Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
I dag renoveras många bostäder med syftet att både fräscha upp dem och att minska energianvändningen. Renoveringar leder till förbättringar, men det finns en risk att det inte blev så bra som det var tänkt. För ett få till ett bra inomhusklimat och samtidigt inte använda onödigt mycket energi behövs en helhetssyn där man tar hänsyn till många olika faktorer.
Den slutsatsen är ett av resultaten av det tvärvetenskapliga projektet PEIRE (People, Environment, Indoor, Renovation, Energy) som har sitt fokus på god inomhusmiljö för människor i deras bostäder och på energieffektivisering genom renovering av flerfamiljsbostäder. Just nu pågår projektets slutseminarium.
– Då och då kan man läsa i tidningarna om byggnader där inomhusmiljön är dålig, ibland så dålig att huset måste rivas. Hur kan det bli så fel ändå när vi vet så mycket inom varje expertområde? Vi var flera som hade gått och funderat på om man inte måste samarbeta för att se helheten och jobba mer tillsammans, säger Eja Pedersen, projektledare för PEIRE.
Många människor i Sverige bor i hyresrätter som är byggda mellan 1950 och 1975, ofta i välplanerade och gröna områden. Men byggnaderna är gamla och håller nu på att renoveras för att de är slitna, och för att minska energianvändningen.
– Det är viktigt att de här renoveringarna leder till bättre inomhusmiljö, eftersom det berör så många människor. Egentligen finns det ju mycket kunskap och expertis, men det är ofta begränsat till en del av inomhusmiljön eller den del av de system som reglerar inomhusmiljön, t.ex. ventilationen. Det finns en begränsning i att bara befinna sig inom sin egen sfär, säger Birgitta Nordquist, som forskar om installationsteknik.
Det finns många olika saker som går att justera i en bostad och som spelar roll för inomhusmiljön. Det finns ofta ett tiotal fönster och vädringsluckor som alla kan ställas i olika positioner. Därtill kommer innerdörrar, termostater, hänsyn till vädret och så vidare. Det gör det oerhört komplext att verkligen optimera energianvändningen och samtidigt nå en god inomhusmiljö i bostaden.
Dessutom har de boendes livsstil, och därmed vanor och beteende, stor betydelse. Matlagning, duschvanor, användningen av stearinljus och fönstervädring är exempel på aktiviteter som har inflytande på inomhusmiljö och energianvändning. Detta ser dessutom väldigt olika ut från individ till individ.
I projektet har det ingått forskare från miljöpsykologi, designvetenskaper, bygg- och miljöteknologi och materialvetenskap och tillämpad matematik som har haft som målsättning att ta ett helhetsgrepp på bostaden, det vill säga både själva fastigheten och människorna som bor i den. Tekniska system interagerar med den fysiska inomhusmiljön och de boende både påverkar och påverkas av denna miljö.
– Det är komplicerat för hyresgäster att få till ett bra inomhusklimat med optimerad energianvändning – det är oerhört många saker som kan ändras och ställas in. Därför är det lätt hänt att man i stället exempelvis vädrar mycket mer än nödvändigt och slösar värmeenergi, eller att man inte har riktigt bra luftkvalitet i sin bostad men sparar på energin. Ökar vi förståelsen för bostaden som ett komplext system, så kan vi bidra till både bra inomhusmiljö och effektiv energianvändning samtidigt, säger Jonas Borell, som är beteendevetare.
En del av projektet har varit att följa renoveringen och energieffektiviseringen av 323 lägenheter på Linero i Lund. Renoveringen som bostadsbolaget ansvarade för hade som målsättning att energianvändningen skulle ligga på samma nivå som i nybyggda bostäder, samtidigt som hyran inte fick bli högre än att alla kan bo kvar. Forskarna har närstuderat tio lägenheter både före och efter renoveringen, och intervjuat de boende ett flertal gånger.
Projektet PEIRE avslutas nu, men forskarna hoppas kunna fortsätta arbetet och söker medel för nya projekt som bygger vidare på det de kommit fram till. De utvecklar också samarbeten med myndigheter och företag med intressen inom området.
Vad kan man göra för att för förbättra inomhusklimatet?
Vad kan man göra för att förbättra energianvändningen?
Källa: Lunds universitet
| Dela |
 |
Tillbaka |
Slussen.biz har fått en pratstund med Robin Holmgren som driver sidan k-faktorer.se där han tillgängliggjort K-faktorer från olika fabrikat och produktserier.
Ledarskap, ingenjörskonst och förändringskraft prisas av föreningen Samhällsbyggarna.
Den tyska energiomställningen driver efterfrågan på innovativa och hållbara lösningar. Med Swedish-German Cleantech Platform (SGCP) får svenska företag verktyg och kontakter för att ta vara på marknadens möjligheter.
Fem olika typer av filter kommer testas i CPH Air Lab på Köpenhamns flygplats. Syftet är att testa hur befintlig filterteknologi fungerar i flygplatsmiljö.
I en ny rapport från VA-Fakta, “Vatten och avlopp – Vem har ansvaret?”, granskas hur ansvaret är fördelat mellan staten och kommunerna. Slutsatsen är att splittrad styrning, otillräcklig finansiering och bristande tillsyn är ett hot.
Hundratals franska affärer har drabbats av en cyberattack, där temperaturen i frysar och kylskåp höjdes och mat för miljontal euro förstördes, rapporterar svt.se. (Bild: AI-genererad).
Nu kraftsamlar Sverige för världsledande energiforskning och framtidens kompetens. Energimyndigheten har beslutat att stödja fem nya kompetenscentrum som ska bidra till stärkt kompetensförsörjning och snabbare energiomställning.
Tusentals system som styr viktig samhällsviktig teknik i Sverige har sårbarheter som angripare kan utnyttja, visar en kartläggning från SVT.
Missa inte det nya avsnittet av Energipodden där poddvärdarna Mats och Kay snackar återbruk/återanvändning av vvs-material med Jan Fredriksson, projektledare för AMA VVS & Kyla 2025 hos Svensk Byggtjänst.
Första förslaget till prestigefyllda och traditionstyngda Stora Inneklimatpriset har landat i förslagslådan. Missa inte att lämna ditt förslag!
