Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Klimatpåverkan för att bygga ett modernt flerbostadshus är lika stort som husets driftenergi under 50 år, enligt IVL Svenska Miljöinstitutet.
Byggandet står för en stor del av fastighetsbranschens klimatpåverkan. I projektet Klimatkrav till rimlig kostnad arbetar Sveriges Allmännytta, tidigare SABO, kreditinstitutet Kommuninvest och IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med mål att ta fram en branschstandard för att beräkna klimatpåverkan och kunna ställa klimatkrav vid nyproduktion. Projektet vill även bli standardsättande för att integrera livscykelbaserade klimatkrav i finansieringen.
I förra veckan samlades byggbranschen till startkonferens i ett unikt samverkansprojekt som syftar till att reducera byggbranschens klimatpåverkan. I det aktuella projektet ingår förutom Sveriges Allmännytta, Kommuninvest och IVL, även bostadsföretag och entreprenörer, vilket gör att arbetet blir väl förankrat i branschen.
Nio bostadsföretag och entreprenörer i olika städer har utsetts till testpiloter[1]. De ska upprätta klimatdeklarationer av faktiska byggnader, för att kunna ge förslag på krav som är rimliga att ställa på marknaden.
– Att kunna ställa klimatkrav på byggandet är ett viktigt steg i utvecklingen av en fossilfri byggbransch. Det här projektet och piloternas arbete kommer att ge oss vägledning i hur vi kan ställa de kraven på ett bra sätt, säger Anders Ejlertsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, konstaterade att piloterna kan bli kärnan i byggbranschens gröna omställning.
– Att utveckla rimliga ambitioner som kan påverka såväl kommande lagstiftning som den offentliga upphandlingen kan skapa ett enormt förändringstryck. Byggsektorn kan bli en lika god del av den svenska fossilfria berättelsen som det första fossilfria stålet i Luleå eller världens bästa batterifabrik i Skellefteå.
IVL har i tidigare studier visat att klimatpåverkan för att bygga ett modernt flerbostadshus är lika stort som husets driftenergi under 50 år. Därför är det nu viktigt att beräkna byggproduktionens klimatpåverkan, dessutom med en rimlig arbetsinsats och tillräckligt bra kvalitet så att de kan ställas i upphandlingar.
– Det behövs en branschstandard med regler för att ta fram klimatdeklarationer för byggnader. Utifrån en sådan branschstandard kan sedan olika stränga krav ställas beroende på byggprojekt, samtidigt som vi säkerställer att alla i branschen räknar på ett likvärdigt sätt, säger Helena Ulfsparre på Familjebostäder som är en av de första i Sverige att ställa klimatkrav i upphandling på bred front.
Testpiloterna kommer att använda sig av det branschgemensamma verktyget – Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM – som IVL har tagit fram och som gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Verktyget kan användas som stöd för att ställa klimatkrav i upphandling, och för att göra klimatförbättringar vad gäller materialval och produktionssätt. Tidigare i år förenklades verktyget så att det blev möjligt att digitalt överföra mängder från kostnadskalkyler från byggprocesser till miljöberäkningsverktyget, vilket sparar både tid och pengar.
Ett annat mål med projektet är att utveckla livscykelbaserade klimatkrav även för finansieringen. Kommuninvest, som via s.k. Gröna lån finansierar många energieffektiva bostadsprojekt inom allmännyttan, vill utveckla kraven till att beakta både energiprestanda i drift och klimateffekter från byggprocessen.
– Det är angeläget att stimulera den gröna omställningen redan på ritbordet. Idag erbjuder vi mer förmånlig finansiering för hus som möter krav på god energiprestanda, och det är ett naturligt steg att utvidga kraven till att omfatta även byggprocessen, där en så stor del av klimatpåverkan sker, säger Björn Bergstrand, hållbarhetschef på Kommuninvest.
Källa: Kommuninvest
| Dela | Tillbaka |
Slussen.biz fanns på plats när 2018-års vinnare av Stora Inneklimatpriset, Swegon, fick chansen att presentera sig för nätverket Fegis.
Parastou Kharazamis doktorsavhandling om relining i fastigheter har presenterats på vid Avdelningen för Hållbara Byggnader på KTH.
Grädde från en tank som vält hos Skånemejerier ledde till att Risbergabäcken i Malmö färgades vit via dagvattnet, rapporterar bland annat expressen.se.
Ett 60-tal deltagare tog del av den sjunde upplagan av Geoenergidagen som i vanlig ordning var fylld med det senaste inom geoenergi.
2016 öronmärkte regeringen 800 miljoner kronor om året fram till 2019 för renovering och energieffektivisering av bostäder i områden med socioekonomiska utmaningar. Bara en bråkdel av pengarna kom dock till användning.
Sveriges kanske mest kända vattentorn, Svampen i Örebro, kommer tas ur bruk och ersättas med en helt ny vattenreservoar.
Energimyndigheten och Installatörsföretagen lanserar en webbkurs om energieffektivisering för installatörer.
Ramsvik Stugby & Camping strax norr om Smögen i Bohuslän inviger svensk besöksnärings största solenergianläggning som årligen ska generera 230 000 kWh.
Slussen.biz har fått en pratstund med Göran Werner, konsult på WSP och koordinator för beställarorganisationen BeBo, med anledning av att BeBo firar 30 år i år.
Det är avbrott i vattenförsörjningen i Stenungsund på grund av att ett vattenverk har stannat. Kommunen uppmanar till alla att spara på det vatten som finns i kranarna.
