Krönika: Tillbakablick för framtidsutsikt

2020-02-04 Slussen Building Services

https://slussen.azureedge.net/image/353/bylineandren2.JPG

I decenniets första krönika tar vår krönikör, Lars Andrén, passande nog en titt i bakspegeln och reflekterar över 2010-talet samtidigt som han blickar in i det nya decenniet. 

Årtalet 2010 kändes under min uppväxt väldigt speciellt. Lite annorlunda var det med 2020. Det årtalet fanns inte med på kartan. Vet inte om de har med nostalgin att göra. Men så är det nog, 2010 klingar energiskt i öronen. Minnet tar mig tillbaka till 1980. Mitt sista år på gymnasiet. Energifrågorna stod i fokus, mer än någonsin. Vi hade haft oljekriser, skogsdöden bredde ut sig på kontinenten och nådde även de södra delarna av vårt land. Det gjorde intryck. Och det skulle röstas om kärnkraft. Min första folkomröstning. Det förpliktigade och engagerade. Energi- och miljöfrågorna grep tag i mig. Jag skrev ett specialarbete om förnybar energi. Det var anledningen till att solen omfamnade mig och gör så än idag. Det var därför årtalet 2010 etsade sig fast.

https://slussen.azureedge.net/image/353/fest.jpg
Det nya decenniet firades in med yra och fest. Bild: Vektorer av Vecteezy

Millennieskiftet sprakade och firades. En yra och en ny era utlovades. Nya tider stod för dörren, allt skulle bli så bra. Ett decennium passerade och nu ännu ett. Och jag funderar på; vad är det som händer?

Från 1980-talets stora miljöutmaningar har vi gått in i en tid där klimatförändringarna står för rubrikerna. Skogsdöden är ett minne blott. Nu är det en helt annan typ av mörka moln som dominerar himlen. Ett par graders temperaturhöjning är det som gäckar och utmanar. Naturen gör revolt. Stormarna blir fler och mer intensiva. Somrarna allt varmare och vintrarna mildare. Stundtals kraftiga översvämningar som plötsligt övergår i intensiv torka och fasansfulla bränder. Är det detta vi ska vänja oss vid? Att förhålla oss till krafter som har satts i spinn och som inte går att tygla.

Nya ord hjälper till att uttrycka den oro som tilltar. Det talas om flygskam och artdöd, plastbantning och vi ska bli koldioxidneutrala och cirkulära. Lånegarderob är det som gäller och att bli förpackningsfri är en ynnest och snart ska vi alla vara prosumenter. Och så har vi Gretaeffekten. Och den motsatta kraften; klimatförnekarna. Det känns hysteriskt och förvirrat. 2010-talet var ett rörigt decennium. Ett polariserande decennium som leder oss in i nutid och framtid.

Även om minnesbilden av 2010-talet huvudsakligen målar upp mörka moln fanns det en och annan solstråle som trängde igenom. Vi kan till exempel konstatera att sol- och vindkraft har fått sitt kommersiella genombrott. Solceller och vindkraften har utvecklats och blivit de billigaste sätten att producera el på, i så gott som hela världen. Tillgången och konkurrenskraften i den förnybara energin sätter fokus på lagringsmöjligheter av energi. I det korta perspektivet med batteriteknik. I ett längre tidsperspektiv kommer sannolikt andra energibärare typ vätgas att vinna stora framgångar. Till det kommer den teknik och de innovationer som ligger i sin linda idag. Den förnybara energin är oändlig, åtminstone i ett mänskligt perspektiv. Dessa rika flöden av energi sker dock inte alltid när vi vill eller behöver det. Det är här energilagringen kommer in. Och vi kommer att få se många olika typer av energilager. Framtidens fordon kommer förmodligen inte bara ha en konventionell transportfunktion utan även transportera elenergi. Vi kör till jobbet, laddar upp bilen med solel. Kör hem och använder elen i våra hus. Och vice versa.

Vi kan också se tillbaka till ett digitaliserande decennium. Den artificiella intelligensen presenterade sig på allvar, liksom internet of things. Det här kommer att förändra vår vardag, ge möjligheter och skapa utmaningar som vi idag inte har en aning om. Digitaliseringen är omvälvande på många plan, inte minst inom fastighets- och energisektorerna! De smarta hemmen gör entré och driver på utvecklingen. Det är fascinerande att tänka vilka möjligheter tekniken kommer att ge oss under 2020-talet.

