Prenumerera gratis på vårat nyhetsbrev
med platsannonser, produktnyheter,
utbildningar och mycket mer.
Klimatpåverkan för att bygga ett modernt flerbostadshus är lika stort som husets driftenergi under 50 år, enligt IVL Svenska Miljöinstitutet.
Byggandet står för en stor del av fastighetsbranschens klimatpåverkan. I projektet Klimatkrav till rimlig kostnad arbetar Sveriges Allmännytta, tidigare SABO, kreditinstitutet Kommuninvest och IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med mål att ta fram en branschstandard för att beräkna klimatpåverkan och kunna ställa klimatkrav vid nyproduktion. Projektet vill även bli standardsättande för att integrera livscykelbaserade klimatkrav i finansieringen.
I förra veckan samlades byggbranschen till startkonferens i ett unikt samverkansprojekt som syftar till att reducera byggbranschens klimatpåverkan. I det aktuella projektet ingår förutom Sveriges Allmännytta, Kommuninvest och IVL, även bostadsföretag och entreprenörer, vilket gör att arbetet blir väl förankrat i branschen.
Nio bostadsföretag och entreprenörer i olika städer har utsetts till testpiloter[1]. De ska upprätta klimatdeklarationer av faktiska byggnader, för att kunna ge förslag på krav som är rimliga att ställa på marknaden.
– Att kunna ställa klimatkrav på byggandet är ett viktigt steg i utvecklingen av en fossilfri byggbransch. Det här projektet och piloternas arbete kommer att ge oss vägledning i hur vi kan ställa de kraven på ett bra sätt, säger Anders Ejlertsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, konstaterade att piloterna kan bli kärnan i byggbranschens gröna omställning.
– Att utveckla rimliga ambitioner som kan påverka såväl kommande lagstiftning som den offentliga upphandlingen kan skapa ett enormt förändringstryck. Byggsektorn kan bli en lika god del av den svenska fossilfria berättelsen som det första fossilfria stålet i Luleå eller världens bästa batterifabrik i Skellefteå.
IVL har i tidigare studier visat att klimatpåverkan för att bygga ett modernt flerbostadshus är lika stort som husets driftenergi under 50 år. Därför är det nu viktigt att beräkna byggproduktionens klimatpåverkan, dessutom med en rimlig arbetsinsats och tillräckligt bra kvalitet så att de kan ställas i upphandlingar.
– Det behövs en branschstandard med regler för att ta fram klimatdeklarationer för byggnader. Utifrån en sådan branschstandard kan sedan olika stränga krav ställas beroende på byggprojekt, samtidigt som vi säkerställer att alla i branschen räknar på ett likvärdigt sätt, säger Helena Ulfsparre på Familjebostäder som är en av de första i Sverige att ställa klimatkrav i upphandling på bred front.
Testpiloterna kommer att använda sig av det branschgemensamma verktyget – Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM – som IVL har tagit fram och som gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Verktyget kan användas som stöd för att ställa klimatkrav i upphandling, och för att göra klimatförbättringar vad gäller materialval och produktionssätt. Tidigare i år förenklades verktyget så att det blev möjligt att digitalt överföra mängder från kostnadskalkyler från byggprocesser till miljöberäkningsverktyget, vilket sparar både tid och pengar.
Ett annat mål med projektet är att utveckla livscykelbaserade klimatkrav även för finansieringen. Kommuninvest, som via s.k. Gröna lån finansierar många energieffektiva bostadsprojekt inom allmännyttan, vill utveckla kraven till att beakta både energiprestanda i drift och klimateffekter från byggprocessen.
– Det är angeläget att stimulera den gröna omställningen redan på ritbordet. Idag erbjuder vi mer förmånlig finansiering för hus som möter krav på god energiprestanda, och det är ett naturligt steg att utvidga kraven till att omfatta även byggprocessen, där en så stor del av klimatpåverkan sker, säger Björn Bergstrand, hållbarhetschef på Kommuninvest.
Källa: Kommuninvest
| Dela |
 |
Tillbaka |
Energimyndigheten publicerar ny detaljerad statistik över energianvändningen i svenska skolor. Den detaljerade statistiken ger en fördjupad bild av hur värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel används i landets skolbyggnader.
Den svenska datacenterindustrin bidrar med 57,8 miljarder kronor till BNP och stöder nästan 12 000 arbetstillfällen. Det visar en ny rapport.
Nu är det klart vilka projekt som får medel inom 2026 års SVU-utlysning. Årets satsningar omfattar bland annat resurseffektivitet, uppströmsarbete, klimatomställning och digitalisering.
Uppsala Vatten uppmanar invånarna i Vänge att inte dricka det kommunala vattnet. Detta på grund av förhöjda halter av uran.
EMTF:s generalsekreterare och vd, Jaana Petherbielke, tar över som tillförordnad ordförande. Det står klart efter föreningens digitala årsmöte den 26 maj.
Slussen.biz fanns på plats när Swegon bjöd in till RE:thinking - en dag om framtidens hållbara fastigheter på det anrika danspalatset Nalen i Stockholm.
På uppdrag av Konkurrensverket har teknologie doktor Sofia Lingegård vid Kungliga Tekniska högskolan kartlagt och analyserat hur cirkulära affärsmodeller används i offentlig upphandling i Sverige.
Elnätsavgifterna fortsätter att öka kraftigt och stiger med i genomsnitt 8 procent. De bolag som infört effektavgifterna höjer elnätsavgifterna betydligt mer än övriga bolag. Det visar Nils Holgersson-gruppens årliga rapport.
Genom att tilläggsisolera eluppvärmda småhus kan effektbehovet kalla vinterdagar minskas med 1,3 GW. Det motsvarar en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor eller fem procent av elanvändningen när den är som störst. Det visar en ny rapport.
Slussen.biz fanns på plats när branschorganisationen Svensk Ventialtion höll sitt årsmöte på Vår Gård i Saltsjöbaden.
