Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
De intäktsramar som påverkar vilka högsta avgifter elnätsföretagen kan ta ut har ökat kraftigt. Konkurrensverkets pågående granskning visar att detta riskerar leda till att kunderna får betala högre elnätsavgifter än de borde.
– Intäktsramarna som gäller fram till 2027 kan ge elnätsföretagen utrymme att ta ut omotiverat höga elnätsavgifter. Ur ett konkurrensperspektiv ser vi att det kan vara problematiskt, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman.
Elnäten beskrivs ofta som naturliga monopol och regleras genom så kallade intäktsramar. Energimarknadsinspektionen bestämmer i förväg hur stora intäkter ett elnätsföretag får ha under en viss tillsynsperiod. Regleringen ska säkra skäliga priser för kunderna och ge elnätsföretagen möjlighet att täcka sina kostnader och få en rimlig avkastning på de investeringar som behövs för att driva och utveckla elnäten. Elnätsföretagen har betydande frihet att själva bestämma sina nätavgifter, under förutsättning att intäkterna inte överstiger den fastställda intäktsramen.
Intäktsramarna fastställs utifrån en värdering av elnätsföretagens anläggningar. I den nuvarande metoden beräknar man ett så kallat nuanskaffningsvärde, i stället för att utgå från de faktiska kostnaderna som företaget har för anläggningen. Under flera år har nuanskaffningsvärdet gått upp kraftigt i förhållande till den allmänna inflationen. Det finns därför skäl att anta att intäktsramarna kan ha ökat mer än elnätsföretagens faktiska kostnader.
Inför den innevarande tillsynsperioden 2024–2027 ökade de totala intäktsramarna med mer än 100 miljarder kronor, från 168 miljarder till 270 miljarder kronor. Nätavgifterna har också under flera år stigit betydligt mer än den allmänna prisutvecklingen.
I de möten som Konkurrensverket har haft med elnätsföretag har vissa av de vinstdrivande företagen gett uttryck för att deras prissättning i huvudsak utgår från det tak som intäktsramen tillåter.
Mot bakgrund av intäktsramarnas utveckling, och det som hittills har framkommit i vår granskning, kan Konkurrensverket konstatera att det finns en risk för att elnätsföretag tar ut avgifter som inte är skäliga och motiverade av faktiska kostnader. Även om regleringen ger elnätsföretagen det utrymmet kan det vara problematiskt ur ett konkurrensperspektiv.
– Vår granskning av elnätsmarknaden fortsätter. Vi kommer fokusera på vilka priser elnätsföretagen har valt att tillämpa och hur dessa relaterar till företagens faktiska kostnader. Men också vilka priser företagen planerar att tillämpa inför den innevarande tillsynsperiodens fjärde och sista år. Ytterst handlar Konkurrensverkets arbete om att säkerställa att konsumenterna inte behöver betala för mycket, säger Marie Östman.
Ta del av analysen Prisbildningen på elnätsmarknaden
Källa: Konkurrensverket
| Dela |
 |
Tillbaka |
Justitiekanslern avslår ett skadeståndsanspråk från boende i Ronneby med anledning av PFAS-förorening av dricksvatten.
Svea hovrätt har nu fastställt Hyresnämndens beslut om individuell mätning och debitering (IMD) av tappvatten.
Kostnaden för vatten och avlopp fortsätter att öka kraftigt i stora delar av landet. Samtidigt är skillnaderna mellan kommunerna fortsatt mycket stora.
Från början av juli gäller flera nya regler som gäller byggande. Boverket presentar information om dem.
Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt Konkurrensverkets beslut att bötfälla Tapwell för prisstyrning av återförsäljare.
ExpoStyr är höstens första Expo. 25-27 augusti får i tur och ordning Halmstad, Göteborg och Borås besök av 15 företag som bjuder på det senaste inom fastighetsautomation.
Vår sida med bilder jorden runt har uppdaterats med flera intressanta bilder så här efter semestern. Missa inte att skicka in dina bilder, med koppling till branschen, från hela världen.
Livsmedelsverket fördelar 25 miljoner kronor vardera till Bodens kommun och Region Gotland. Pengarna ges i syfte att snabbare kunna ge effekt av redan planerade åtgärder inom dricksvattenområdet.
Nu har forskare vid Linköpings universitet visat hur organiska solceller kan bli mer effektiva än man tidigare trodde var möjligt.