Men allt är inte ros, det finns fortfarande rivigt och stickigt ris att ta hand om. Varför går det till exempel så trögt med energieffektiviseringen? Fokus ligger många gånger på tillförsel när det logiska är att först bemästra användningen. Hur kommer det sig att de flesta fastighetsägare och investerare fortfarande bortser från livscykelperspektivet och intresserar sig mer för de kortsiktiga vinningarna?

Utvinningen av skifferolja och skiffergas i USA är ett bekymmer. I det korta perspektivet spär det på koldioxidutsläppen. I en längre tidsfundering är frågan hur det påverkar maktbalansen i världen? I tider där koldioxidutsläppen måste minska blir detta ett incitament till det motsatta. Frågan är hur uthålliga dessa fossilfyndigheter är och hur det påverkar USAs framtida inställning till kommande internationella klimatavtal?

En av de stora energihändelserna under 2010-talet är naturligtvis den tragiska kärnkraftsolyckan i Fukushima. Det som hände den 11 mars 2011 blev ett enormt bakslag för kärnkraften. Vilket bland annat var den direkta orsaken till att Tyskland inledde sin avveckling av kärnkraftsproducerad el. Detta var Tysklands start på sin gröna energiomställning.

Vi kan också konstatera att det inte kom fram någon lösning på klimatproblematiken under 2010-talet. Den grannlaga uppgiften får vi med oss in i det nya decenniet. Det är en besvärlig situation som kräver extraordinära beslut av världens ledare. Frågan är om tillräckligt politiskt mod finns för de beslut som behöver tas? En som hjälper till att synliggöra den allvarliga situation vi befinner oss i är Greta Thunberg. Och möjligen är det en tydlig och omfattande opinion som krävs för att de beslut som behöver tas verkligen beslutas. Och det är bråttom.

Det gångna decenniet har satt fokus på klimatfrågorna. Klimatambitionerna ökar globalt. Starka krafter är i rörelse. I vårt land råder det ingen tvekan. Det är härligt att se allt som vuxit fram under senare år. Det är imponerande vilka ambitioner och viljor som far runt i vår närhet - och globalt. Miljörörelsen växer sig starkare. Allt fler känner ett tilltagande klimatengagemang. Och det ger resultat. Solcellsboom är ett faktum, såväl här hemma som
internationellt. Elbilarna har fått ett genombrott. Användningen av förnybar energi ökar markant. Entusiastiska och engagerande krafter tillsammans med kapital och politiska
styrmedel får nu fart på omställningen.

De praktiska exemplen är många och tydliga, inte minst på hemmaplan. Det ska tillverkas cirkulära batterier i Skellefteå. Biodiesel produceras i Piteå och Göteborg. Gruvorna i Kiruna ska elektrifieras och bli koldioxidneutrala. Innovativ avfallshantering skapar i många städer goda förutsättningar för biogastillverkning. Den förnybara energitillförseln ökar starkt. Biobränslet har fördubblat sin tillförsel från år 2000 till år 2017. I snitt rör det sig om en årlig ökning på 3,5 TWh. Idag står biobränslet för 143 TWh vilket motsvarar 38 % av Sveriges totala energianvändning. Vinden accelererar ännu snabbare. På bara ett par år räknar vindkraftsbranschen med att elproduktionen fördubblas. Dagens 20 TWh vindkraftsel spås öka till 40 TWh redan år 2022. Solenergin har inom en överskådlig tid förutsättningar att stå för 10 % av landets elanvändning och 10 % av vårt totala värmebehov.

Sverige är i sammanhanget unikt. Här finns god tillgång på förnybar energi. En hög teknisk kunskapsnivå och här finns kapital. Kapitalet är viktigt. Politiskt är målet kristallklart. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Med andra ord ett litet land med höga ambitioner.

Jag ser hoppfullhet i den ökande medvetenheten. Jag ser hoppfullt in i den energifyllda kristallkulan. Hur allt det som är i rörelse skapar energi och engagemang för omställning och vilja till hållbarhet. På vissa plan samverkar ambitionerna och ger en dynamisk entusiasm. Gretaeffekten är ett bevis för detta. Hur en enskild individ kan göra skillnad och sätta fokus på det som är angeläget. Vi är ett entreprenörs- och innovationsrikt land där just samverkan
inom olika sektorer skapar framgång. Den under förra decenniet framväxande tilliten ger resultat. Byggsektorn är ett exempel som är värt att nämnas. Ur den ökande transparensen ser vi förbättrade resultat vad avser energieffektivitet, inomhusmiljö och värmeförsörjning. Detta är utvecklande för branschen. Här ser vi en trend från 2010-talet som befäst sig och förhoppningsvis är här för att stanna.

