Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Totalkostnaderna för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp har ökat under det senaste året – och gapet mellan kommunerna växer. De som bor i kommunen med högsta sammanlagda taxa betalar 1 020 kronor mer i månaden jämfört med kommunen som har lägst kostnad. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten som kartlägger avgifter och taxor i hela landet.De sammanslagna kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall, vatten och avlopp (VA) har ökat med 2,3 procent under det senaste året. Det är mer än den allmänna kostnadsutvecklingen på 1,7 procent. Även ur ett femårsperspektiv är utvecklingen densamma – kostnaderna för samtliga tjänster ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen under samma period.
Mari-Louise Persson, ordförande för Nils Holgerssongruppen. Foto: Ulrik Hammarsträng
– Vi ser att kostnaderna ökar över tid och att det fortsatt är stora skillnader beroende på var man bor. Det är svårt för konsumenten att förstå varför det ska skilja så mycket i kostnad mellan kommunerna för dessa tjänster som vi alla är beroende av, säger Mari-Louise Persson, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Allra mest, drygt 2 570 kronor i månaden, betalar boende i Nordanstig. I Borlänge, som är billigast i landet, ligger månadskostnaden på drygt 1 550 kronor.
Endast elnätkostnaderna sjunker
Att den sammanlagda kostnaden för fjärrvärme, el, avfall och VA har ökat under året beror på att taxorna har stigit för alla tjänsterna förutom elnät. Kraftigast ökar elhandelspriserna liksom VA- och avfallstaxorna.
– Att elhandelspriserna har stuckit iväg och skapat oförutsedda utgifter för konsumenterna har uppmärksammats på sistone. Vår rapport visar att detta balanseras upp av att elnätstaxorna sjunker för andra året i rad. Att elnätspriset sjunker har inte hört till vanligheterna under de dryga 25 år som vi har följt utvecklingen, säger Mari-Louise Persson.
Totalt ökar kostnaden för el med 1,9 procent från föregående år (varav elnätstaxorna har sjunkit med 2,9 procent och elhandelspriserna ökat med 10,8 procent). VA-taxan ökar med 4,8 procent och avfallstaxan med 4,1 procent medan fjärrvärmetaxan bara ökar med 1,2 procent.
– Kostnaden för alla de här tjänsterna ökar rätt mycket över tid – men just fjärrvärmen har avvikit från den starkt uppåtgående kurvan och visar lite stabilare taxor. Det är bra eftersom det ger en större förutsägbarhet för konsumenten. Vi behöver komma bort från den ryckighet i prissättning som vi har sett tidigare, säger Mari-Louise Persson.
Stor skillnad mellan kommunerna
Skillnaden är stor mellan Sveriges kommuner. Bilden nedan visar kostnaden per kvadratmeter och år för fjärrvärme, el, vatten och avlopp (VA) samt avfall i de 10 billigaste och 10 dyraste kommunerna i landet samt för medelkommunen.
Att skillnaderna mellan avgifter och taxor i kommunerna totalt sett är så stora kan delvis förklaras av att det är dyrare att leverera vissa tjänster i glesbygd än i tätorter. Men det finns såväl mindre som större kommuner som har låga respektive höga avgifter.
Om Nils Holgerssongruppen
Sedan år 1996 ger Nils Holgerssongruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp. Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta. Statistiken i denna rapport har hämtats från Svenskt Vatten, Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige, statistikmyndigheten SCB samt genom egen insamling.
Källa: Nils Holgerssongruppen
| Dela |
 |
Tillbaka |
Plåt & Ventföretagen presenterar en ny och omfattande konjunkturrapport gällande läget i plåt- och ventilationsbranschen.
Forskningsprogrammet Resurseffektiv bebyggelse förlängs till 2031 och en ny utlysning öppnar 11 juni.
Visste du att ditt avlopp kan spara energi? Poddvärdarna Mats och Kay har snackat avloppsvärmeväxling med energiexperten Roland Jonsson.
Pilotprojektet Resilient Syd har kartlagt behovet av och tillgången till energi vid höjd beredskap i södra Sverige. En övergripande slutsats är att försörjningskedjan behöver stärkas.
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
