Det utmanande ekonomiska läget har ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Regeringen ser att det fortsatt finns en hög efterfrågan på yrkesutbildningar. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2024 att 1362 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux och att 385 miljoner kronor tillförs för yrkeshögskoleutbildning för 2024. Totalt föreslår regeringen att 1 747 miljoner kronor tillförs inklusive studiemedel.
Syftet med båda satsningarna är att möta de fortsatt stora kompetensbehoven i hela Sverige, möjliggöra omställning och främja matchning på arbetsmarknaden. Satsningarna kan leda till att flera personer utbildar sig till exempelvis undersköterska, batteritekniker eller lokförare.
- Många företag har svårt att hitta rätt kompetens. Därför satsar vi på yrkesutbildningar som leder till riktiga jobb. Satsningen på yrkesutbildning, både inom regionalt yrkesvux och inom yrkeshögskolan, är viktiga delar för att individer ska komma i arbete och för att stärka integrationen av utrikes födda, säger Johan Pehrson, arbetsmarknads- och integrationsminister.
- Arbetsmarknadens behov ska styra vilka utbildningar som ska genomföras. Tillgång till personal med rätt kompetens är viktig för Sveriges konkurrenskraft och möjligheten att fortsatt attrahera nya näringslivsinvesteringar, säger utbildningsminister Mats Persson.
Satsningarna motsvarar cirka 16 500 ytterligare helårsplatser i regionalt yrkesvux under 2024. Det statliga stödet för regionalt yrkesvux motsvarar för 2023 cirka 65 000 helårsplatser. För yrkeshögskolan beräknas satsningen innebära cirka 3 000 nya helårsplatser för 2024, cirka 3 000 nya helårsplatser för 2025 och cirka 7 000 fler helårsplatser årligen från och med 2026. Det statliga stödet för yrkeshögskoleutbildning motsvarar för 2023 cirka 50 000 helårsplatser.
Källa: Regeringen
Dela |
|
Tillbaka |
EU-kommissionen godkänner Energimyndighetens nya stödsystem för bio-CCS genom omvänd auktion. En första utlysning beräknas öppna efter sommaren.
Kunder ställer sig positiva till att hålla nere effektbehovet när fjärrvärmenätet är ansträngt, alltså bidra med efterfrågeflexibilitet. I ett Energiforskprojekt lades tre erbjudanden fram – alla upplevdes relevanta.
Bara i Stockholm släpptes det ut 66 miljoner liter orenat vatten ut i Mälaren under 2023, rapporterar sverigesradio.se.
Svenskt Vatten släpper rapporten Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk.
Botkyrkabyggen öppnar så kallade "cold spots" dit hyresgästerna kan gå för att kyla ner sig en stund, rapporterar tidningen Mitt i Stockholm.
Energimyndigheten får i uppdrag att förbättra flexibilitet i elsystemet.
Beställarnätverket, BeSmå, utlyser en innovationsupphandling om integrerad smart styrning för småhus.
Kommuninvest publicerar idag en ny rapport om kommunalt vatten och avlopp som belyser konsekvenserna av ökad skuldsättning och små marginaler. Rapporten heter Dyrare droppar – ökad skuldsättning och stigande räntor för kommunala VA-verksamheter.
Oxelösundsborna har varit vana vid att ha billig fjärrvärme jämfört med de flesta andra kommuner. Nu verkar det dock som att sötebrödsdagarna är över i och med att SSAB stänger sina masugnar, rapporterar bland annat sverigesradio.se.
Idag den 26 juni uppmärksammas World Refrigeration Day efter en idé av Stephen Gill, tidigare president vid Institute of Refrigeration i Storbritannien.