att ta fram nästa generations energideklarationer.
- Sju EU-länder ingår i projektet som syftar till att ta fram en tydligare energideklaration med fler åtgärdsförslag. En ny mall som testats mot den befintliga har också tagits fram.
Sist ut för dagen var Gertrud Heinerud, AFRY, som gav deltagarna tips på konkreta metoder och råd för att effektivisera processen vid genomförande av en energideklaration.
- Det handlar bland annat om att skapa användbara mallar som går att återanvända i sitt arbete. Kommunikationen med kunden är mycket viktig. Exempelvis gäller det att kommunicera vikten av att få in rätt underlag och att samla in så mycket information som möjligt.
Text och foto: Ulrik Hammarsträng
| Dela |
 |
Tillbaka |
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga rapport.
Genom att tilläggsisolera eluppvärmda småhus kan effektbehovet kalla vinterdagar minskas med 1,3 GW. Det motsvarar en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor eller fem procent av elanvändningen när den är som störst. Det visar en ny rapport.
Slussen.biz fanns på plats när branschorganisationen Svensk Ventialtion höll sitt årsmöte på Vår Gård i Saltsjöbaden.
