Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Allt fler vänder sig till den kommunala energi- och klimatrådgivningen för att få råd. 2022 var antalet rådgivningar drygt 29 000 – jämfört med knappt 16 000 rådgivningar 2021. Det visar Energimyndighetens senaste uppföljning.
Den kommunala energi- och klimatrådgivningen, EKR, finns i hela landet och finansieras med stöd av Energimyndigheten. Den erbjuder kostnadsfri och opartisk rådgivning på energiområdet till hushåll, bostadsrättsföreningar och små och medelstora företag.
Energimyndighetens uppföljning visar att det gångna året, med krig i Europa, höga elpriser och lågkonjunktur, inneburit en unik situation för energi- och klimatrådgivningen. Söktrycket på rådgivningens tjänster har varit rekordhögt. Totalt rapporterades drygt 26 000 rådgivningar in under januari – oktober 2022. Uppgången fortsatte i hög takt resten av året, till totalt drygt 29 000 rådgivningar under hela 2022. Det motsvarar en ökning på 81 procent jämfört med knappt 16 000 rådgivningar under hela 2021.
– Det är ett kvitto på att energi- och klimatrådgivningen är ett viktigt stöd både hos sina målgrupper och för vårt arbete med att ställa om till ett robust och hållbart energisystem, säger Annika Nilsson, programansvarig för EKR på Energimyndigheten.
Rådgivningen har också gett effekt. Nio av tio rådsökande anger att rådgivningen haer eller kommer att leda till energibesparing för dem.
Under 2022 har frågor om solceller, värmepumpar och uppvärmning generellt legat på topplistan över frågeställningar. Men energirådgivarna behöver besitta en bred kompetens. De regionala utvecklingsledarna på energikontoren har därför en viktig roll att löpande fortbilda rådgivarna så de alltid har aktuell kompetens inom hela energi- och klimatområdet.
– Vi märker att alla sorters energifrågor är mer intressanta än tidigare – för många fler. Intresset hänger förstås till stor del ihop med att elen blivit dyrare. Men oavsett anledning till intresset så blir nyttan med energieffektiviseringarna som görs bestående, säger Maria Fredlund, energi- och klimatrådgivare för Huddinge, Haninge, Tyresö, Salem och Nynäshamn.
Under 2022 har energi- och klimatrådgivarna gjort särskilda insatser för laddfordon och energieffektivisering i byggnader, vilket är två ämnen som Energimyndigheten bedömer vara prioriterade områden i energiomställningen.
Källa: Energimyndigheten
| Dela |
 |
Tillbaka |
Åtta nya forskningsprojekt tilldelas närmare 38 miljoner kronor från Afa Försäkring för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Flera av projekten berör exponering för skadliga ämnen och luftburen smitta.
Försäljningen av värmepumpar under årets tredje kvartal 2026 utvecklades starkt. Efterfrågan stärktes inom alla segment och bekräftar den positiva marknadsutveckling som präglat värmepumpsbranschen under de senaste åren.
Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar återhämtar sig. De ökar med sex procent under prognosperioden 2026-2027, enligt Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Energimyndigheten beviljar 9,3 miljarder kronor i bio-CCS-stöd för att lagra 5,75 miljoner ton koldioxid.
Slussen.biz fanns på plats när ett 40-tal nyfikna Fegisar ville veta mer om Swegon INSIDE Analytics och INSIDE visualiser som presenterades under nätverkets 74:e möte.
Slussen.biz har fått en pratstund med Robin Holmgren som driver sidan k-faktorer.se där han tillgängliggjort K-faktorer från olika fabrikat och produktserier.
Ledarskap, ingenjörskonst och förändringskraft prisas av föreningen Samhällsbyggarna.
Den tyska energiomställningen driver efterfrågan på innovativa och hållbara lösningar. Med Swedish-German Cleantech Platform (SGCP) får svenska företag verktyg och kontakter för att ta vara på marknadens möjligheter.
Fem olika typer av filter kommer testas i CPH Air Lab på Köpenhamns flygplats. Syftet är att testa hur befintlig filterteknologi fungerar i flygplatsmiljö.
I en ny rapport från VA-Fakta, “Vatten och avlopp – Vem har ansvaret?”, granskas hur ansvaret är fördelat mellan staten och kommunerna. Slutsatsen är att splittrad styrning, otillräcklig finansiering och bristande tillsyn är ett hot.
