Leveransen av fjärrkyla ökade med 27 procent under sommaren 2018 på grund av värmen. Samtidigt blåste det mindre än normalt, vilket bidrog till att vindkraften producerade 5,6 procent mindre el under året. Den totala elanvändningen och elproduktionen var oförändrad mellan 2017 och 2018. Det visar Energimyndighetens årliga undersökning om produktion och användning av el och fjärrvärme.
I rapporten ”El-, gas- och fjärrvärmeförsörjning 2018” framgår att Sverige totalt fortsätter att producera mer el än vi konsumerar. Totala elproduktionen uppgick till 159,7 TWh, inklusive nätförluster, vilket är en knappt märkbar sänkning med 0,5 procent jämfört med 2017.
Under 2018 blåste det mindre än normalt vilket medförde mindre vindkraft. Kärnkraften var den största produktionskällan för el med 65,8 TWh, tätt följd av vattenkraften med 61,8 TWh.
Ökad produktion av fjärrkyla
Produktionen av fjärrkyla i Sverige ökade under 2018 jämfört med 2017. Den totala leveransen av fjärrkyla var 1,2 TWh under 2018, vilket är en ökning med 27 procent jämfört med 2017.
– Fjärrkyla har haft oförändrade nivåer i flera år, men nu ser vi en ökning av mängden kyla till användarna under 2018. Ökningen beror på den väldigt varma sommaren 2018, säger Camilla Dellby, ansvarig för el- och fjärrvärmestatistiken på Energimyndigheten.
Oförändrad elanvändning
Elanvändningen uppgick till 130,6 TWh, vilket är en marginell ökning jämfört med föregående år.
– Den totala elanvändningen är på samma nivå som 1990. Trots att vårt samhälle förändrats, bland annat genom digitalisering med exempelvis fler serverhallar, är vi samtidigt bra på att energieffektivisera. Resultatet blir en oförändrad elanvändning, säger Camilla Dellby på Energimyndigheten.
Fortsatt stor export av el
Sverige exporterade 29,4 TWh el under 2018 medan 12,2 TWh importerades under året. Nettoexporten blev därmed 17,2 TWh. Detta är en minskning med 9 procent mellan 2017 och 2018. Större delen av exporten gick till Finland, medan det importerades mest från Norge.
– Sverige exporterar el under de delar av året när vi producerar mer el än vad vi konsumerar. Under kalla vinterdagar använder vi däremot mer el än vi kan producera och behöver därför importera el. Trots export av el är vi därmed beroende av import vissa delar av året, säger Camilla Dellby, ansvarig för el- och fjärrvärmestatistiken på Energimyndigheten.
Källa: Energimyndighetern
Dela |
|
Tillbaka |
23-25 september besöker ExpoVärmeKyla i tur och ordning Helsingborg, Malmö och Karlskrona. Det bjuds på utställning, föreläsning, lunch och mingel.
Ventilationsföretaget Lindinvent firar 30 år med öppet hus på sitt huvudkontor och filialer. Slussen.biz besökte firandet på kontoret i Solna.
Fjärrvärmepriserna i Sverige har i genomsnitt ökat med 9,2 procent det senaste året. Det visar den senaste kartläggningen från Nils Holgerssongruppen, där kostnaderna för fjärrvärme i landets kommuner jämförs.
Nu är det första upprusade specialskyddsrummet i Igeldammsgaraget i Stockholm färdigt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utfört moderniseringar som gör att utrymmet kan inrymma 1200 personer de kommande 30 åren.
Vedeldning är den största utsläppskällan i Sverige till små hälsoskadliga luftföroreningar, så kallade PM2,5 enligt IVL Svenska Miljöinstitutet.
Myndigheter ska ställa krav på skäliga arbetsvillkor i vissa upphandlingar. Riksrevisionens granskning visar att detta sällan sker, och att myndigheterna därmed riskerar att bidra till lönedumpning, dåliga arbetsvillkor och osund konkurrens.
Slussen.biz står vi inför en viktig resa. En större ombyggnad väntar, och den ger oss en chans att inte bara förändra, utan förbättra – för alla våra kunder och användare. Hjälp oss genom att klicka vidare och besvara våra enkäter.....
Efter en tuff vinter 2022 med inflation och ökade elpriser satsade Region Gotland extra för att stötta det lokala föreningslivet.
Sverige har fått en ny herre på täppan när det gäller solcellparker. Den störst parken invigdes i dagarna och ligger utanför småländska Hultsfred, rapporterar svt.se.
En pilotstudie, som gjorts av Copenhagen Business School och Malmö universitet, visar att behovet av att rusta upp och göra det svenska vattenledningssystemet mer hållbart hindras av nuvarande regler och brist på ekonomiska incitament.