Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Foto: Ulrik Hammarsträng
Det omarbetade energiprestandadirektivet, EPBD, ställer krav på medlemsstaterna att ta fram en nationell byggnadsrenoveringsplan för att säkerställa renoveringen av det nationella byggnadsbeståndet. Boverket har nu redovisat förslag på mål till år 2050 för energieffektivisering av lokalbyggnader och bostadsbyggnader.
Inom ramen för Boverkets uppdrag att ta fram underlag till den nationella byggnadsrenoveringsplanen redovisar vi nu förslag på de delar i byggnadsrenoveringsplanen som rör gränsvärden för minimistandarder för energiprestanda (MEPS) för lokalbyggnader och utvecklingsbanor för bostadsbyggnader. Förslagen har lämnats i en rapport till regeringen.
Förslag på mål för energieffektivisering i lokalbyggnader och bostadsbyggnader (rapport)
Byggnadsrenoveringsplanen ska enligt direktivet säkerställa ett ytterst energieffektivt och fossilfritt nationellt byggnadsbestånd och omvandling av befintliga byggnader till nollutsläppsbyggnader senast 2050.
– Nollutsläppsbyggnader är ett centralt begrepp i det omarbetade direktivet. EU-kommissionen skriver dock i sin vägledning till medlemsstaterna att direktivets mål till år 2050 avser byggnadsbeståndet som helhet. Det betyder inte att varje enskild byggnad behöver bli en nollutsläppsbyggnad. Boverket har tagit fasta på detta i arbetet med att föreslå mål. Utgångspunkten för oss har varit att i första hand fokusera på att fasa ut återstående direktanvändning av fossila bränslen, fasa ut direktverkande el och genomföra kostnadseffektiva åtgärder, säger Linda Nyström, projektledare för uppdraget om byggnadsrenoveringsplanen.
För lokalbyggnadsbeståndet föreslår Boverket MEPS-gränsvärden till år 2050 som omfattar 39–57 procent av byggnaderna med sämst energiprestanda inom respektive lokalkategori. Det motsvarar en total primärenergibesparing i lokalbyggnadsbeståndet på cirka 15 procent jämfört med år 2020.
Boverkets förslag på utvecklingsbanor för flerbostadshus respektive småhus innebär en minskning av den genomsnittliga primärenergianvändningen i hela bostadsbyggnadsbeståndet med cirka 10 procent till år 2050 jämfört med år 2020.
– Målen är satta med försiktighet och avgränsas till vad Boverket bedömer krävs för att uppfylla målen i det omarbetade direktivet för byggnaders energiprestanda. Det är dock önskvärt att styra utvecklingen i byggnadsbeståndet mot en hög andel nollutsläppbyggnader. Därför är det lämpligt att de styrmedel som tillförs utformas med ett byggnadsbestånd med nollutsläppsbyggnader i sikte, säger Linda Nyström.
Energimyndigheten har i uppdrag att föreslå åtgärder och styrmedel för att Sverige ska nå de mål och gränsvärden som finns i EPBD. Uppdraget delredovisades till regeringen den 25 februari. Boverket och Energimyndigheten ska senast den 1 oktober 2026 slutredovisa sina uppdrag. Medlemsstaterna ska lämna in den nationella byggnadsrenoveringsplanen till EU-kommissionen senast den 31 december 2026.
| Dela |
 |
Tillbaka |
Tre bubbelpooler på Hjortensbergsbadet i Nyköping har stängt sedan legionellabakterier upptäckts, rapporterar Sveriges radio P4 Sörmland.
Det fanns allvarliga brister i arbetsmiljöarbetet då en fastighetstekniker i Staffanstorp omkom efter att ha fått ett ventilationsaggregat över sig. Det visar Arbetsmiljöverkets granskning, rapporterar arbetet.se.
Det var god uppslutning till den inspirationslunch som den nya mötesplatsen Clima Energy Nordic arrangerade i Stockholm.
I slutet av april öppnar Naturvårdsverket ett nytt investeringsstöd för att stärka Sveriges avloppsberedskap.
Flera av de planerade projekten gällande koldioxidinfångning i Sverige har lagts på is eller skrotats, enligt en granskning som gjorts av SVT.
Konkurrensverket har inlett ett arbete med att analysera elprisutvecklingen utifrån ett konkurrensperspektiv.
Energimarknadsinspektionen har tidigare beslutat att alla elnätsföretag i Sverige ska införa en effektavgift. Modeller har dock ofta varit svåra för kunderna att förstå och agera utifrån. Därför stoppas nu kravet på införande.
EU-projektet VALESOR som i tre års tid har studerat frågan har tagit fram verktyg som stöd för att göra bedömningar och visar hur förbättrad reglering kan ge betydande sociala och ekonomiska vinster.
Vivab meddelar att det är kritiskt läge för dricksvatten i Varbergs kommun.
