Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Krönikör Lars Andrén är tillbaka och funderar på vad vad han kan göra för att bidra till att minska sin klimatpåverkan samtidigt som han ger byggbranschen en klapp på axeln.
Jag fick nyligen frågan från en av våra mest klimatmedvetna hustillverkare vad som på kort sikt ger mest resultat för att bromsa utsläppen av klimatgaser?
Det jag först tänker på är naturligtvis min hemmaarena; byggsektorn. Fastighetsbranschen står för ungefär 38 procent av Sveriges energianvändning och som en följd av detta står för cirka 35 procent av koldioxidutsläppen. Här borde rimligtvis finnas stor potential till åtgärder. Och absolut är det så! Ändå är det inte inom byggsektorn jag spontant finner den största potentialen. Helt enkelt för att branschen redan har kommit en bra bit på väg.
Jag noterar att huskonstruktörerna allt mer tänker på att välja material som minimerar klimatutsläppen. Dagens fastighetsförvaltare har högt ställda ambitioner att minska sina klimatavtryck och kan stoltsera med sina framgångar. Passivhus och plusenergihus har hittat sin plattform och kan mer eller mindre ses som en vedertagen teknik. Och nu höjs ribban ytterligare. Det talas om netto-nollbyggnader där avsikten är att uppföra byggnader klimatneutralt på affärsmässiga grunder. Det är fantastiskt hur fastighetsbranschen utvecklats i sin materialkunskap och med sin logistik och i sina materialflöden. Dessutom visar branschen allt större intresse för förnybar energiförsörjning och även återbruk och återvinning av byggnadsmaterial. Snacka om att vi har en sektor som är på klimattårna!
Nu slår dessutom solenergin igenom på allvar. Och det är just solenergin i dess ädlaste form som kan skapa netto-nollbyggnader. Solvärme för uppvärmning och varmvatten, gärna i kombination med hybridvärmepumpar för ett bättre årsutnyttjande. Solceller kan ge drivenergi till värmepumpen och kan täcka en ansenlig del av hushållselen. Orienterar vi husen rätt kan vi dessutom nyttja ljuset och den infallande, passiva solvärmen. Det går faktiskt att täcka upp till 15 procent av en byggnads årsvärmebehov med passiv solinstrålning, även i vårt nordliga klimat.'
Men det är som sagt inte inom fastighetssektorn jag hör klockorna ringa, inte för min egen del i varje fall. Min största kortsiktiga klimatförbättring gör jag sannolikt genom att förändra mitt resande, inte minst hur jag transporterar mig lokalt. Jag och min Karin bor i centrala Falkenberg. Vi har knappt 4 km till Skrea Strand, 2 km till centrum och ungefär samma sträcka till livsmedelsaffären.
Vårt klimatlöfte blir att ta cykeln alla sträckor under 5 km. Det bör vi klara, låta bilen vila. Planen är sedan att införskaffa ett par bättre elcyklar och plötsligt kan vi utöka den bilfria sträckan till dryga milen. Då blir plötsligt bilfärderna betydligt mer sällsynta. Och nu, för att verkligen göra skillnad i våra klimatutsläpp har vi investerat i en el-bil. Med
vindkraftsandelar och Bra Miljöval El säkrar vi upp koldioxidsäkra bilfärder. Sedan går det naturligtvis att driva bilen på andra klimatsmarta sätt. Jag har tidigare både kört på biogas och etanol och nu kommer andra biobränslealternativ med full fart. För att nu inte nämna när vätgasen slår igenom!
Nästa steg i vår utveckling blir att investera i solel. Då kan vi tanka bilen hemma med egenproducerad, koldioxidfri solel. Dessutom kommer milkostnaden gå ner till cirka 2 kr per mil. Då snackar vi! Både miljö, klimat och ekonomi. Det är det här som jag verkligen tror gör skillnad, på det stora hela men också i det nära perspektivet.
Enligt Statistiska Central Byrån (SCB) bor 8,9 miljoner svenskar i tätorter med minst 200 invånare. Det är 87 procent av befolkningen. Nu är det inte säkert att de minsta orterna har all den service, handel och annat som kan tas hem på cykel. Men vi kan nog enas i att de flesta av oss bor på ett sätt så kortresandet kan förändras utan allt för stor uppoffring. Det finns knappt 5 000 000 personbilar i Sverige där uppskattningsvis 90 procent drivs med fossila drivmedel. Kunde vi tillsammans få till en ändring av våra transportvanor skulle vi uppnå enormt stora klimatframsteg! Detta är mitt i särklass bästa klimattips!
Lars Andrén
Krönikör
| Dela |
 |
Tillbaka |
Svenskt Vatten presenterar rapporten Att räkna på samhällsekonomiska konsekvenser av tillskottsvatten.
Askersunds kommun har fått finansiering från Region Örebro län för att genomföra en förstudie med syftet att undersöka möjligheterna att utveckla ett energikluster för att driva innovation, kompetens och tillväxt med utgångspunkt i Åsbro.
Slussen.biz fanns på plats och fick veta mer om utmaningarna med att hantera det framtida termiska klimatet och undvika övertemperaturer i våra byggnader.
Belok söker nu lokalfastighetsägare som kan vara intresserade av att delta i projektets referensgrupp och bidra med synpunkter till framtagandet av kravspecifikationen.
Är ditt företag på jakt efter ny kompetens i form av nya tjänster eller via LIA-platser? Missa inte att ta en titt i Slussen.biz Rekryteringsbank.
22-24 september ger sig ExpoVärmeKyla ut på vägarna igen. Den här gången med stopp i Växjö, Jönköping och Norrköping.
Energipoddhösten kickstartar med ett möte mellan poddvärdarna Mats och Kay och Anders Sjelvgren, konsult och före detta generaldirektör på Boverket. Ämnet är EPBD som kommer rita om kartan för fastighetsmarknaden.
Tillgång till el är avgörande för att samhället ska fungera. Nu föreslår Energimyndigheten nya åtgärder för att stärka Sveriges försörjningstrygghet och säkerställa att elen räcker till samhällsviktiga verksamheter vid kris och krig.
I en debattartikel i Dagens Industri skriver sju branschföreträdare om vikten av energieffektivisering för att säkra energiberedskap och öka lönsamheten.
Boverket har beslutat om nya föreskrifter för både energihushållning i byggnader och energideklarationer. De börjar gälla den 1 oktober 2026.
