Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Klimatpåverkan för att bygga ett modernt flerbostadshus är lika stort som husets driftenergi under 50 år, enligt IVL Svenska Miljöinstitutet.
Byggandet står för en stor del av fastighetsbranschens klimatpåverkan. I projektet Klimatkrav till rimlig kostnad arbetar Sveriges Allmännytta, tidigare SABO, kreditinstitutet Kommuninvest och IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med mål att ta fram en branschstandard för att beräkna klimatpåverkan och kunna ställa klimatkrav vid nyproduktion. Projektet vill även bli standardsättande för att integrera livscykelbaserade klimatkrav i finansieringen.
I förra veckan samlades byggbranschen till startkonferens i ett unikt samverkansprojekt som syftar till att reducera byggbranschens klimatpåverkan. I det aktuella projektet ingår förutom Sveriges Allmännytta, Kommuninvest och IVL, även bostadsföretag och entreprenörer, vilket gör att arbetet blir väl förankrat i branschen.
Nio bostadsföretag och entreprenörer i olika städer har utsetts till testpiloter[1]. De ska upprätta klimatdeklarationer av faktiska byggnader, för att kunna ge förslag på krav som är rimliga att ställa på marknaden.
– Att kunna ställa klimatkrav på byggandet är ett viktigt steg i utvecklingen av en fossilfri byggbransch. Det här projektet och piloternas arbete kommer att ge oss vägledning i hur vi kan ställa de kraven på ett bra sätt, säger Anders Ejlertsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, konstaterade att piloterna kan bli kärnan i byggbranschens gröna omställning.
– Att utveckla rimliga ambitioner som kan påverka såväl kommande lagstiftning som den offentliga upphandlingen kan skapa ett enormt förändringstryck. Byggsektorn kan bli en lika god del av den svenska fossilfria berättelsen som det första fossilfria stålet i Luleå eller världens bästa batterifabrik i Skellefteå.
IVL har i tidigare studier visat att klimatpåverkan för att bygga ett modernt flerbostadshus är lika stort som husets driftenergi under 50 år. Därför är det nu viktigt att beräkna byggproduktionens klimatpåverkan, dessutom med en rimlig arbetsinsats och tillräckligt bra kvalitet så att de kan ställas i upphandlingar.
– Det behövs en branschstandard med regler för att ta fram klimatdeklarationer för byggnader. Utifrån en sådan branschstandard kan sedan olika stränga krav ställas beroende på byggprojekt, samtidigt som vi säkerställer att alla i branschen räknar på ett likvärdigt sätt, säger Helena Ulfsparre på Familjebostäder som är en av de första i Sverige att ställa klimatkrav i upphandling på bred front.
Testpiloterna kommer att använda sig av det branschgemensamma verktyget – Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM – som IVL har tagit fram och som gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Verktyget kan användas som stöd för att ställa klimatkrav i upphandling, och för att göra klimatförbättringar vad gäller materialval och produktionssätt. Tidigare i år förenklades verktyget så att det blev möjligt att digitalt överföra mängder från kostnadskalkyler från byggprocesser till miljöberäkningsverktyget, vilket sparar både tid och pengar.
Ett annat mål med projektet är att utveckla livscykelbaserade klimatkrav även för finansieringen. Kommuninvest, som via s.k. Gröna lån finansierar många energieffektiva bostadsprojekt inom allmännyttan, vill utveckla kraven till att beakta både energiprestanda i drift och klimateffekter från byggprocessen.
– Det är angeläget att stimulera den gröna omställningen redan på ritbordet. Idag erbjuder vi mer förmånlig finansiering för hus som möter krav på god energiprestanda, och det är ett naturligt steg att utvidga kraven till att omfatta även byggprocessen, där en så stor del av klimatpåverkan sker, säger Björn Bergstrand, hållbarhetschef på Kommuninvest.
Källa: Kommuninvest
| Dela |
 |
Tillbaka |
Systembolaget i Borgholm tvingades stänga efter att ett avloppsrör exploderat och avföring spreds i lokalen, rapporterar svt.se.
Arbetsolyckorna i den privata byggindustrin minskade något under 2024 jämfört med föregående år. Det visar en ny rapport som bygger på olycksstatistik från Arbetsmiljöverket.
Nu är det dags att söka Ebbe Lyths stipendium 2025. Ebbe Lyths stipendium instiftade av Kylbranschens Samarbetsstiftelse (KYS) 2019 för hans stora insatser inom kyl- och värmepumpbranschen.
I Trollhättan pågår ett experiment mitt i ett levande industriområde, ett Living Lab, där framtidens elsystem testas i verklig miljö, bland företag, fordon, fastigheter och människor. Resultaten visar att det går att minska effektuttaget dramatiskt.
Boverket har tagit fram nya byggregler. Tidigare bygg- och konstruktionsregler, BBR och EKS, har ersatts med flera nya författningar. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2025 och har en övergångsperiod på ett år.
Från och med den 1 juli är det förbjudet för fartyg att släppa ut skrubbervatten från skrubbrar i öppet läge i svenska vatten. ”Ett viktigt beslut i rätt riktning”, säger sakkunnig Karin Almlöf.
Boende vid Uppsala flygflottilj kräver att Försvarsmakten ska bekosta kommunalt dricksvatten efter att det uppvisas förhöjda PFAS-värden i deras brunnar, rapporterar tv4.se.
Svenskt Vatten presenterar rapporten Bästa möjliga data från givare i avloppsreningsprocesser.
Energipoddens Mats och Kay snackar optimering av kyl- och frysrum med Rasmus Lind, grundare och vd på Enclima som utvecklat en ny säkrare och energieffektivare metod.
Energimyndigheten ger 228 miljoner kronor i stöd till Öresundskrafts projekt Innozhero för byggnation av koldioxidavskiljningsanläggning i Helsingborg.
