Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Klimatpåverkan för att bygga ett modernt flerbostadshus är lika stort som husets driftenergi under 50 år, enligt IVL Svenska Miljöinstitutet.
Byggandet står för en stor del av fastighetsbranschens klimatpåverkan. I projektet Klimatkrav till rimlig kostnad arbetar Sveriges Allmännytta, tidigare SABO, kreditinstitutet Kommuninvest och IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med mål att ta fram en branschstandard för att beräkna klimatpåverkan och kunna ställa klimatkrav vid nyproduktion. Projektet vill även bli standardsättande för att integrera livscykelbaserade klimatkrav i finansieringen.
I förra veckan samlades byggbranschen till startkonferens i ett unikt samverkansprojekt som syftar till att reducera byggbranschens klimatpåverkan. I det aktuella projektet ingår förutom Sveriges Allmännytta, Kommuninvest och IVL, även bostadsföretag och entreprenörer, vilket gör att arbetet blir väl förankrat i branschen.
Nio bostadsföretag och entreprenörer i olika städer har utsetts till testpiloter[1]. De ska upprätta klimatdeklarationer av faktiska byggnader, för att kunna ge förslag på krav som är rimliga att ställa på marknaden.
– Att kunna ställa klimatkrav på byggandet är ett viktigt steg i utvecklingen av en fossilfri byggbransch. Det här projektet och piloternas arbete kommer att ge oss vägledning i hur vi kan ställa de kraven på ett bra sätt, säger Anders Ejlertsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, konstaterade att piloterna kan bli kärnan i byggbranschens gröna omställning.
– Att utveckla rimliga ambitioner som kan påverka såväl kommande lagstiftning som den offentliga upphandlingen kan skapa ett enormt förändringstryck. Byggsektorn kan bli en lika god del av den svenska fossilfria berättelsen som det första fossilfria stålet i Luleå eller världens bästa batterifabrik i Skellefteå.
IVL har i tidigare studier visat att klimatpåverkan för att bygga ett modernt flerbostadshus är lika stort som husets driftenergi under 50 år. Därför är det nu viktigt att beräkna byggproduktionens klimatpåverkan, dessutom med en rimlig arbetsinsats och tillräckligt bra kvalitet så att de kan ställas i upphandlingar.
– Det behövs en branschstandard med regler för att ta fram klimatdeklarationer för byggnader. Utifrån en sådan branschstandard kan sedan olika stränga krav ställas beroende på byggprojekt, samtidigt som vi säkerställer att alla i branschen räknar på ett likvärdigt sätt, säger Helena Ulfsparre på Familjebostäder som är en av de första i Sverige att ställa klimatkrav i upphandling på bred front.
Testpiloterna kommer att använda sig av det branschgemensamma verktyget – Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM – som IVL har tagit fram och som gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Verktyget kan användas som stöd för att ställa klimatkrav i upphandling, och för att göra klimatförbättringar vad gäller materialval och produktionssätt. Tidigare i år förenklades verktyget så att det blev möjligt att digitalt överföra mängder från kostnadskalkyler från byggprocesser till miljöberäkningsverktyget, vilket sparar både tid och pengar.
Ett annat mål med projektet är att utveckla livscykelbaserade klimatkrav även för finansieringen. Kommuninvest, som via s.k. Gröna lån finansierar många energieffektiva bostadsprojekt inom allmännyttan, vill utveckla kraven till att beakta både energiprestanda i drift och klimateffekter från byggprocessen.
– Det är angeläget att stimulera den gröna omställningen redan på ritbordet. Idag erbjuder vi mer förmånlig finansiering för hus som möter krav på god energiprestanda, och det är ett naturligt steg att utvidga kraven till att omfatta även byggprocessen, där en så stor del av klimatpåverkan sker, säger Björn Bergstrand, hållbarhetschef på Kommuninvest.
Källa: Kommuninvest
| Dela |
 |
Tillbaka |
Konkurrensverket har inlett ett arbete med att analysera elprisutvecklingen utifrån ett konkurrensperspektiv.
Energimarknadsinspektionen har tidigare beslutat att alla elnätsföretag i Sverige ska införa en effektavgift. Modeller har dock ofta varit svåra för kunderna att förstå och agera utifrån. Därför stoppas nu kravet på införande.
EU-projektet VALESOR som i tre års tid har studerat frågan har tagit fram verktyg som stöd för att göra bedömningar och visar hur förbättrad reglering kan ge betydande sociala och ekonomiska vinster.
Vivab meddelar att det är kritiskt läge för dricksvatten i Varbergs kommun.
En man kunde enkelt ta sig in i ett vattenverk i Västerås och stänga av elförsörjningen. Något som hotade dricksvattenförsörjningen till hela Västerås, rapporterar bland annat svt.se.
Regeringen föreslår ett nytt mål för effektiv energianvändning. Vidare föreslås lagändringar om energideklaration för byggnader och i plan- och bygglagen för att genomföra det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda.
Camilla Hjortling har presenterat sin licentiatavhandling vid KTH gällande energimärkning av byggnader.
Uttagningen till finalen i ”SM unga ventilationsmontörer 2026” är genomförd och det står nu klart att de tre finalisterna är Vilgot Öjersson från Varberg, Oliver Frid från Göteborg och Virgil Heselius från Visby.
Slussen.biz tipsar om ett kostnadsfritt webbinarium om nya systemlösningar för smittskydd i vårdlokaler den 17 april.
ExpoStyr laddar för att ge sig ut vägarna och besöka i tur och ordning Karlstad, Stockholm och Gävle 24-26 mars.
