Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Noll utsläpp måste vara ledstjärnan i all samhällsutveckling, liksom ekonomisk styrning och klimatpolitiskt ledarskap. Det är vad som krävs för att Sveriges ska klara klimatmålet till 2045. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har släppt ännu en klimatrapport med förslag på åtgärder.
- Ska Sverige bli världens första fossilfria land måste vi rensa bland regler, lagar och hinder som drar åt olika håll. Det säger Stefan Nyström, ordförande för Samhällsgruppen inom IVAs projekt Vägval för klimatet. Istället behöver vi en systematisk styrning av samhället – med kompassen inställd på att vara klimatneutrala senast 2045.
I denna delrapport som fokuserar på samhällsutveckling, konstateras att Sverige inte kan nå klimatmålen utan åtgärder i form av effektiva styrmedel, en kraftfull närings- och innovationspolitik, och offentliga investeringar med klimatet i fokus.
Sverige har klarat stora förändringar för klimatet tidigare, till exempel vad gäller uppvärmning av bostäder. Idag står vi mitt i en förändring av transporterna, och nästa steg blir en omställning av industrin. Några exempel på åtgärder som diskuteras i rapporten är ett långsiktigt regelverk för att komma bort från fossilberoendet i trafiken, investeringar i koldioxidlagring och effektiva regler för tillståndsprövning.
– För att klara omställningen räcker det inte med begränsade satsningar här och där. Vi kommer behöva en långsiktig och partiöverskridande politisk agenda för att klara omställningen, säger Staffan Eriksson, projektledare på IVA.
IVA-rapporten Så klarar det svenska samhället klimatmålen är den tredje av totalt fem delrapporter som publiceras under året inom ramen för IVAs projekt Vägval för klimatet. IVA vill bidra med ett helhetsperspektiv för att det ska bli lättare för beslutsfattare att väga alternativ mot varandra. Syftet med IVAs projekt Vägval för klimatet är att ta fram förslag på åtgärder för att Sverige ska uppnå klimatmålen samtidigt som det stärker svensk konkurrenskraft. Arbetet drivs genom fem delprojekt inom olika områden och kommer att sammanfattas i en syntesrapport. Delrapporterna belyser hur klimatmålen nås inom:
• Industri
• Transport
• Samhälle
• Energi
• Jordbruk
Källa: IVA
| Dela |
 |
Tillbaka |
Boverkets byggprognos i juni visar ett svagare påbörjande av bostadsbyggandet under 2026 jämfört med Boverkets senaste byggprognos (mars 2026). Det finns dock ljus i tunneln.
Hur ser läget gällande kompetensförsörjning inom VA ut? Svenskt Vatten summerar i en rapport läget för 2025.
Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum.
Masterstudenten Rebecka Ström på Chalmers, som Slussen.biz tidigare har skrivit om, har nu gått i mål med sitt examensarbete, Air quality in care facilities - Reduction of possibly infectious particles to reduce the risk of infection.
En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.
Region Örebro läns regionala tillväxtnämnd vill förbättra förutsättningarna för länets företag att lyckas minska sin energianvändning, sänka kostnaderna och reducera klimatpåverkan.
När uppvärmning av bostäder och kontor enbart styrs av utomhustemperaturen blir resultatet inte optimalt. Men om hänsyn även tas till solljus, ventilation och antal personer så ökar andelen komfortabel tid från 60-90 procent. Det visar en ny studie.
Flera kommuner och regioner i Sverige har köpt in beredskapsvatten för miljoner som ska hålla i 20 år. Det finns dock stora oklarheter kring bevisen för det, rapporterar Sveriges radio.
Rent vatten i kranen och fungerande avlopp kostar mer för hushållen. Under 2026 steg kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med 8 procent till 1 046 kronor i månaden. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna.
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
