Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Under första halvåret 2024 har elpriserna i Sverige legat mellan 20 och 30 procent lägre jämfört med förra året. Elproduktionen liksom elanvändningen ökade med 6–7 procent. Tydligt är också hur antalet timmar med negativa elpriser har ökat. Det visar Energiföretagens färska halvårsstatistik här i ännu så länge preliminära siffror.
Eftersom el än så länge inte går, eller är för dyrt, att lagra storskaligt, är spotpriset beroende av de aktuella förutsättningarna i form av bränslepriser, vind och nederbörd. I Norden, med en stor andel vatten- respektive vindkraft och en relativt stor andel eluppvärmning är väderrelaterade faktorer av stor betydelse, men även globala bränslepriser och priset på utsläppsrätter är av betydelse. Ökade andelar vind- och solkraft innebär också att elpriserna varierar mer och oftare än historiskt.
– Tillrinningarna i Norden har varit drygt 10 procent högre i år och elproduktionen i vindkraft har ökat med nästan 20 procent enigt preliminära siffror, säger Energiföretagens marknadsanalytiker Magnus Thorstensson och fortsätter:
– Ovanpå detta kommer påverkan från kontinenten där utbyggnaden av solkraft varit stor i framför allt Nederländerna och Tyskland, vilket inneburit ett stort antal timmar med negativa priser. Det påverkar såklart lönsamheten i vind- och solkraft genom den så kallade kannibaliseringseffekten, men påverkar även annan kraftproduktion vilket inte underlättar för investeringar.
I elområde 1 och 2 (Luleå och Sundsvall) är det genomsnittliga spotpriset för första halvåret 42 öre/kWh, vilket är 20 procent lägre än förra året för samma tid. Det genomsnittliga priset i Stockholm är 50 öre/kWh och i Malmö 63 öre/kWh, vilket är trettio procent lägre än samma tid 2023.
I tabellen nedan redovisas spotpriserna (timpris, öre/kWh) på den nordiska elbörsen (Nord Pool) för första halvåret 2024 och 2023 samt medelvärdet för samma halvår för åren 2019–2023.
Det är tydligt hur antalet timmar med negativa priser har ökat. Läs här om negativa elpriser i Energiföretagen förklarar.
Läs även på Energiföretagens webbplats om spotprisets utveckling.
Den summerade tillrinningen för det första halvåret av 2024 var 33,6 TWh, att jämföra med 35,6 TWh år 2023. Enheten Terawattimmar (TWh) är det samma som miljarder kilowattimmar (kWh). Tillrinningen år 2024 var 12 procent lägre än genomsnittet för de 10 senaste åren. När det gäller magasinsinnehåll sista veckan av halvåret 2024 är nivåerna 7 procent mindre än genomsnittet för de senaste 10 åren, och drygt en procentenhet mer än 2023 års magasinsinnehåll vid samma tidpunkt.
Preliminära siffror visar en ökad total elproduktion med 6,3 procent (5,1 TWh) och elanvändning med cirka 7,4 procent (4,9 TWh) första halvåret 2024 jämfört med 2023. Den temperaturkorrigerade elanvändningen ökar mindre.
Samtliga kraftslag har ökat sin produktion, med undantag av övrig värmekraft, vars produktion är nära sammankopplad med fjärrvärme och därmed påverkad av stigande fjärrvärmepriser. Vattenkraften har ökat med 7,8 procent (2,6 TWh) och kärnkraften med närmare 11,3 procent. Kärnkraftens markanta ökning beror på utebliven produktion under 2023 som nu är tillbaka på normala nivåer. Nettoexporten har ökat med 8,1 procent (cirka 1 TWh).
I tabellen och diagrammet ovan är solelen utelämnad då statistik för egenanvändning av el endast är tillgänglig fram till och med april. Den solel som matats in till elnätet uppgår till 1 283 GWh (Gigawattimmar, GWh = miljoner kilowattimmar, kWh), vilket är en ökning med 20 procent jämfört med år 2023. I maj 2024 nåddes den högsta uppmätta produktionen av solel någonsin med 477 GWh, vilket framgår av grafen nedan (inmatad el).
| Dela |
 |
Tillbaka |
25-27 november är det dags för årets sista ExpoVent. Turnén besöker i tur och ordning Hansastaden Visby, Smestan (Eskilstuna) och kungliga huvudstaden. Utöver utställning bjuds det på föreläsning av Svensk Ventilation och lunch.
Ökad värme kör kor mindre produktiva. Nu försöker forskare i bland annat Sverige hitta effektiva sätt att kyla ner värmestressade kor, rapporterar Sveriges Radio.
För att kunna ge en tydligare bild av hur användningen av värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel ser ut i landet har Energimyndigheten samlat in detaljerad statistik om energianvändningen i kontorslokaler.
Svenskt Vatten Utveckling (SVU) publicerar rapporten Svenskt Vatten Läkemedelsrester i slamgödslad åkermark – förekomst och risker.
Så var den äntligen dags för ett nytt avsnitt av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay har fått ett snack med Petter Lundgren på Inventiair, senaste vinnaren av Stora Inneklimatpriset.
Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet som gjorts med hjälp av drönare.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
Är du på jakt efter ny kompetens till din organisation? I Slussen.biz Rekryteringsbank finns det en hel del nya kandidater att kika på. Kanske blir det din bästa investering någonsin.
Just nu genomförs ett projekt där Energimyndigheten vill identifiera och analysera företag som arbetar som arbetar med digitalisering som verktyg för energieffektivisering inom industrin.
2024 valdes Åsa Wahlström, docent och adjungerad professor vid Lunds universitet och affärsområdeschef Byggd miljö på CIT Renergy, in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Nu kan hon också stoltsera med ett diplom från den samma.
