Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Battery 2030+ koordineras av Uppsala universitet. Från vänster i bild: Kajsa Saykali, Kristina Edström (koordinator), Eva Regårdh och Camilla Dann. Foto: Mikael Wallerstedt
EU kommer med en satsning på över en och en halv miljard kronor för forskning på batterier, som koordineras från Uppsala universitet. Satsningen Battery 2030+ har pågått i tre år och går nu vidare i nästa steg. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av batterier som är miljömässigt och livstidsmässigt uthålliga, säkra och effektiva.
Den europeiska forskningssatsningen Battery 2030+ fortsätter, nu inom ramen för Horizon Europe. Uppsala universitet har fått förnyat förtroende att samordna projekten i det som kallas CSA, Communication and Support Action under ledning av professor Kristina Edström, och med en ny budget på 1,5 miljard kronor (150 miljoner euro).
- Nu drar sex nya forskningsprojekt igång. Det är tre stycken som jobbar med sensorer och självläkande egenskaper hos batteriet. Tre forskningsprojekt fokuserar på de inre gränsskikten i batteriet där en fördjupad förståelse kan bana väg för effektivare batterier. De kommer att följas av ytterligare tio projekt under 2024 och nio under 2025. En del av dessa projekt kommer vara mer tillämpade och rikta in sig på tillverkning och återanvändning, en del mer datorvetenskapligt orienterade, säger Kristina Edström, professor och ledare av Battery 2030+.
De tre projekt som fokuserar på sensorer och självläkande egenskaper hos batteriet är Phoenix som leds av Maitane Berecibar, Vrije universitet i Bryssel (VUB), Salamander som leds av Yuxiu Lai vid norska institutet för energiteknologi (IFE) och Healingbat som leds av Stefan Palzer vid Dortmunds tekniska universitet.
De tre som handlar om djupare förståelse av dynamiken i de komplexa gränsytorna mellan elektrolyt och elektrodmaterial i batteriet är Opera som leds v Celia Polop vid universitet i Madrid (UAM), Opincharge som leds av Santhana Eswara vid Luxemburgs institut för teknik och vetenskap (LIST) och Ultra Bat leds av Martin Meedom Nielsen vid Danmarks tekniska universitet.
| Dela |
 |
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.
