Rådande smittskyddsrekommendationer bygger på att smitta sker genom att den infekterade utsöndrar stora virusinnehållande droppar som snabbt faller till marken eller landar på olika ytor. Detta har lett till att fysisk distansering med en till två meter och noggrann handhygien blivit de centrala rekommendationerna till allmänheten.
Men enligt Vetenskapsakademiens expertgrupp om Covid-19 ger nyare forskning belägg för att smitta också sker via små droppar som blir kvar i luften längre tid om den inte omsätts. Luftburen smitta kan spela en särskilt stor roll vintertid när fler vistas längre tid i dåligt ventilerade lokaler.
Slutsatsen av expertgruppens första delrapport är att god ventilation med luftutbyte och användning av munskydd är viktiga åtgärder för att minska smittspridningen i inomhusmiljöer. Detta gäller även för kollektivtrafiken. Användningen av munskydd är särskilt viktig inom all sjuk- och äldrevård.
– Det finns i dag nya experimentella och epidemiologiska belägg för att munskydd minskar risken för luftsmitta, men inga för att de skulle ha motsatt effekt, säger Staffan Normark, professor i molekylär mikrobiologi och smittskydd samt ordförande för expertgruppen om Covid-19.
Han poängterar vidare:
– Vi anser att de skärpta restriktioner som regeringen gått ut med nyligen är bra och det är oerhört viktigt att alla följer dem. Det är förstås lika viktigt att följa de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten gjort. Men för att nu snabbt få ner smittan behöver vi använda alla verktyg i verktygslådan, och dit hör munskydd och ventilation.
Vetenskapsakademiens expertgrupp om Covid-19 bildades i början av hösten och har som uppgift att inventera kunskapsläget om viruset Sars-CoV-2 och sjukdomen Covid-19, samt belysa vilka lärdomar det går att dra om bland annat smittskydd. Expertgruppen ska avge en slutrapport före utgången av 2021 men dessförinnan kommer även ett antal delrapporter att släppas. Gruppen består av åtta personer, några av Sveriges främsta experter på mikrobiologi, smittskydd och immunologi. Det finns även en referensgrupp.
– En av Vetenskapsakademiens viktigaste uppgifter är att ta fram vetenskapligt underlag för samhällsdebatt och beslut, säger ständige sekreteraren Göran K. Hansson. Idag är vi väldigt glada att kunna redovisa vad vetenskapen säger när det gäller smittskydd mot Covid-19, som drabbat Sverige så hårt. Vi är tacksamma att några av landets ledande forskare och smittskyddsexperter arbetat fram detta för att reda ut begreppen i en omdebatterad och viktig fråga.
Källa: Kungl. Vetenskapsakademin
| Dela |
|
Tillbaka |
Trollhättans stad och Uppsala kommun har beviljats stöd från Energimyndigheten för ett nytt utvecklingsprojekt som ska hjälpa kommuner att planera energifrågor i industri- och verksamhetsområden.
Plåt & Ventföretagen presenterar en ny och omfattande konjunkturrapport gällande läget i plåt- och ventilationsbranschen.
Forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse förlängs till 2031 och en ny utlysning öppnar 11 juni.
Visste du att ditt avlopp kan spara energi? Poddvärdarna Mats och Kay har snackat avloppsvärmeväxling med energiexperten Roland Jonsson.
Pilotprojektet Resilient Syd har kartlagt behovet av och tillgången till energi vid höjd beredskap i södra Sverige. En övergripande slutsats är att försörjningskedjan behöver stärkas.
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.