En av de mest intressanta och spännande sakerna under förra decenniet är solcellernas utveckling och följden därav. Med det stora prisfall som skett under en handfull år på 2010-talet och statens frikostiga subventioner har marknaden ökat med 60 - 80 % per år. Det innebär att vi i allt större omfattning går från storskaliga produktionsanläggningar till det
som kallas för mikroproducerad el. Elmarknaden har under det gångna decenniet gått in i en förändringsfas som på sitt sätt är häpnadsväckande. Små men målmedvetna steg leder oss från en oligopolmarknad till det motsatta. En växande andel av elanvändarna är idag prosumenter, det vill säga inte enbart konsumenter utan också producenter.
Konkurrenssituationen på elmarknaden förändras i grunden. Vad detta kommer att leda till i framtiden är minst sagt spännande.

Av det skälet kanske det inte var så konstigt att ett solelsföretag blev förra decenniets sista supergasell, enligt Dagens Industris värdegrund. Svea Solar sopade banan med alla tävlande företag. I mina ögon är detta signifikativt för den omställning som sker nu. Ett nytt företagande växer fram. En ny generation som med sitt klimatengagemang ser utmanande affärsmöjligheter i den pågående energiomställningen.

De moderna industriföretagen talar i allt större omfattning om cirkulär ekonomi och sätter hållbarhet i fokus. Många företagsledare har idag helt andra värdegrunder än för bara några år sedan. Den kortsiktiga kvartalsekonomin finns förvisso kvar men nu värdesätts miljöprofileringen på ett annat sätt än tidigare. Kunderna är upplysta och kritiska. Kräver miljö- och klimathänsyn - och hållbarhet. Det är nya kriterier som växer fram och som vi
bland annat har det förra decenniet att tacka för.

Det självklara är det förnybara. Gratis flödande energi från vind, sol och vatten. Som i sin omvandlingsfas inte tar några resurser i anspråk och därmed kan ses som miljö- och klimatneutrala. Resan började för många, många år sedan. För min del redan i det tidiga 1980-talet. Och nu kan jag konstatera att det gångna decenniets påminnelse och upplysning om sårbarheten i miljön och för klimatet gett oss förutsättningar att möta framtiden med tro, hopp och möjligheter!

Lars Andrén
Krönikör


 Dela     Tillbaka  

Hur långt sprider sig virus?

2020-04-03

I Lund pågår forskning om huruvida virus finns i luften och hur långt det sprider sig, rapporterar SVT:s Rapport 3/4.


  Allmän

Kritik mot OVK i coronatider

2020-04-03

Stena Fastigheter fortsatte med sina planerade OVK-besiktningar, trots det pågående utbrottet av coronapandemin, rapporterar nvp.se.


  Ventilation

Stöd till verifiering av energiinnovationer

2020-04-03

Energimyndigheten utlyser stöd till verifiering av energiinnovationer med kund (VER 20).


  Allmän Energieffektivisering Utbildning & FoU

19 nya projekt för energieffektivt byggande får pengar

2020-04-03

Nu är det klart vilka projekt som får finansiering genom E2B2s tredje utlysning. Sammanlagt 63 miljoner kronor kommer att gå till 19 projekt .


  Allmän Utbildning & FoU

Vägledning om digital fastighetsautomation

2020-04-02

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterar en skrift med vägledning för fastighetsägare om digital fastighetsautomation.


  Allmän Automation/Styr- och Regler Utbildning & FoU

Ny monter i ExpoVent på webben!

2020-04-02

Nu har även ebm-papst sin egen monter på ExpoVent på webben. Missa inte att besöka de olika montrarna och delta i tävlingen.


  Ventilation

Det finns hopp i en tid av oro

2020-04-01

I en tid av oro i omvärlden är det lätt att stänga av allt förutom det allra nödvändigaste. Men det finns hopp och möjligheter.


  Allmän

Nu finns 44 000 solcellsanläggningar i Sverige

2020-03-31

Antalet nätanslutna solcellsanläggningar steg med nästan 19 000 under 2019 och uppgick därmed till totalt 44 000 nätanslutna anläggningar i hela Sverige. Det visar Energimyndighetens solcellsstatistik.


  El Solvärme & solenergi Utbildning & FoU

Dags för disputation!

2020-03-27

Den 24/4 disputerar Peter Filipsson vid Chalmers, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Installationsteknik, på ämnet "Self-Regulating Active Chilled Beams" och möjlighet kommer finnas att följa disputationen via webben.


  Kyla Utbildning & FoU

Tävla med ExpoVent på webben

2020-03-27

Du missar väl inte chansen att få en trisslott genom att svara rätt på fem av sju frågor kring ExpoVent på webben.


  Ventilation

×