Leveransen av fjärrkyla ökade med 27 procent under sommaren 2018 på grund av värmen. Samtidigt blåste det mindre än normalt, vilket bidrog till att vindkraften producerade 5,6 procent mindre el under året. Den totala elanvändningen och elproduktionen var oförändrad mellan 2017 och 2018. Det visar Energimyndighetens årliga undersökning om produktion och användning av el och fjärrvärme.
I rapporten ”El-, gas- och fjärrvärmeförsörjning 2018” framgår att Sverige totalt fortsätter att producera mer el än vi konsumerar. Totala elproduktionen uppgick till 159,7 TWh, inklusive nätförluster, vilket är en knappt märkbar sänkning med 0,5 procent jämfört med 2017.
Under 2018 blåste det mindre än normalt vilket medförde mindre vindkraft. Kärnkraften var den största produktionskällan för el med 65,8 TWh, tätt följd av vattenkraften med 61,8 TWh.
Ökad produktion av fjärrkyla
Produktionen av fjärrkyla i Sverige ökade under 2018 jämfört med 2017. Den totala leveransen av fjärrkyla var 1,2 TWh under 2018, vilket är en ökning med 27 procent jämfört med 2017.
– Fjärrkyla har haft oförändrade nivåer i flera år, men nu ser vi en ökning av mängden kyla till användarna under 2018. Ökningen beror på den väldigt varma sommaren 2018, säger Camilla Dellby, ansvarig för el- och fjärrvärmestatistiken på Energimyndigheten.
Oförändrad elanvändning
Elanvändningen uppgick till 130,6 TWh, vilket är en marginell ökning jämfört med föregående år.
– Den totala elanvändningen är på samma nivå som 1990. Trots att vårt samhälle förändrats, bland annat genom digitalisering med exempelvis fler serverhallar, är vi samtidigt bra på att energieffektivisera. Resultatet blir en oförändrad elanvändning, säger Camilla Dellby på Energimyndigheten.
Fortsatt stor export av el
Sverige exporterade 29,4 TWh el under 2018 medan 12,2 TWh importerades under året. Nettoexporten blev därmed 17,2 TWh. Detta är en minskning med 9 procent mellan 2017 och 2018. Större delen av exporten gick till Finland, medan det importerades mest från Norge.
– Sverige exporterar el under de delar av året när vi producerar mer el än vad vi konsumerar. Under kalla vinterdagar använder vi däremot mer el än vi kan producera och behöver därför importera el. Trots export av el är vi därmed beroende av import vissa delar av året, säger Camilla Dellby, ansvarig för el- och fjärrvärmestatistiken på Energimyndigheten.
Källa: Energimyndighetern
Dela |
|
Tillbaka |
En ny rapport från CIT Renergy, beställd av HSB Riksförbund, visar att det är svårt att uppnå lönsamhet för omfattande energieffektivisering.
ExpoVent laddar för sin uppskattade turné i norra Sverige. 21-24 oktober besöker mässan i tur och ordning Luleå, Umeå, Östersund och Sundsvall. Dessutom bjuds på en intressant föreläsning av Svensk Ventilation.
Över 100 000 personer beräknats ha dött till följd av extremvärme under somrarna 2022 och 2023 i Europa. En ny studie visar att det går att ställa träffsäkra prognoser över värmerelaterad dödlighet ungefär en vecka i förväg.
Kostnaden för vatten och avlopp ökar kraftigt i hela landet. Totalt gör 139 kommuner höjningar på över tio procent, medan bara sex kommuner sänker taxan. Även skillnaden mellan kommuner ökar. Det visar Nils Holgerssongruppens årliga kartläggning.
Bravida har beslutat att lämna in en stämning mot Örnsköldsviks kommun till följd av den skada som företaget menar att kommunen orsakat Bravida genom grundlösa anklagelser och hävda kontrakt.
Den 3 oktober utsattes ett kraftvärmeverk i Karlskrona för en cyberattack, rapporterade svt.se.
Nu lanserar Energimyndigheten Cleantech Investment Accelerator: Seed Track – en ny satsning för bolag med energiinnovationer som vill göra sig redo att ta in sin första större kapitalrunda.
Konkurrensverket föreslår ett antal åtgärder för att vässa upphandlande organisationers möjligheter att utesluta onormalt låga anbud och därigenom även motverka kriminalitet och oseriösa aktörer i offentlig upphandling.
Efter flera problematiska år ser installationsbranschen nu tecken på återhämtning. Installatörsföretagens konjunkturrapport visar att installationsvolymerna ökar med 3 procent i år och 4 procent nästa år.
Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen som föreslår att kravet på hållbarhetsrapportering skjuts upp med två år för vissa företag.