Åtta av tio arbetsplatser som inspekterats har brister i hanteringen av kemikalier. Det visar Arbetsmiljöverkets inspektioner av kemiska risker på nära 3 600 arbetsplatser, som är en del av en gemensam EU-insats. Varje år orsakar avgaser, damm, kemikalier och andra kemiska risker på jobbet olyckor, sjukdomar och dödsfall.
Kemiska arbetsmiljörisker finns på de flesta arbeten och kan orsaka allt från akuta frätskador till allergier och livshotande sjukdomar som cancer. Arbetsgivaren är skyldig att ha kontroll på de kemiska riskerna, göra en riskbedömning, dokumentera och informera sina anställda om hur till exempel kemikalier eller svetsrök ska hanteras på ett säkert sätt. Här finns det brister på många arbetsplatser, visar Arbetsmiljöverkets inspektioner.
Totalt har vi inspekterat nära 3 600 arbetsplatser under två års tid, varav hälften i höst. När insatsen nu summeras har närmare 2 900 arbetsplatser, åtta av tio som inspekterats, fått krav på att åtgärda en eller flera brister kopplat till kemikalier.
- Vi behöver öka medvetenheten om vilka kemiska risker som finns på arbetsplatserna. En del arbetsgivare har koll på de kemikalier som är märkta med varningssymboler, men missar de risker som uppstår i verksamheten och som kan vara hälsofarliga. Det kan vara avgaser, slipdamm, mjöldamm eller kvartsdamm, säger Elin Löfström-Engdahl, projektledare på Arbetsmiljöverket.
Vid inspektionerna har vi också sett att arbetsgivare inte tänker på att det finns specialregler för vissa ämnen. Det kan gälla allt från nagellim som är allergiframkallande till rök från svetsning som i vissa fall är cancerframkallande.
- Det kan tyckas vara en liten sak att inte ha undersökt riskerna med till exempel svetsrök. Men när man får veta att den kan vara cancerframkallande, då inser man ganska snabbt att alla måste kunna jobba säkert. Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö av sitt jobb, säger Elin Löfström-Engdahl.
I den här inspektionsinsatsen har Arbetsmiljöverket varit ute på arbetsplatser inom flera olika branscher runt om i landet, bland annat hotell och restaurang, städ och saneringsfirmor, skolor, hälso- och sjukvård, golv- och väggbeläggningsarbetare, tillverkning, bilverkstäder, avfallshantering och jord- och skogsbruk.
Insatsen är en del av en EU-kampanj mot farliga ämnen på arbetsplatserna. Arbetsmiljöverket följer upp de brister som hittats vid inspektionerna.
- De allra flesta har åtgärdat bristerna när vi kommer tillbaka. Det handlar ofta om okunskap. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar när det gäller kemiska risker på jobbet, de orsakar fortfarande sjukdomar och dödsfall, säger Elin Löfström-Engdahl.
Fakta – lista över inspektioner och brister per län och bransch. Se PDF-fil.
Fakta om kemiska risker på jobbet:
Källa: Arbetsmiljöverket
| Dela |
|
Tillbaka |
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.